”Jag har det i min vardag” 

Att utbilda medarbetare som i sin tur utbildar kollegor är något helt annat jämfört med att ta in kompetens utifrån. Fördelarna för organisationen och individen är många men det finns också risker.

Bilden är hämtad från Yrkesresan, som är ett av flera exempel där GR använder sig av upplägget att utbilda utbildarna eller ”train the trainer” som det heter på engelska.

Två personer som har till uppgift att utbilda sina kollegor är Martin Westerlund och Josefin Dahlin. Martin är boendestödjare i Härryda kommun. Han är också digitaliseringsombud i Projekt Modig, som syftar till att höja kompetensen i digital teknik i äldreomsorgen och verksamheter för funktionsstöd. Martin har bland annat hållit utbildningar för sina kollegor om att diktera med hjälp av mobiltelefon, digital signering och Outlook.

Josefin är förste socialsekreterare i sydvästra Göteborg och utbildare inom ramen för Yrkesresan, som är ett program för introduktion och kompetensutveckling för socialtjänstens medarbetare. Josefin har sedan starten av Yrkesresan varit utbildare i kursen Handläggning med barnet i centrum, en kurs som vänder sig till socialsekreterarare som är nya i yrket alternativt nya i att handlägga barnavårdsärenden. Utbildningen omfattar rättsliga frågor, bemötande, samtal med barn, dokumentation med mera.


"Jag kan relatera till det socialsekreterarna sitter med"

Både inom Yrkesresan och Projekt Modig får utbildarna fortbildning för att stärka den egna pedagogiska kompetensen. Samtidigt är både Josefin och Martin ödmjuka inför den delen av uppdraget och poängterar att de inte är pedagoger eller föreläsarproffs men de ser båda att det finns fördelar med att hämta utbildare direkt ur verksamheten.

– Skillnaden är att jag kan relatera till det socialsekreterarna sitter med. Jag kan ha suttit i ett svårt samtal med föräldrar vars barn blir omhändertagna dagen innan. Det är inte något jag gjorde för 10 eller 20 år sen. Jag har det i min vardag. Det tror jag är ganska viktigt för socialsekreterarna som deltar i Yrkesresan, säger Josefin.

Martin och Josefin poängterar att en viktig förutsättning för att kunna utföra utbildningarna på ett bra sätt är att både de och utbildaruppdraget är förankrade.

– Det är ack så viktigt att det är tydligt vad som gäller inför en sån här satsning, inte bara att ”nu ska vi genomföra de här utbildningarna”. Syftet behöver vara förankrat, förklarat och förutsättningarna behöver finnas uppifrån, säger Martin.

Josefin Dahlin och Martin Westerlund.

Josefin har hela tiden känt ett stöd från sin arbetsgivare vad gäller själva uppdraget som utbildare i Yrkesresan.

– Jag behöver kunna avsätta tid för förberedelser inom ramen för min tjänst och det har fungerat bra. Göteborgs stad har varit väldigt tydliga med att detta är något som organisationen har nytta av och jag har inte behövt ställa in någon gång för att jag inte har haft tid.

Josefin upplever att uppdraget som utbildare är utvecklande på olika plan.

– Jag tycker det är roligt att vara med och utveckla kollegor som är nya i rollen. Samtidigt utvecklas jag själv. Ju fler utbildningar jag håller, desto mer filar jag på mitt ledarskap och min förmåga att förmedla det jag vill få fram. Jag lär mig av andra utbildare och av de frågor jag får och det tar jag ju med mig hem till min arbetsgrupp.


"Efteråt blir jag helt uppfylld och känner mig ännu mera motiverad"

Martin känner också att han utvecklas – och våndas:

– Det är väldigt utvecklande att ställa sig inför den här typen av utmaningar. Innan varje utbildningstillfälle våndas jag en del och frågar mig själv varför jag gör det här. Men efteråt blir jag helt uppfylld och känner mig ännu mera motiverad till uppdraget. Min förhoppning är att man använder oss som nu utbildar i Modig till att hålla andra utbildningar framöver.

Yrkesresan och Projekt Modig är två av flera exempel där Göteborgsregionen använder sig av upplägget att utbilda utbildarna eller ”train the trainer” som det heter på engelska.

– I Yrkesresan har vi inspirerats av hur Socialstyrelsen gjorde vid den nationella implementeringen av BBiC (Barns behov i centrum, ett verksamhetsstöd för socialtjänstens barn- och ungdomsvård). Upplägget bygger på att använda kompetens som finns i verksamheterna. Utbildarrollen erbjuder samtidigt en alternativ karriärväg för den som kanske inte vill bli chef utan är mer intresserad av att fördjupa sig i ett ämne och göra en slags kunskapskarriär, berättar Cristina Dahlberg som är projektledare för Yrkesresan.

Tanken är också att utbildarna i Yrkesresan ska fungera som förebilder.

– Vi har egentligen gett våra utbildare dubbla roller. De ska dels förmedla kunskap, dels fungera som förebilder. Vi vill visa att det finns personer som har jobbat i 15–20 år och fortfarande brinner för yrket och vi kan se i våra utvärderingar att de inger hopp om framtiden.

Yrkesresan

GR:s Cristina Dahlberg är projektledare för Yrkesresan, som är ett program för introduktion och kompetensutveckling för socialtjänstens medarbetare som Göteborgsregionen har tagit fram.

Yrkesresan har väckt stort intresse runtom i landet. Förutom kommunerna i Göteborgsregionen så har även Boråsregionen, Skaraborg och ett antal kommuner i Halland anslutit. I dagarna har ett erbjudande gått ut till landets samtliga kommuner att ansluta sig.

Cristina menar att den största fördelen med att använda utbildare som redan finns i verksamheten är att de har örat mot marken.

– En stor fördel speciellt för de kursdeltagare som är nya i sin roll är att de får färdigtolkad information jämfört med om man tar in en person utifrån. De slipper sitta och översätta och tänka vad det de får till sig innebär i deras verksamhet. Men den största fördelen kan också vara den största nackdelen. Utbildarna arbetar i många olika kommuner som är olika stora och är organiserade på många olika vis. Det kan vara en utmaning för utbildarna att vara så konkreta och praktiska som möjligt, samtidigt som kommunernas förutsättningar varierar och de behöver visa socialsekreterarna att ett uppdrag kan genomföras på olika sätt. Så vikten av att vara tydlig, men samtidigt ödmjuk, är något vi pratar med utbildarna om.


Beprövad erfarenhet

Med utbildare från verksamheten lyfts också den beprövade erfarenheten in på ett naturligt sätt i utbildningen.

– Om vi tänker utifrån den evidensbaserade praktiken och dess beståndsdelar i form av forskning och formell kunskap, brukarens erfarenheter och kontexten så bidrar utbildarna med den beprövade erfarenheten på ett väldigt levande sätt, säger Cristina.

Medan utbildarna i Yrkesresan utbildar kollegor i olika kommuner så är upplägget i Projekt Modig att utbildarna (digitaliseringsombuden) som till vardags arbetar som exempelvis undersköterskor, personliga assistenter eller boendestödjare utbildar kollegor i den egna kommunen.

– Fördelen med digitaliseringsombuden är att de finns så nära verksamheten att de ser behoven och kan bidra med skräddarsydda insatser. Ombuden har med sig så mycket i ryggraden om hur verksamheten fungerar, de har personkännedom och kan se bristerna i sin egen verksamhet kunskapsmässigt. De finns också kvar i den löpande verksamheten efter genomförd utbildning, säger Göteborgsregionens Monica Wallström som leder Projekt Modig.

Men självklart har detta utbildningsupplägg också svagheter. Monica och Cristina menar exempelvis att metoden på sätt och vis är ganska tidsödande.

– Det tar tid att bli trygg i rollen som utbildare, handledare och coach. Därför har vi i projektet satsat på skräddarsydda utbildningar som utgått från digitaliseringsombudens egna behov. I slutänden blir resultatet bättre än om vi hade köpt in externa utbildare, säger Monica.

Projekt Modig (Mer omsorg med digital teknik)

GR:s Monica Wallström är projekledare för Modig. Syftet med projektet är att stärka kunskapsnivån inom digitalisering bland medarbetare och chefer i äldreomsorgen och verksamheter för funktionsstöd.

Modig finansieras av ESF och drivs av Göteborgsregionen tillsammans med kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille, Stenungsund och Tjörn.

En annan svaghet som hon ser är att de som blir ombud oftast är mycket duktiga och drivna och behövs på så många ställen. Monica menar att det kan finnas en risk att man på så sätt dränerar den dagliga verksamheten på personal som behövs där. Samtidigt kan ombudsrollen vara en karriärväg som gör att de här personerna väljer att stanna kvar.


Professionaliseringen av den tysta kunskapen

– De som har rollen som ombud har ofta haft rollen att lära ut ändå men utan att få någon uppskattning eller ett tydligt uppdrag. En viktig aspekt av ombudsrollen handlar om professionaliseringen av den tysta kunskap som finns i yrket. Den lyfts nästan aldrig på något annat sätt än genom en ombudsroll i de verksamheter som Modig vänder sig till, säger Monica.

Hon är medveten om att det kan kännas kontraproduktivt att satsa på att utbilda ombud, att det bara får till följd att de blir attraktivare på arbetsmarknaden och söker sig vidare.

– Det har vi inte sett i Projekt Modig. Istället har vi fått se digitaliseringsombuden gå från att vara lite ifrågasatta till att bli uppskattade och eftertraktade som utbildare och handledare. Och den positionen lämnar du inte bara sådär, säger Monica.

Liknande erfarenheter finns i Yrkesresan:

– Några utbildare har sagt att de ogärna lämnar den nuvarande arbetsplatsen eftersom de tycker att det är så roligt och givande att få utbilda i Yrkesresan och inte vill förlora den möjligheten, säger Cristina.

Senast uppdaterad: 2020-12-17 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund