”Det är två år sen jag gick utbildningen men jag går ofta tillbaka till utbildningsmaterialet”

För att öka brukar- och patientsäkerheten i vård, omsorg och socialtjänst erbjuder Göteborgsregionen två olika utvecklingsprogram som riktar sig till chefer och ytterst ansvariga.

Det ena programmet vänder sig till medicinskt ansvariga sjuksköterskor (mas), medicinskt ansvariga för rehabilitering (mar) och verksamhetschefer inom kommunal eller privat vård och omsorg. Det andra programmet vänder sig till socialt ansvariga samordnare (sas) och andra som ansvarar för kvalitetsutveckling inom socialtjänsten.

– Syftet med programmen är att stärka chefer och ansvariga i styrning, ledning, kontroll, patientsäkerhet, rättssäkerhet men också i ett effektivt utförande av verksamheten, berättar kursledaren Susanne Wallin Pettersson från 2Learn AB.

Utvecklingsprogrammen omfattar juridik, evidens, forskning, beprövad erfarenhet, handböcker, nationella föreskrifter men även dialogövningar och praktiska grupparbeten.


"En trygghet i rollen och uppdraget"

Programmen baseras på det systematiska arbetssättet Plan-Do-Check-Act (PDCA-hjulet).

– Det ger struktur, ordning och systematik i ledningsarbetet. Vi vill ge deltagarna tydlighet, säkerhet, mod och framförallt en trygghet i rollen och uppdraget, säger Susanne.

Mellan träffarna erbjuds deltagarna handledning via telefon och mejl. De får även individuell feedback på den kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse som de tar fram och som ska fungera som ett underlag i deras fortsatta utvecklingsarbete på hemmaplan.

Susanne Wallin Pettersson, 2Learn AB.

– Jag vill absolut poängtera att verksamhetschef, mas och mar ska gå utvecklingsprogrammet tillsammans som ledningsteam för då får man en fantastisk möjlighet att utveckla den ledningsstruktur och den styrning, ledning och kvalitetskontroll man behöver över hälso- och sjukvårdsverksamheten, säger Susanne.

Mas-programmet har funnits på GR sedan 2011. Mas och mar är lagstadgade funktioner till skillnad från sas och därför är antalet sasar betydligt färre.

– Genom sas-programmet vill vi verka för fler sasar, fler kvalitetsledare, fler utvecklingsledare som jobbar just med brukarsäkerhetfrågor och brukarkvalitetsfrågor, säger Susanne.

Att GR som en av få aktörer i Sverige erbjuder ett utvecklingsprogram för sasar beror på att kommunerna ville ha det. Bland annat fanns det ett sas-nätverk i Göteborgs stad som upplevde att det fanns ett behov av en mer omfattande utbildning.

– Det är ett bra exempel på hur en utbildning uppstår utifrån behov i kommunerna. Jag stämde av med det nätverket i Göteborg tidigt i processen när vi tog fram utbildningen och när vi genomförde den första utbildningsomgången för fyra år sedan var många från nätverket med, berättar Kristina Elofsson som är utbildningsledare på GR.

Även om det programmet utformades med sasar i åtanke så har det lockat även andra som ansvarar för kvalitetsutveckling inom socialtjänsten.

– Utvärderingarna visar att även kvalitetsledare, kvalitetssamordnare och processledare har varit nöjda med utbildningen så den riktar sig absolut till en vidare grupp, samtidigt som vi är noga med att inte tappa sas-perspektivet, säger Kristina.

Kristina Elofsson, GR.

Bättre förutsättningar för implementering

Både sas- och mas-programmet är relativt omfattande och sträcker sig över en längre tid. Förhoppningen är att detta ska ge bättre förutsättningar för implementering.

– Deltagarna hinner under programmet praktisera det de får till sig genom utbildningen på hemmaplan. De får feedback och handledning och kan ta med sig frågor från verksamheten tillbaka till utbildningen. På så sätt kan de redan under utbildningen börja jobba in saker som sedan har större chans att fortleva i verksamheten också efter avslutad utbildning, säger Kristina.

På mas-programmet gör GR även en uppföljning under utbildningen med de deltagare som så önskar som bygger på reflektion kring hur man tillämpar kunskapen från programmet på hemmaplan.

En viktig aspekt av utbildningarna som Kristina gärna vill framhålla är att deltagarna möter personer som brottas med samma frågor som de själva:

– Jag tänker både på det erfarenhetsutbyte som sker i grupparbeten och diskussioner men även det informella erfarenhetsutbyte som uppstår, där man kan prata lite fritt med varandra om dilemman som man möter i vardagen.

De utvärderingar som görs av utbildningarna visar bland annat att deltagarna upplever att de lärt sig mycket nytt och att de känner att de kommer att ha användning av kursinnehållet i sitt arbete. Helhetsbetyget är mycket högt.

"Jag har inte tagit rygg utan vi har krokat arm"

Annelie Svantesson är sas och utvecklingsledare vid Sektor socialtjänst i Stenungsunds kommun. Hon gick utvecklingsprogrammet för två år sedan.

– Fördelen med ett uttalat sas-uppdrag är att det blir tydligare för medarbetarna i organisationen när man förklarar att man jobbar med kvalitetsfrågorna på motsvarande sätt som mas gör, för de känner till masen mer. Utifrån att masen är lagstiftad så upplever jag att den rollen har ett större mandat. Jag skulle gärna se en motsvarande lagstiftning om sas för även om vi jobbar med kvalitet hela tiden, så behöver vi sätta mer fokus på det.

Hur sas arbetar kan se väldigt olika ut, bland annat beroende på kommunens storlek. I mindre kommuner kan man ha sas-uppdraget som en del av en tjänst och uppdraget omfattar många olika frågor och områden medan det kan finnas en annan uppdelning i större kommuner.

– För min del var hela utbildningsprogrammet relevant. Det är två år sen jag gick utbildningen men jag går ofta tillbaka till utbildningsmaterialet. Det kan handla om hur man bygger upp ledningssystemet med alla processer, rutiner och riktlinjer på ett bra och tydligt sätt, systematiskt förbättringsarbete, egenkontroller, tips och mallar. När jag och masen skriver patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen inför årets slut kan vi hämta tips och inspiration i materialet, säger Annelie.

Hon berättar att hon har ett bra samarbete med kommunens mas och att det underlättas av att de ingår i samma stab och har samma chef.

– Susanne Wallin Pettersson uppmanade oss att ”ta rygg på masen”. Jag har inte tagit rygg utan vi har krokat arm. Vår mas har också gått det här programmet och vi har regelbundna avstämningar kring ledningssystemet, avvikelsehantering och processarbete.


"Vi får kunskap tillsammans och en gemensam grund"

Eva Midbjer Hammarström är områdeschef för vård- och omsorgsboende och hälso- och sjukvården, SDF Norra Hisingen, Göteborgs stad. Hon går just nu programmet som riktar sig till mas, mar och verksamhetschefer.

– Jag har jobbat länge inom vården men det här programmet har ändå gett mig mycket. Det har strukturerat upp min kunskap och jag har fått den paketerad på ett annat vis så att jag kan använda den mer pedagogiskt i mitt ledarskap. Sen kunde jag inte allt utan utbildningen har gett mig fördjupade kunskaper också såklart, säger Eva.

Hon går utbildningen tillsammans med sin mas. De var båda nya på sina tjänster när de började på utbildningen.

– Det innebär att vi får kunskap tillsammans och en gemensam grund vilket underlättar när vi ska utveckla verksamheten tillsammans. Bland annat har det blivit tydligare för mig hur ledningsstrukturen kan utvecklas inom säbo. Som det här med ett medicinskt ledningsteam bestående av enhetschef på boende och sjuksköterska. Så kan man tänka för att förbättra patientsäkerheten! Eller, vad behövs för att vi ska lyckas skapa och upprätthålla ett ledningssystem även om folk byter jobb? Där känner jag att utbildningen har gett mig en skjuts.

De två utvecklingsprogrammen vänder sig till följande målgrupper:

Programmen är upplagda på samma sätt. Totalt omfattar de åtta dagar, uppdelade på fyra kvalitetsområden som omfattar två heldagar vardera, se nedan. Det är möjligt att gå hela eller delar av programmet.

DEL 1: Ledningssystemet, kvalitetsledning och utvecklingsledarskap
• Nationella kvalitetskrav
• SOSFS 2011:9
• Roller och ansvar
• Gränsdragningsproblem och gråzoner
• Ledningsuppdraget
• SMART målstyrning och kvalitetsledning
• Team och grupper

DEL 2: Hälso- och sjukvårdsprocessen och effektiv processledning
• Definition av HSV-processen
• Processledning och processägande
• Processinriktat arbetssätt
• Strategisk utveckling
• Operativt förbättringsarbete
• Projektmodeller/-strukturer

DEL 3: Det systematiska förbättringsarbetet, risk- och händelseanalys samt analys av klagomål och synpunkter
• Nationella krav
• PDCA och LEAN
• Ansvarsfördelning i det systematiska förbättringsarbetet
• Förbättringsteam
• Förbättringsledaren
• Analysmodellen enligt SOSFS 2011:9
• Lex Sarah och Lex Maria

DEL 4: Egenkontroll och patientsäkerhetsberättelsen
• Nationella kontrolluppdraget
• Vem kontrollerar vad?
• Uppföljning och utvärdering
• Kvalitetsmått och indikatorer
• Egenkontrollplan och årshjul
• Vad är ett resultat?
• PSB och kvalitetsberättelsen

Senast uppdaterad: 2020-11-12 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund