Värt att veta om ungas livssituation!

Hur ser ungdomar i nio kommuner i Göteborgsregionen på sin tillvaro och sin framtid? Det kan du läsa om i den här sammanfattningen av vår konferens om den så kallade Lupp-undersökningen.

Hugo Berg och Adrian Edelborg

Nio kommuner i Göteborgsregionen genomförde Lupp-undersökningen hösten 2017. ”Lupp” står för Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken.

Undersökningarna handlar om hur ungdomar ser på sin tillvaro i olika avseenden och på sin framtid. Göteborgsregionen, FoU i Väst har gett stöd till kommunerna i att planera och genomföra undersökningen och att analysera resultaten.

Den 22 oktober 2018 samlades 130 tjänstepersoner och politiker från både GR-kommunerna och landet i övrigt för att ta del av arbetet.

De kommuner som har medverkat är Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Mölndal, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. De var alla med och presenterade sitt arbete med Lupp under konferensdagen.

Nedan följer ett referat av konferensen.

Obs! Föreläsarnas bildspel finns att ladda ner längst ner på den här sidan.

Alexandra Winberg, MUCF

Alexandra Winberg, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), berättade om de ungdomspolitiska målen och om Lupp som verktyg för att bedriva ungdomspolitik regionalt och lokalt.

– Beslut som rör unga ska bygga på kunskap om unga, sa Alexandra.

Det finns ett ungdomspolitiskt mål från juni 2014 som lyder:

”Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.”

– Fokus ska vara på ordet ALLA, sa Alexandra. Unga är inte en homogen grupp. Det finns inte en röst eller ett perspektiv.

Alexandra vill att vi ska tänka på att unga är en mångfald individer. Kommunerna kan inkludera ungdomar i beslutsprocesser, vilket kan leda till att skapa förtroende för det offentliga uppdraget. Ungdomars kunskap är resurser för hållbarhet, inte bara i direkta frågor som berör dem.

– Lupp-undersökningen är en enkät men samtidigt så mycket mer. Det är viktigt att jobba vidare med enkätens resultat, säger Alexandra, där spelar den regionala aktören en viktig roll.

Alexandras erfarenhet är att ungdomar förstår att inte allt kan genomföras.

Det finns praktiska stöd för att genomföra Lupp i form av handböcker och exempel på MUCFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Se också Ungidag.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster där det finns statistik från olika myndigheter, som man kan använda för jämförelser.

Åsa Nilsson, Göteborgsregionen FoU i Väst, har samordnat och gett stöd till kommunerna i Göteborgsregionen i arbetet med Lupp. Lupp görs för att få veta mer om ungdomsperspektiv och ungdomars egna perspektiv på kommunala frågor. Materialet blir ett gemensamt underlag för dialog som kan användas för förbättringar i respektive kommun. Enkäten har gått ut i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Utifrån att det görs många enkäter i skolan är ett budskap från Åsa; ”Mät genomtänkt, samordnat, förankrat och med kvalitet!”

De nio kommunerna har träffats i ett nätverk och har haft en dialog om planering, genomförande, analys och implementering. Det har resulterat i nio lokala diagramrapporter. En regional rapport håller på att färdigställas med jämförelser och fördjupad analys.

– Det är verkligen en utmaning att sammanställa enkätens resultat. Man måste göra någon typ av avgränsning, sa Åsa. En utgångspunkt i analysen har varit social hållbarhet där hälsan och de sociala bestämningsfaktorerna är särskilt viktiga.

Svarsfrekvensen i Lupp 2017 är för de ingående GR-kommunerna sammantaget 84 procent i årskurs 8 och 52 procent i gymnasiets år 2. Särskilt på gymnasiet varierar dock svarsfrekvensen mellan kommunerna. Tjörn har lyckats nå många ungdomar genom sitt samarbete med Stenungsund och Kungälv. Gymnasieungdomar som pendlar in till Göteborg är underrepresenterade. Nästan 3 800 ungdomar från årskurs 8 och drygt 2 000 ungdomar från årskurs 2 på gymnasiet har deltagit.

Några spännande resultat

Åsa redogjorde för fem olika svarsområden och här följer några utvalda blänkare från de spännande resultaten men det finns mycket mer i hennes bildspel och i den kommande rapporten!

  • Det är en stor skillnad mellan kommunerna i vilken utsträckning ungdomar besöker fritidsgårdar eller motsvarande.
  • För att trivas med sin fritid är kompisarna avgörande. Framgångsfaktorerna för att vara nöjd med sin fritid är att man är nöjd med kompisar, men också att man är nöjd med familjen och skolan, sitt mående och att man tränar. De som saknar fritidsaktiviteter där de bor är mindre nöjda med fritiden.
  • Ungdomarna är i hög grad nöjda med skolan. Ungdomar med dålig hälsa är mindre nöjda än andra. För att trivas i skolan är det viktigt med god skolmiljö och stämning.
  • Var fjärde ung person i årskurs 8 har varit utsatt för mobbning.
  • Nästan hälften av ungdomarna i årskurs åtta känner sig alltid trygga i skolan. (Är det tillräckligt? frågade Åsa.)
  • Ungdomar vill gärna vara med och bestämma över frågor som berör dem i skolan. Däremot är det betydligt färre som anser att de får vara med. Det finns ett inflytandegap. Skolan är en arena där ungdomar lär sig att agera för demokrati, som får betydelse för vuxenlivet.
  • Otryggheten i skolan har ökat under senare år.
  • Tjejer upplever sig mer otrygga än killar.
  • Otrygga ungdomar uttrycker mindre samhällsförtroende men vill påverka lika mycket som andra.
  • Alla unga mår inte bra och hälsan har blivit sämre över tid. Mönstret visar en tydlig könsskillnad, killar mår bättre än tjejer. Stress är det vanligaste hälsoproblemet, särskilt hos tjejer. Nedstämdhet är starkast korrelerad mot upplevelsen av hälsa. Kungsbacka och Härryda har frågat ungdomar om orsaker till hälsoproblemen och där kommer skolarbetet främst.
  • Genomgående i resultatet visar ungdomar med annan könstillhörighet en särskild sårbarhet.
  • Alkoholkonsumtion är vanligare om ungdomar har föräldrarnas tillåtelse.
  • Att vara nöjd med fritiden är en avgörande friskfaktor, men också att ha förtroende för vuxna, att vara nöjd med skolan, trivas med stämningen i skolan och att var nöjd med sin familj.
  • De flesta ungdomar har en positiv framtidstro (86 procent).

Enkätsvaren väcker nya frågor! Involvera ungdomarna i en gemensam dialog, sa Åsa. Vad behöver vi göra för att alla ungdomar ska känna framtidstro?

Dejan Avramovic och Jennifer Yannelli Dehlén

Dejan Avramovic och Jennifer Yannelli Dehlén, Mölndal, berättade att unga har varit involverade i hela Lupp-processen. Det visade sig vara svårt att komma in i skolan för att genomföra enkäten och man fick pröva andra vägar, exempelvis via sociala medier, och att nå ungdomarna i bostadsområdena. Här var ungdomar till stor hjälp. Ungdomar anställdes som kommunutvecklare för att särskilt arbeta med ungas inflytande. Det har skett ett stort efterarbete med återkoppling där ungdomsrådet varit engagerat. Ett konkret resultat är ett samarbete med serviceförvaltningen för att se över hur man ska få fler elever att äta på skolan.

- Skolan är enkättrött men hur kan man avlasta lärarna? Kan fritidsledare involveras och stötta upp när enkäten ska genomföras? Vi behöver komma in tidigt nästa gång och involvera alla parter, avslutade Dejan och Jennifer.

Jessica Sjögerén, Kungsbacka

Jessica Sjögerén, Kungsbacka, pratade om ”Case Fjärås” med fokus på hur resultaten av Lupp-undersökningen tagits om hand.

– Lupp är ett fantastiskt material som hjälper till att sätta in ungdomsarbetet i ett sammanhang, vi ser att Kungsbacka följer den nationella trenden, men det hjälper till att se på olika parametrar inom kommunen.

Det som sticker ut i Kungsbacka är ett ökat antal som känner sig utsatta för brott eller hot om brott. Ett område som stack ut var området Fjärås. Luppresultaten i åk 8 indikerar ett ökat missnöje med fritiden, att inte kunna göra saker på grund av föräldrarnas ekonomi, en ökad otrygghet i skolan, låg framtidstro samt låg tro på möjligheten att påverka (inte en enda tjej!). En mängd dialoger med ungdomar, föräldrar och lokalsamhälle har skett. Men framför allt behöver man arbeta vidare. En fråga som Jessica väcker är:

– Vem ska ”Case Fjärås” skickas vidare till? Skola, folkhälsa, ungdomskonsulenter, politiker, föreningsliv, kultur, föräldrar eller ungdomar? Det har tidigare varit upp till respektive förvaltning och sammanhang men är det tillräckligt bra? Fjäråsresultaten är en fantastisk möjlighet eftersom problemen står utanför de vanliga kommunfacken.

Kungsbacka vill uppfattas som ett Kungsbacka och man vill samskapa med målgrupperna. Lupp-resultaten kommer in i det pågående arbetet. En ny mötesplats i Fjärås planeras bland annat. Skolan ser att de och elevrådet kan spela en roll i planeringen av mötesplatsen. Nya former av dialoger planeras för att lyssna in hur ungdomar i Fjärås vill få en bättre fritid och en bättre upplevelse av att kunna påverka.

Thomas Hermansson

Jonatan Bengtsson

Jonatan Bengtsson och Thomas Hermansson, Kungälv, fokuserade på frågan om trygghet.

– För att få med skolan behöver resultaten användas i de styrningsstrukturer som finns för skolan, sa Jonatan.

Ungdomar som blivit utsatta för brott och/eller hot har ökat från år 2013. Det går inte att se detta i brottsstatistiken. Hur kan detta komma sig? Ungdomar känner sig mest otrygga på stan och i kollektivtrafiken. Det är upplevd trygghet som mäts.

– Om otrygghet är en känsla är Kungälvs uppdrag att skapa närvaro, i så många sammanhang som möjligt, att identifiera var man känner sig otrygg, tid på dygnet, platser, hämta in fakta om vad som sker från polis och räddningstjänst, vara flexibla och känna av var otryggheten finns, sa Thomas. Skola, polis, fritid – de vanliga som ska samarbeta.

Ungdomar behöver bli sedda och få tillgång till en trygg relation, summerade Jonatan och Thomas.

Eivor Johnsson, Linn Wass och Göran Ohlsson, Öckerö, pratade om dialogmetoder för ungdomsinflytande. Ett arbete har startat i en tvärsektoriell grupp för att förbättra hälsan och tryggheten för flickor. Bland annat ordnas politikerluncher med olika teman. Luncherna är förlagda till fritidsgården och det bjuds på mat. Klasserna har en möjlighet att förbereda sig. Ungdomarna kan ta upp frågor de själva tycker är viktiga. Politikerna antecknar vad som sägs. Ett exempel är ett tema om fritid.

– En reflektion är att det är positivt att se hur ungdomarnas engagemang utvecklats, sa Göran. Men vi önskar ett djupare engagemang i skolan.

Lotti Klug, Helene Mowitz, Klas Åkerlund och Bo Ekman, Alingsås pratade om en metod för att återkoppla till ungdomarna och till politiken. Den kallas Kwittermetoden. Metoden är ett fysiskt möte, där man styr på tid och som går ut på goda samtal i personlig ton som stimulerar kreativitet och utveckling i Alingsås:

1 Lyssna på någon som frågas ut på ett tema.

2 Samtal i blandade grupper. Vad var särskilt intressant? Viken är den egna uppfattningen?

3 Berätta om guldkorn för alla.

Klas berättade om ”Framtidskwitter i Alingsås” som genomfördes med ett ungdomsfokus. 40 ungdomar och 40 vuxna möttes i tre timmar. Det kom personer från företagen, kyrkan, skolan, föreningarna, fritid, politiker med flera. Dagen inleddes med att ungdomsrådet kwittrade om sin verklighet och drömmar. Luppresultaten presenterades. Vuxna fick också komma till tals om vad man ville göra. Vad ville de göra när de var unga? Parvisa intervjuer – vad tar man med sig och vad tänker man göra? Ungdomsrådet fick avsluta med vad de tog med sig.

I de parvisa intervjuerna sa man bland annat:

– Att vi suttit och pratat i lugn och ro, det ger framtidstro, härligt!

Evamaria Hallberg och Pia Solefors, Stenungsund, ville att ungdomar skulle tycka att det var kul med Lupp, därför gjorde man en film som teaser. Unga kommunutvecklare anställdes i somras, de skulle hjälpa till med att se vad resultaten kunde säga. Bland annat har ungdomarna träffat många tjänstepersoner. De kom fram till fokusområden. Trygghetsfrågorna kom i fokus.

– Att ungdomar pratar om utbrändhet, det har jag aldrig hört förr, sa Evamaria.

 

Frida Silfversparre, Härryda, berättade att Lupp-undersökningarna gjordes på skoltid med närvarande fritidsledare. Återkoppling har skett till både tjänstepersoner, politiker och allmänhet och ungdomarna ska få information via mentorer i skolorna. Man arbetar med en metod som heter Youth Aware of Mental health (YAM), och man har fått sociala investeringsmedel för tidigt samordnade insatser.

– Härryda tar otryggheten bland elever på allvar inom skolan, sa Frida.

Anna Orvefors och Åsa Jansson, Tjörn lyfte betydelsen av strategisk samverkan bland chefer. Det har blivit ett verkningsfullt verktyg att chefer möts förvaltningsövergripande med ett barn- och ungafokus. Det finns ett politiskt mål: ”Tjörn ska vara en av de bästa kommunerna i Sverige för barn och unga att växa upp i.”

Huvudsakligt fokusområde 2019 är psykisk ohälsa. Man ser högre siffror än tidigare för mobbning/utfrysning, särskilt bland tjejer. En mängd olika insatser diskuteras för 2019, bland annat föräldracafé med fokus på Luppresultat. Anna och Åsa avslutade med att lyfta frågan om att den ökade psykiska ohälsan inte bara gäller ungdomar.

– Det är ett samhällsfenomen, en hårdnande ton. Ska vi se detta lite större?

 

Jonathan Gärtner, Ale, beskrev att även ungdomar i Ale upplever sig otrygga. Jonathan tror att man i det förebyggande arbetet kan ha nytta av en tankemodell som Hans Abrahamsson utvecklat. Tidigare var det den industriella åldern med linjärt tänkande. Idag är det informationsåldern som präglas av komplexitet och mobilitet. Vi försöker lösa nya problem med gamla strukturer. I Ale försöker man involvera olika perspektiv och bland annat träffas verksamhetschefer och unga i det så kallade Påverkanstorget.

– Att ungdomar känner sig otrygga samtidigt som brotten minskat har att göra med en känsla. Det är komplext. Vad har vi då? I vilket fack ska vi stoppa Lupp?

Hugo Berg och Adrian Edelborg, Västsveriges förenade ungdomsråd berättade om Demokratidagarna i Härryda i maj som samlade 300 ungdomar från årskurs 8 och politiker. Då hade man workshoppar kring Luppenkäten. Tre fokusområden identifierades: Brott och otrygghet, psykisk ohälsa samt ungdomars inflytande.

– Ungdomar vet bäst, sa Adrian. Att så många ungdomar är utsatta för hot och brott är helt oacceptabelt. De lösningar eleverna såg var att lära sig självförsvar i skolan, ha fler fritidsledare i kommunerna, mer belysning, mer poliser som patrullerar gatorna och föreläser på skolorna.

Hugo fortsatte:

– Det är sjukt många som har en psykisk ohälsa och känner stress. De förslag som lyftes fram: Elever vill veta i förväg hur terminen är upplagd, obligatoriska samtal med kuratorn, bättre kvalitet på skolmat och mellanmål.

Fyra av fem ungdomar vill vara med och påverka i skolan. Men bara fyra av tio anser att de får det. Det måste bli en ändring.

Forskarsamtal: Reflektioner över Lupp-resultaten och vägen framåt

Dagen avslutades med reflektioner från Anna Liljeström, Jeanette Olsson, Torbjörn Forkby och Russell Turner. Forskarna har medverkat i analyserna av Lupp-resultaten och är medförfattare till den regionala rapporten.

Torbjörn Forkby, Linnéuniversitetet, tror att det är viktigt att förstå och jobba med Lupp-resultaten. Finns det något som är godtagbart och normalt, vad ska vi satsa på? Fritid skattas positivt av de unga, man är nöjd generellt och uppskattar sin fritid. Många håller på med aktiviteter. Fritiden är en arena för att skapa lust och engagemang, för lärande av sådant som inte finns i de formella utbildningssammanhangen. Men fritiden kan också vara en arena för negativt lärande så som vid gängkriminalitet. De unga som har det fattigare är mindre nöjda, fritiden är också en differentierad arena utifrån socioekonomiska faktorer. Därför är det viktigt att titta på undergrupper och sätta resultaten från Lupp i relation till ungdomspolitiken på det lokala planet.

– Vi behöver också fundera på bilden av en starkt minskande föreningsaktivitet och vad det betyder eftersom föreningarna har stått för en del av demokratifostran, sa Torbjörn.

Russell Turner, Institutionen för socialt arbete och Göteborgsregionen, FoU i Väst. Han belyste Lupp-resultatet utifrån trygghetsaspekter. Det finns en könsskillnad. Vardagsmiljöer som kollektivtrafik och stan upplevs som särskilt otrygga. I nationella trygghetsundersökningar pekar man också på ökad otrygghet bland tjejer, kopplat till överfall och sexuellt våld. För unga med annan könsidentitet är det hälften som är otrygga. Oron ör alltså kopplad till könsidentitet. Det finns ett samband med otrygghetskänslan och att vara utsatt för brott. Oron och otryggheten är kopplad till faktisk utsatthet på gruppnivå.

– Brottspreventiva åtgärder behövs på detta område, anser Russell.

Anna Liljestrand, SKL, har särskilt funderat på resultaten inom skolområdet.

– Att stötta ungdomarna att fullfölja studierna handlar om att stötta deras hälsa, om man klarar skolarbetet mår man bättre, konstaterade Anna.

SKL håller på att ta fram ett stödmaterial för att arbeta normkritiskt i skolan. Trygghets- och mobbningsfrågor kopplade till skolan har kommit fram i resultaten. Att stötta unga till att känna en tillhörighet till skolan och känna engagemang till studierna är viktigt. Det mest avgörande är positiva relationer till lärare och kamrater. Mobbning och utanförskap påverkar unga allra mest. Stressituationen påverkas av hur man mår i skolan. Det finns sätt att motverka stressen, att organisera skolarbetet. Den stress man får av negativa relationer påverkar hela livssituationen hela livet.

– Alla unga måste få trivas i skolan. En nolltolerans behövs, sa Anna. Tillgången till varma och nära relationer, lärare som visar omsorg och stöd, är framgångsfaktorer nummer ett. Stötta fler unga i skolan!

Jeanette Olsson, Göteborgsregionen, FoU i Väst. Lupp-resultaten om hälsa ligger i linje med andra resultat. Den psykiska hälsan har blivit sämre generellt, särskilt hos tjejerna. Är det en riktig ohälsa, eller är det att vi pratar mer om det i dag? Forskning talar för en reell ökning, bland annat har man mer kontakt med psykiatrin. Självmorden går inte ned i ungdomsgruppen, vilket den gör i andra grupper. Bodil Jönsson säger att det aldrig har varit så lätt att bli gammal och så svårt att vara ung som idag. Spelar det roll om man har ont i magen som tonåring? Ja, då är det större risk för psykiska besvär även som vuxen.

– Orsakerna, vilka kan de vara, undrade Jeanette. Skolstressen, mycket på arbetsmarknaden är kunskapsintensivt. Ungdomarna pluggar mer idag, det är prestationsångest. Vi lever i ett komplext och snabbt förändrat samhälle, ett mer polariserat samhälle, som kan bidra till en ökad ohälsa. Det finns många delar men detta är kanske vårt största folkhälsoproblem.

Vad kan man då göra?

Torbjörn Forkby förmedlade en bild av ett samhälle som faktiskt bidrar till att skapa de problem som vi sedan ska motverka. Vi skapar stress, bidrar till ohälsa, utvecklar system som skapar inflytandeskuld. Unga vill verkligen vara med och ta ansvar för sina sammanhang, men kanske inte just de sammanhang som vuxna tänker. Vi behöver skapa former för delaktighetsprocesser där vi ”gör” delaktighet tillsammans med ungdomar. Det är svårt att hitta former och att ta vara på den kraft ungdomar har och vuxna riskerar att bestämma formerna. Delaktighet handlar om identitetsskapande, att påverka sin närmiljö. Torbjörn har i sin forskning tittat på fritidsgårdar och vill understryka deras funktion som möjliggörare och ”kompenserare”.

 

Russell Turner tror att man kan komma åt otryggheten och brottsutsattheten genom att skaffa mer lokal kunskap om problemet och att använda Lupp-underlaget för att ställa fler frågor. Fråga exempelvis: Vem är det, När händer det, Var händer det?

– Gör en ordentligt problemanalys innan man går direkt på lösningar.

Det behövs också en större samhällsdiskussion om sexuellt våld.

 

Anna Liljeström föreslår att vi undersöker hur vi kan samverka på universell nivå, det vill säga så att alla ungdomar nås.

– Vi är vana att tänka samverkan kring nyanlända och unga i komplexa situationer. Men har vi samverkan på universell nivå? Hur strukturerar vi skolarbetet för att minska stress? Hur hjälper vi till att organisera skoldagen?

Skolor som lyckas har samverkan med elevhälsa, med ungdomarna och bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Tydlighet och struktur behövs.

Arbeta mycket med skolan och innehållet i undervisningen för alla.

 

Jeanette Olsson fick sista ordet bland forskarna och lyfte upp att det behövs psykologiskt immunförsvar, och att det kan ges på en universell bas. Unga vet. Därför är det så roligt att höra att det görs så mycket. Vi vill se att vi får en vändning.

 

Åsa Nilsson avslutade med att säga att detta varit det formella avslutet på Lupp-projektet. Åsa kommer att fortsätta dialogen med MUCF om det fortsatta arbetet. Göteborgsregionen hoppas att vi kan göra saker mellan Lupp och Lupp och siktar på en ny Lupp 2020. 

Moderatorer under konferensen var Björn Andersson, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, och Emilia Åman, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad.

Björn Andersson och Emilia Åman

Av Elisabeth Beijer (text) och Åsa Nilsson (bild)

Senast uppdaterad: 2018-11-13 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund