Så har ungdomsmottagningarna i länet utvecklat arbetet med psykisk hälsa

Under 2016–2020 har ungdomsmottagningarna i Västra Götaland fått ökade resurser för att arbeta med psykisk hälsa. Göteborgsregionen FoU i Väst har följt det utvecklingsarbete som skett på ungdomsmottagningarna under den här perioden.

Syftet med uppföljningen var dels att beskriva hur ungdomsmottagningarna i Västra Götaland utvecklat sina verksamheter för att kunna erbjuda ett ökat antal ungdomar insatser av god kvalitet inom området psykisk hälsa, dels att analysera ungdomsmottagningarnas uppdrag att arbeta med ungas psykiska hälsa.

Uppdrag att arbeta med psykisk hälsa

På länets ungdomsmottagningar finns medicinsk och psykosocial personal som arbetar förebyggande samt erbjuder tidigt stöd och behandling när det gäller reproduktiv, sexuell och psykisk hälsa. Verksamheterna, som bedrivs på 54 fysiska mottagningar och en online-mottagning, riktar sig till ungdomar upp till och med 24 år.

Ungdomsmottagningarnas uppdrag är att vara lättillgängliga lågtröskelverksamheter dit ungdomar enkelt kan vända sig. De ska uppmärksamma ohälsa och bedriva rådgivande, stödjande och behandlande arbete både individuellt och i grupp, kring sociala problem, psykisk ohälsa samt risk- och missbruk. De ska också göra bedömningar, tidiga insatser och korttidsbehandling vid lindrig psykisk ohälsa. Förutom att ta emot ungdomar på mottagningarna ska de även bedriva utåtriktat arbete på gruppnivå, gärna i samverkan med skolor eller andra arenor där unga finns.

En stor andel av länets ungdomar besöker en ungdomsmottagning. De ungdomar som besöker en mottagning framstår som mycket nöjda. I patient- och brukarundersökningarna ger de i stor utsträckning uttryck för ett högt förtroende för personalen och att de fått den hjälp de önskat.

Personalen på ungdomsmottagningarna vittnar om att många ungdomar lider av psykisk ohälsa. Enligt samtalspersonalen är de vanligaste svårigheterna hos de ungdomar som söker för psykisk ohälsa ångest, följt av relationsrelaterade problem, nedstämdhet, stress och oro. Vissa av de svårigheter som ungdomarna har ligger dock inte inom ungdomsmottagningarnas uppdrag, och ska därför hänvisas till nästa vårdnivå. Det handlar framför allt om svår psykisk ohälsa.

Uppföljningen visar att en majoritet av ungdomsmottagningarnas medarbetare (64 procent) tycker att uppdraget inom psykisk hälsa är tydligt och att de allra flesta (87 procent) anser att ungdomsmottagningarna har den kompetens och de resurser som krävs för att utföra uppdraget. Uppföljningen visar också att majoriteten av ungdomsmottagningens medarbetare anser att de, precis som de gör idag, bör ta emot och behandla unga med lindriga psykiska svårigheter. Majoriteten anser också att man bör ta emot och behandla ungdomar med måttliga psykiska svårigheter, vilket man i praktiken ofta redan gör, men att det då är viktigt att få tillräckligt med resurser för det. Det lyftes upp att förutsättningarna är olika på olika mottagningar och att väntan på nästa vårdnivå kan skapa utmaningar. Personalen uppger att väntan på nästa vårdnivå ibland innebär att ungdomsmottagningarna får arbeta med ungdomar som har en svårare problematik än vad det formella uppdraget anger.

Utvecklingsarbete på ungdomsmottagningarna

Under perioden 2016–2020 har ungdomsmottagningarna i länet mottagit medel för att utveckla sina verksamheter i syfte att möta det ökade antalet unga som lider av psykisk ohälsa. De har bland annat startat en digital mottagning och utvecklat andra digitala verktyg för vårdkontakt. Det har även handlat om att starta nya och vidareutveckla befintliga gruppverksamheter, att anställa personer för att driva verksamhetsutveckling och att implementera kvalitetsledningssystem för samtalspersonal. Det har också handlat om att kompetensutveckla personalen och att stärka det utåtriktade arbetet, dels när det gäller att ta upp och beröra psykisk hälsa, dels när det gäller att nå särskilda grupper av ungdomar som idag inte tar del av ungdomsmottagningarnas verksamheter.

Besöksstatistiken visar att antalet besök till psykosocial personal ökade med 29 procent mellan 2016 och 2019, och antalet besökare på länets ungdomsmottagningar ökade med 6 procent.

De flesta medarbetare uppger att de varit delaktiga i utvecklingsarbetet runt psykisk hälsa och framstår som nöjda med sin delaktighet. Det vanligaste var att de kompetensutvecklat sig. De flesta medarbetarna uppger också att de uppfattar att utvecklingsarbetet svarat mot ett faktiskt behov hos ungdomarna.

Ungdomsmottagningarna har en viktig roll

Den psykiska ohälsan bland unga fortsätter att öka visar många tidigare studier och rapporter. Diskussioner om ungdomsmottagningarnas uppdrag blir viktiga att föra med utgångspunkt i denna utveckling. Det finns ett stort behov bland länets ungdomar av tillgänglig vård för både lindrig, måttlig och svår psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningarna har en unik roll med spetskompetens när det gäller att möta ungdomars behov och deras arbete svarar mot ett faktiskt behov i befolkningen. Uppföljningen visar att de under de sista åren har ökat sin tillgänglighet och kompetens att arbeta med psykisk ohälsa.

Vilket formellt uppdrag som ska ges ungdomsmottagningarna tar rapportförfattarna inte ställning till. De framhåller dock att det är viktigt att samordning och remittering/hänvisning till andra aktörer fungerar, och att tillräckligt med resurser finns hos dessa aktörer för att ta emot ungdomarna. Idag indikerar långa väntetider och svårigheter att remittera ungdomar till rätt vårdinsats att så inte är fallet.

Ungdomsmottagningarna har också ett viktigt uppdrag som handlar om att arbeta främjande och förebyggande inom psykisk ohälsa. Det är viktigt att insatser sätts in tidigt för att motverka svårare besvär i framtiden. Här skulle ungdomsmottagningarnas roll kunna förstärkas ytterligare vad gäller både psykisk ohälsa och reproduktiv och sexuell hälsa.

Ladda ner rapporten


Kontaktperson på GR: Jeanette Olsson

Senast uppdaterad:  

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund