Hur kan kommuner arbeta för att minska andelen personer som under lång tid har ekonomiskt bistånd?

En utvärdering av ett nationellt projekt som genomförts i 27 kommuner runtom i Sverige.

Under 2018–2021 har SKR drivit ett utvecklingsprojekt tillsammans med 27 av landets kommuner. Målsättningen har varit att minska det långvariga biståndsmottagandet. Med långvarigt biståndsmottagande menas att man tar emot ekonomiskt bistånd under minst tio månader på ett kalenderår.

I projektet har SKR gett kommunerna stöd att utifrån lokala förutsättningar och behov driva utvecklingsarbeten.

Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet FoU i Väst har utvärderat projektet och här publiceras nu slutrapporten från utvärderingen.

Syftet med utvärderingen var att studera hur projektet har drivits och att analysera i vilken utsträckning som förväntningarna som fanns i början på projektet har nåtts. Syftet var också att analysera de villkor och förutsättningar som format utvecklingsarbetet. Utvärderingen kan inte ge några svar på om projektet haft effekt på andelen långvariga biståndsmottagare i de deltagande kommunerna. För det krävs ett längre tidsperspektiv och en effektutvärdering. Men genom utvärderingen kan både SKR och de deltagande kommunerna dra lärdomar om hur utvecklingsarbete likt detta ska bedrivas.

Resultat från utvärderingen

Många av kommunerna som deltog i projektet skattar själva att det har haft positiva resultat för deras verksamheter. Projektet verkar ha haft större betydelse för verksamheter som omfattas av mer gynnsamma lokala förutsättningar. Inte helt överraskande tycks det krävas ett visst mått av gynnsamma lokala förutsättningar för att ett utvecklingsprojekt av det här slaget ska få ett tydligt genomslag.

De positiva resultaten handlar framför allt om förbättrad intern samverkan med en kommunal arbetsmarknadsenhet och ändamålsenlig organisering, men även om metoder och arbetssätt att stötta personer som har ett långvarigt biståndsmottagande.

En majoritet av kommunerna som deltog i projektet uppger sig sakna tillräckligt med insatser för att kunna möta målgruppens behov, särskilt pekas på behov av utvecklad samverkan med externa parter. Kommunerna upplever inte att projektet hjälpt dem att utveckla samverkan med externa parter i någon högre utsträckning.

För flera kommuner har tillgången till stödfunktioner, framför allt när det gäller att ta fram och analysera statistik, varit en utmaning. Samtidigt har sannolikt projektets innehåll kunnat stötta och hjälpa kommunerna inom detta område.

Av utvärderingen framgår det också att coronapandemin har inverkat negativt på utvecklingsarbetet både genom att kommunerna har förhindrats att ses fysiskt och genom att möjligheterna att fysiskt träffa klienter har försvårats.

Utvärderingens förslag till SKR

  • Avgränsa liknande utvecklingsprojekt mer tydligt och formulera endast projektmål som projektet har möjlighet att påverka.
  • Utveckla en programteori tidigt i planeringsfasen i syfte att skapa en samsyn mellan olika intressenter kring projektets logik, för att tidigt kunna identifiera logiska luckor och för att bedöma rimligheten i de antaganden som görs.
  • Budgetera för effektutvärdering och/eller en mer långsiktig uppföljning av resultat av liknande projekt. Här finns möjlighet att utveckla mer kunskap om vad som var viktigt för att nå projektets resultat.
  • Ta tillvara kunskaperna om metoder för systematiskt förbättringsarbete. Här ligger framgången för många kommuner. Använd den kunskapsbas som förbättringsvetenskapen tillhandahåller och sprid till kommunerna.
  • Om de regionala samverkans- och stödstrukturerna ska engageras i liknande utvecklingsarbete behöver projektet förankras i god tid innan och medel finnas för deras deltagande.

Utvärderingens förslag till de kommuner som deltagit i projektet

  • Se inte utvecklingsarbete som ett i tid avgränsat projekt. Arbeta fortlöpande med förbättringar. Skapa en kultur där utvecklingsarbete utgör en del av den ordinarie verksamheten.
  • Involvera medarbetare i utvecklingsarbetet. Börja i deras förståelse av vad som inte fungerar bra. Främja en öppen dialog i arbetsgrupper där kritiska reflektioner får plats och kreativitet främjas.
  • Basera utvecklingsarbete på kunskap. Saknas statistik via kommunernas verksamhetssystem, använd papper och penna eller ett Excel-ark. Ta stöd av material om systematisk uppföljning som finns på Kunskapsguiden.
  • Samla in information om hur klienterna uppfattar stödet och använd i utvecklingsarbetet.
  • Ta hjälp av er lokala samverkans- och stödstruktur, och gärna en FoU-verksamhet om sådan finns. De kan ge det stöd SKR tillhandhållit inom ramen för projektet, exempelvis när det gäller insamling och analys av statistik. De kan också utgöra en motpart som efterfrågar resultat.


Kontaktpersoner på GR: Cornelia Björk och Gunilla Bergström

Senast uppdaterad:  

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund