Alkohol och graviditet – ett problem som rör både män och kvinnor 

En internationell forskargrupp har tagit fram en rapport med nya rön när det gäller alkohol, graviditet och spädbarns hälsa. Rapporten presenterades på ett seminarium i slutet på februari. Seminariet filmades och kan ses i efterhand. Här kan du även ta del av själva rapporten, frågor & svar, läsa sammanfattningar av föreläsningarna m.m.

Frida Dangardt

Elisabeth Danielsson

Frida Dangardt har ingått i den internationella forskargrupp som tagit fram forskningsrapporten Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa – Ett gemensamt ansvar. Den 20 februari berättade hon om resultaten i rapporten och de rekommendationer som hon och hennes kollegor ger utifrån forskningsresultaten.

Elisabeth Danielsson, Haga Mödra-Barnhälsovårdsteam, berättade också om hur man arbetar med gravida kvinnor med gravida med riskbruk eller beroende av alkohol, läkemedel och droger.

Båda föreläsningarna filmades och kan ses här. På den här sidan hittar du också en sammanfattning av de båda föreläsningarna, föreläsaras Powerpointpresentationer och ett avsnitt med frågor & svar på temat Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa.


Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa

Frida Dangardt

Frida Dangardt, docent och specialistläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus samt ansvarig för alkoholområdet inom Regionalt Programområde Levnadsvanor.

Frida har ingått i den internationella forskargrupp som har tagit fram forskningsrapporten Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa – Ett gemensamt ansvarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Det är en översikt av svensk och internationell forskning inom detta område.

– Alkohol och graviditet uppfattas ofta som ett problem begränsat till graviditetsperioden och kvinnan. Men för oss som jobbat med den här rapporten är det uppenbart att det är ett problem som rör hela befolkningen – män och kvinnor. Det finns ett starkt samband mellan de allmänna alkoholvanorna i ett land och alkoholvanor under graviditeten och hur många barn som drabbas av alkoholskador, sa Frida.

Det finns en rad svårigheter förknippade med forskning inom det här området. Det går exempelvis inte att genomföra randomiserade, kontrollerade studier och konsumtionsdata är osäkra för vi underskattar ofta hur mycket vi har druckit. Utöver alkoholvanor finns det dessutom många andra faktorer som kan påverka hur det går för fostret i magen, som exempelvis socioekonomiska förhållanden, stress och psykisk hälsa.

Fetalt alkoholsyndrom (FAS) är den allvarligaste skadan ett foster kan få av alkohol och vi har cirka 200–250 fall per år i Sverige. Samhällskostnaden beräknas uppgå till 14 miljarder kronor per år.


Så skadar alkohol fostret

Gravida kvinnor får många råd om vilka läkemedel och livsmedel som de ska undvika för att inte påverka fostret negativt – även när risken är mycket liten eller studier helt saknas. När det gäller alkohol under graviditeten bör försiktighetsprincipen också råda.

– Alkohol är vårt främsta neurotoxin och det är välkänt att det är skadligt för fostret!

Alkohol och acetaldehyd som bildas när alkohol bryts ner tar sig igenom alla biologiska membran eftersom det är vatten- och fettlösligt. Det tränger in i cellerna och kan ge DNA-skador, påverkan på förmågan att reparera gener och påverkan på genuttrycket. Alkohol ökar även den oxidativa stressen genom att fria radikaler bildas, och kan påverka östrogenproduktionen hos kvinnor. Alkohol fungerar även som lösningsmedel som kan möjliggöra passage för skadliga ämnen från t.ex. tobak. Dessutom kan folsyreomsättningen och membran i alla organ påverkas. Genom djurstudier vet man att alkohol påverkar fostrets stamceller, som i sin tur påverkar de andra cellerna. Detta kan exempelvis få konsekvenser för organutvecklingen. Även fostrets blodkärl kan påverkas, vilket i sin tur är viktigt för näringstillförseln och därmed fostrets utveckling.

Alkoholkonsumtion före graviditeten är den största riskfaktorn för alkoholkonsumtion under graviditet och amning. Hur stor andel som dricker alkohol och berusningsdricker under graviditeten beror på hur stor andel som gör det bland människor i allmänhet i ungefär samma ålder. År 2018 var andelen kvinnor i Sverige med ett riskbruk 20 procent i åldersgruppen 17–29 år och 11 procent i åldersgruppen 20–44 år.


Pappans alkoholkonsumtion spelar roll

Pappans alkoholkonsumtion före befruktningen kan ge ökad risk för spontan abort och missfall. Detta har man vid spermadonation kunnat konstatera redan vid låga doser. Pappans alkoholkonsumtion kan också ge ökad risk för blodcancer, medfött hjärtfel och påverkan på barnets kognitiva förmågor.


– Dessutom ökar sannolikheten att kvinnan dricker alkohol under graviditeten om hon lever tillsammans med en partner som dricker alkohol, särskilt om partnern har ett riskbruk eller en hög konsumtion.

Berusning hos män är även förknippat med sexualbrott och därmed våldtäktsrelaterad graviditet och minskad sannolikhet att använda kondom. Det kan även öka risken för en oplanerad graviditet och sannolikheten att fostret blir exponerat för alkohol innan kvinnan vet om att hon är gravid.

Risken för partnervåld ökar vid kraftig alkoholkonsumtion hos förövare eller offer. Mäns berusningsdrickande är kopplat till nio gånger högre risk för partnervåld under graviditeten. Graviditeten är överhuvudtaget en period med särskilt hög risk för kvinnor att bli utsatta för misshandel av sin partner. Internationell forskning visar att många gravida kvinnor utsätts för känslomässig misshandel, fysisk misshandel eller sexuellt våld. Oönskad graviditet, att inte vara gift och låg socioekonomisk status är faktorer som internationellt sett ökar risken för partnervåld under graviditeten.


Alkohol tidigt under graviditeten

I en svensk undersökning svarade 84 procent av kvinnorna att de drack alkohol under året innan de blev gravida, 14 procent klassificerades som riskkonsumenter. Bland de som drack sig berusade var det bara 19 procent som minskade sin konsumtion när de planerade att bli gravida. Endast 33 procent av de som uppgav att de drack alkohol, men inte hade ett riskbruk, minskade sin konsumtion när de planerade att bli gravida.

Det tar cirka fem veckor från befruktning tills dess att man kan konstatera att kvinnan är gravid. Under den perioden händer det mycket i fosterutvecklingen.

– Även berusningsepisoder under de första veckorna efter befruktning kan vara skadliga för embryot/fostret!


Alkohol under graviditeten innebär en risk

Alla nivåer av alkoholkonsumtion under graviditeten kan öka risken för missfall, dödfödsel, för tidig födsel och plötslig spädbarnsdöd. Stor alkoholkonsumtion under graviditeten är en välkänd riskfaktor för missfall, för tidig födsel, försämrad fostertillväxt, låg födelsevikt och FAS. I kombination med rökning ökar risken.

Det som händer när en gravid kvinna dricker är att alkohol och acetaldehyd går över till fostret via diffusion och via moderkakan. Fostret kan inte själv bryta ner alkohol och exponeringstiden blir lång genom att urin utsöndras till fostervattnet, som fostret sväljer eller absorberar via huden.


Synliga, osynliga och diskreta alkoholskador

FAS är den allvarligaste och mest kända av de fetala alkoholspektrumstörningarna (FASD). Cirka 0,2–1 procent av levande födda i Sverige drabbas och det tar sig olika uttryck. Det kan handla om synliga skador som låg födelsevikt, litet huvud, strukturella hjärnskador, synproblem, hörselskador samt missbildningar eller skador på hjärta, lungor, njurar, lever, mag-tarmkanalen eller immunförsvaret.

Men det kan även röra sig om ”osynliga” skador i form av problem med uppmärksamhet, minne, hyperaktivitet, abstrakt tänkande, problemlösning, konsekvenstänkande, impulskontroll, sociala färdigheter, omoget beteende och andra typer av beteendestörningar.

Man talar också om att FASD riskerar att leda till s.k. diskreta alkoholskador som ADHD-liknande symptom, sämre akademiska resultat och lägre IQ. Och det är alltså både mammans och pappans alkoholkonsumtion som kan påverka detta.

När det gäller risken för cancer hos barn finns det några stora studier som visar på ett samband mellan alkoholkonsumtion under graviditeten och akut myeloisk leukemi (AML) hos barn. Pappans alkoholkonsumtion före graviditeten ökar risken för akut lymfatisk leukemi (ALL).

Risken för medfött hjärtfel tredubblas vid hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande under graviditeten (även pappans alkoholkonsumtion innebär en ökad risk för medfödda hjärtfel). Också lungorna riskerar missbildningar, bland annat finns en ökad risk för andningssvårigheter hos den nyfödda. Även njurarna, levern, mag-tarmkanalen och immunförsvaret riskerar att påverkas på olika sätt.

Effekten av måttlig alkoholkonsumtion under graviditeten har diskuterats mycket. Via observationsstudier har man kunnat se små men signifikanta samband mellan måttlig konsumtion och missfall, sämre tillväxt hos foster och möjligen även för tidig födsel och uppförandeproblem. I vissa studier har man funnit att låga doser av alkohol under graviditeten kan ha en skyddande effekt men de resultaten kan förklaras av andra faktorer som att mammorna i dessa studier hade goda levnadsvanor i övrigt.

Att tydligt skadliga effekter saknas utesluter heller inte att det finns mindre tydliga former av skador eller funktionsnedsättningar och det kan finnas problem som dyker upp senare i livet. Vid djurstudier har man funnit negativa effekter av alkohol redan i låga doser.

– Det finns inte någon tydlig gräns för säker alkoholkonsumtion under graviditeten och därför är det bäst att avstå helt, helst under planerandet av graviditeten också. Det gäller både kvinnor och män.


Åtgärder för att minska antalet alkoholskador

Frida och hennes forskarkollegor anser att det krävs åtgärder både på samhälls- och individnivå för att minska antalet alkoholskador i samhället. Det finns ett par allmänna, alkoholpolitiska åtgärder som har bevisad effekt på alkoholrelaterade fosterskador och det handlar om att reglera pris och tillgänglighet. Det finns svenska studier som visar på ett samband mellan ökad tillgänglighet och signifikant ökad spädbarnsdödlighet, större sannolikhet att barn föds för tidigt, lägre skolbetyg, lägre utbildningsnivå samt ökad risk för alkoholproblem i vuxen ålder.

– Systembolaget kanske skulle ha lördagsstängt igen snarare än att öppna på söndagar som en del förespråkar?

När det gäller preventiva åtgärder riktade mot individuella konsumtionsmönster så är insatser före graviditeten effektiva. De minskar risken för exponering för alkohol under graviditeten och/eller ökar användningen av preventivmedel. Sådana insatser kan t.ex. göras i skolor och på ungdomsmottagningar.

Bland personer med högre konsumtion kan kort rådgivning för gravida kvinnor vara effektivt – särskilt om partnern deltar. Man kan använda metoder som Motiverande samtal (MI) eller rådgivning med fokus på användning av preventivmedel och minskad alkoholkonsumtion.

– Däremot finns det bara begränsad evidens för att informationskampanjer till allmänheten skulle funka. Informationen behöver vara riktad.

Program med screening av alkoholvanor och kort rådgivning på svenska mödravårdscentraler har visat på förbättrad spädbarnshälsa. Man använder då AUDIT och MI och remitterar personer med allvarligare problem till specialistvård.


Amning och alkohol

När barnet väl är fött rekommenderas amning över hela världen som det bästa för barnets hälsa, tillväxt och utveckling. WHO rekommenderar amning under minst sex månader och upp till två års ålder.

Flera studier rapporterar att de flesta mammor inte dricker alkohol under graviditeten men att en stor andel börjar igen kort efter förlossningen. Från det att man börjar dricka ett standardglas med alkohol (cirka 1 dl vin eller 33 cl starköl) tar det i genomsnitt två timmar innan bröstmjölken är alkoholfri.

– En del tror att man kan pumpa ur och slänga bort bröstmjölken men det påskyndar inte processen!


Alkoholhalten i barnets blod blir mycket lägre än i mammans blod. Det har sagts att det inte innebär någon risk för barnets hälsa men spädbarn bryter sannolikt ner alkohol långsammare och på annat sätt än vuxna p.g.a. mycket låga nivåer av det enzym som bryter ner alkohol.

– Även vid mycket låg alkoholkonsumtion påverkas spädbarnets sömn och produktionen av bröstmjölk.


Spädbarn dricker mindre mjölk om den innehåller alkohol och kontakten mellan mamma och barn kan störas redan vid ett glas vin. Mammor som inte dricker eller dricker lite har större sannolikhet att amma under längre tid.

Bevisen är inte entydiga för att alkohol i bröstmjölk påverkar barns utveckling. Enstaka studier visar försämrad kognition och motorisk utveckling. Studier på djur har visat på negativ påverkan.

– Barn har rätt att tas omhand av en skärpt förälder. Risken för fallolyckor och andra olycksfall ökar redan när man druckit ett glas vin, men forskning saknas kring barn som tas om hand om en förälder som druckit.


En studie visade att spädbarn som sovit i samma säng eller intill en förälder som druckit löpte 18 gånger så hög risk för plötslig död jämfört med spädbarn som sov skilt från föräldrarna. Risken för dödsfall av andra orsaker än plötslig spädbarnsdöd är också högre när mamman fått en alkoholdiagnos inom ett år efter förlossningen.

– Det saknas forskning på effekten av alkoholkonsumtion på föräldrars förmåga att på ett säkert sätt ta hand om barn och undvika olyckor och skador. Samtidigt vet vi att i andra situationer som kräver komplexa handlingar som bilkörning, cykling, matlagning och idrottande, så försämrar alkoholen förmågan att utföra detta säkert och skickligt. Därför är det rimligt att avstå från alkohol för att undvika att barnet ska råka ut för olyckor och skador.


De nuvarande svenska riktlinjerna för amning och alkohol är från 2009. Där står bland annat att det inte innebär några medicinska risker för barnet om mamman dricker måttliga mängder när hon ammar (1–2 glas vin eller motsvarande 1–2 gånger i veckan). Samtidigt finns det nationella riktlinjer i många andra länder som uttryckligen rekommenderar att man inte ska dricka alkohol alls under graviditet och amning. De svenska riktlinjerna håller nu på att revideras.

Rapportens rekommendationer

Frida avslutade med att sammanfatta de rekommendationer som hon och hennes kollegor ger i rapporten:

  • Åtgärder som ökar kostnaderna för, minskar tillgången till och minskar marknadsföringen av alkohol är nödvändiga för att minska risken för alkoholrelaterade fosterskador.

  • Det är ett gemensamt ansvar för samhället och hälsovården att öka medvetenheten om riskerna med exponering för alkohol under graviditeten och ge stöd till gravida och deras partner.

  • Personer som planerar graviditet, såväl kvinnor som deras partner, kan öka sannolikheten för friska barn genom att undvika eller minimera exponeringen av alkohol.

  • Det är säkrast att inte konsumera alkohol under graviditeten. Partnern kan också välja att undvika alkohol eller hålla sig till en låg konsumtion.

  • Det är säkrast att inte dricka alkohol vid amning. De som väljer att dricka bör begränsa konsumtionen till 1 standardglas två timmar före amning.

  • Ett nationellt kompetenscentrum bör skapas, med uppgift att utveckla åtgärder för att minska exponeringen för alkohol under graviditeten, samla in data om omfattningen av exponeringen och utbilda i screening och behandling.

Länkar

Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa – ett gemensamt ansvarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Rapporten har tagits fram med stöd av Svensk förening för Allmänmedicin (SFAM), Svensk sjuksköterskeförening, Stiftelsen Ansvar För Framtiden (SAFF), IOGT-NTO samt Centrum för utbildning och forskning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) vid Göteborgs universitet.

Rapporten ingår i serien Alkoholen och samhället, där en internationell forskargrupp varje år tar fram en rapport som handlar om alkohol. Tidigare rapporter har handlat om alkohol och äldre, våld, cancer, alkoholens andrahandsskador, effekter av lågdoskonsumtion av alkohol samt ungdomar och vuxna.

Samtliga rapporter finns på IOGT-NTO:s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa
– hur arbetar vi med detta inom Västra Götalandsregionen?

Elisabeth Danielsson

Elisabeth Danielsson, barnmorska, Haga Mödra-Barnhälsovårdsteam, Regionhälsan Västra Götalandsregionen.


– Vi jobbar med gravida med riskbruk eller beroende av alkohol, läkemedel och droger. Vi är tacksamma över att vara ett team som kan hjälpas åt, ett team bestående av barnmorska, BHV-sjuksköterska, kurator, gynekolog, barnläkare, undersköterska och psykiatriker, berättade Elisabeth.


Teamet vänder sig till kommunerna i Storgöteborg och har ett samarbetsavtal med kommuner, psykiatri och beroendeverksamhet kring sekretess m.m. I övriga regionen finns resursenheter för gravida med missbruk/substansberoende.


"Det handlar om mycket motivationsarbete"

Syftet med Haga Mödra-Barnhälsovårdsteam är att tillvarata det väntade barnets rätt och möjlighet att inte utsättas för fara och komplikationer p.g.a. missbruk hos den gravida. Teamet ska stödja den gravida att ta sig ur och avstå från missbruket och verka för ett förbättrat omhändertagande av gravida och nyblivna föräldrar med missbruk/beroendeproblem och deras barn.


Kontakten börjar med att en barnmorska från teamet träffar den gravida kvinnan på hennes ordinarie barnmorskemottagning.


– Här förstår ni att det handlar om mycket motivationsarbete för många säger förstås att de inte har några problem.


"En fantastisk möjlighet att följa de här barnen"

Gravida med behov av stöd kring missbruk eller substansberoende vårdas hos Haga-teamet. Besök sker en gång i veckan och minst en gång i veckan lämnar de ett övervakat urin- eller salivprov. Barnets hälsovård sker fram till cirka 6 månaders ålder hos Haga-teamet. Därefter följs exponerade barn upp en gång per år fram till skolåldern.


– Vi har en fantastisk möjlighet att följa de här barnen och se hur det går och nu håller man på att bygga upp detta i övriga regionen också vilket är mycket bra.


Viktigt att tidigt hitta gravida som behöver stöd

Det är viktigt att tidigt hitta gravida som behöver stöd för att avstå från substanser som kan skada fostret. Det första besöket på barnmorskemottagningen fokuserar på vad som kan skada barnet under graviditeten. Den gravida fyller i ett AUDIT-formulär som används som samtalsunderlag. Vid höga AUDIT-poäng eller vid oro för riskbruk/missbruk kontaktas Haga-teamet. Och så ger man information.


– Det finns en bild på ett foster som alla barnmorskor använder för att samtala med den gravida. Vad vet du om alkohol under graviditeten? Får jag lov att berätta för dig om vad som händer när man dricker alkohol under graviditeten? Det är få som säger nej om du frågar så. Det måste vara kort information. Avsluta med att fråga hur de ser på det du har berättat. Självklart bjuder vi in partnern till det här besöket också.


En viktig fråga vid det tidiga samtalet är om kvinnorna är oroliga över att ha druckit alkohol innan de visste att de var gravida. För att förtydliga när kvinnan druckit under graviditeten görs en s.k. Time Line Follow Back. Man går då tillbaka i tiden och fyller i vad kvinnan har druckit.


– Barnmorskan ger saklig information om vad som kan ha hänt fostret om det exponerats för alkohol. Här gäller det att vara saklig och ärlig för det kan ha inneburit att det har skett en skada men man säger också att om man inte röker eller snusar, äter nyttigt och inte dricker mer alkohol så kan en läkning ske. Det kan vara svårt för man vill inte skuldbelägga men vi måste vara ärliga och beskriva som det är. Men också inge hopp.

Länkar

Frågor & svar om alkohol, graviditet och spädbarns hälsa

Efter föreläsningarna svarade Frida Dangardt och Elisabeth Danielsson på frågor utifrån dagens tema. Om du vill se filmen där de svarar på frågorn klickar du härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Vad är låg risk när det gäller alkohol?

– Begreppet lågriskkonsumtion är bra för det finns ingen gräns där vi kan säga att om du dricker mindre än såhär är det riskfritt. Enligt de nya svenska riktlinjerna motsvarar lågriskkonsumtion 10 standardglas/vecka, för både kvinnor och män. Ett standardglas innehåller 12 gram ren alkohol. Det motsvarar cirka 1 dl vin eller 33 cl starköl, sa Frida.


Hur lång tid innan befruktningen bör man undvika alkohol?

– Vi skulle vilja rekommendera att inte dricka alkohol när man planerar att bli gravid och det gäller både kvinnor och män, sa Frida.


Vad ska vi säga till oroliga kvinnor som druckit innan de visste att de var gravida och kanske överväger abort av rädsla för fosterskador?

– Det är en jättesvår fråga men vi ska ju jobba med motiverande samtal (MI) och ställa frågor: Hur ser du på det? Berätta hur du tänker! Vi måste lägga över det på kvinnan för vi kan ju aldrig rekommendera abort utan det är ett beslut som kvinnan fattar själv, sa Elisabeth.


Får papporna frågan om de druckit innan graviditeten?

– Det är kvinnorna som är patienter hos oss men jag hade önskat att vi hade medel så att vi hade båda föräldrarna som våra patienter, sa Elisabeth.


Om det nu är så att kvinnan faktiskt har druckit innan hon blev gravid och kanske även i början av graviditeten – men bestämmer sig för att sluta. Hur sker läkningsprocessen?

– Särskilt under fosterutvecklingen kan celler som är hela ta över för såna som inte är det men det finns inte tillräcklig forskning på detta. Vi kan inte veta hur det går i det enskilda fallet. Det kan läka men vi vet inte, sa Frida.


”Det finns de som faktiskt säger att det inte är så farligt att dricka.” Hur bemöter man såna argument?

– Vi bemöter dem väldigt sakligt utifrån all evidens som finns. Vi har på fötterna när vi säger att alkohol är fosterskadande. Vi känner inte till någon säker lägre nivå så avstå helt vid amning! De studier som finns om amning och alkohol visar att barnets sömn påverkas och att barnet äter sämre, sa Frida.


Vid den här typen av samtal kan det vara lätt att bli moraliserande och börja döma personer som faktiskt dricker. Hur ska man förhålla sig?

– När vi jobbar med MI så lägger vi tillbaka frågan: Hur ser du på det? Vi ska inte komma med pekpinnar för då riskerar vi totalt bakslag, sa Elisabeth.

– Vi kan bara informera om det vi vet, sen får den blivande föräldern ta ställning. Det är viktigt att ge korrekt information och inte undanhålla eller ge felaktig information för att skydda på något sätt, sa Frida.


Kan FAS i någon mening sägas vara ärftligt?

– Vi vet att FAS innebär en kraftigt ökad risk för alkoholberoende i vuxen ålder, vilket i sin tur innebär ökad risk att man ska föda barn med FAS, sa Frida.


Ungdomar använder cannabis i högre utsträckning än tidigare – hur ska vi tänka där?

– Vi träffar kvinnor som inte ens tycker att marijuana är en drog men de ska också vårdas hos oss för det påverkar fostret, sa Elisabeth.


Hur är det med blandmissbruk?

– Man kan länge sköta ett jobb m.m. samtidigt med ett blandmissbruk så vi kan inte alltid se vem som har såna problem. Därför är det viktigt att göra en noggrann kartläggning, sa Elisabeth.


Spermier påverkas av alkohol men hur är det med äggen?

– Det är samma sak där, att det kan påverka arvsmassan. Spermier omsätts snabbt och då är det lättare att det uppstår skador. Äggen är mer skyddade i och med att de inte nybildas hela tiden, sa Frida.


Det är nog inte så känt detta med alkoholens effekter, framförallt före-effekten. Hur ska de blivande föräldrarnas nås av kunskapen?

– Det är viktigt att informera tidigt i sexualundervisningen i skolan och på ungdomsmottagningar. Att nå ut på olika sätt men ändå ganska riktat, sa Frida.


Hur kan skolorna få stöd med detta?

– Det behövs ett informationsmaterial utifrån rapporten och att vi jobbar tillsammans med pedagoger och andra intresserade. Det är ett väldigt långsiktigt arbete, sa Frida.


Vad görs på EU-nivå för att förhindra reklam i dagstidningar och media?

– Det görs alldeles för lite och det är ett problem, sa Frida.

– Det skulle behövas en större diskussion om effekterna på folkhälsan av all reklam som finns. Men diskussioner förs bland annat i arbetet med regeringens nya ANDT-strategi som ska gälla från och med nästa år och där kan vi hoppas att det händer något. Det kan inte vara en mänsklig rättighet att dränkas i alkohol- och spelreklam, sa Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen Västra Götaland och CERA.


Hur kan vi forska vidare på dagens ämne?

– Det Frida och hennes kollegor gjort här när de har samlat ihop forskning som sedan sprids runtom i landet är viktigt och det vill ju vi i CERA stödja, sa Kristina Berglund som är föreståndare för CERA.

– Det blir uppenbart när man gör den här typen av rapporter var det finns kunskapsluckor och dem vill vi ju fylla, sa Frida.

– Det finns mycket forskning och mycket att fortsätta forska om. Jag tänker bl.a. på barn som kommer in efter trauman, fall o.s.v., sa Kristina.

– Vi har den största akutmottagningen i Sverige för barn på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och vi använder ett screeningverktyg för att upptäcka barn som far illa. Där finns kanske möjlighet att hänga på frågor om föräldrarnas alkoholvanor, sa Frida.


Om seminariet

Seminariet arrangerades av Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Västra Götalandsregionen.


Kontaktpersoner

  • Lennart Rådenmark, länssamordnare ANDTS, Länsstyrelsen Västra Götalands län och medlem av CERAs styrgrupp.
  • Eva Hallberg, regionutvecklare Västra Götalandsregionen och medlem av CERAs styrgrupp.

Senast uppdaterad: 2020-09-04 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund