Nära vård och Vårdens medarbetare

Projektet Vårdens medarbetare

Sveriges kommuner och landsting (SKR) har tillsammans med regeringen satsat medel för att kommunerna och regionerna i hela landet ska kunna arbeta med kompetensutveckling för vårdens medarbetare. Kommunerna i Göteborgsregionen (GR) beslutade att använda en del av dessa medel för att öka samsynen kring nära vård, att ta fram stöd för kompetensutveckling och följa omställningen med det kommunala perspektivet som bas. Läs mer om vad som menas med nära vård längre ner på denna sida.

Projekt ”Vårdens medarbetare” tillkom efter ett beslut av socialcheferna i GR:s medlemskommuner i oktober 2019. De ville satsa delar av de statliga medlen som fördelades ut till kommunerna på att gemensamt utveckla och ge stöd till vårdens medarbetare. Man såg att beskrivningar, planer och strategier för denna stora omställning ofta hade fokus på regionens sjukvård, och att kommunernas perspektiv saknades.

Projektet Vårdens medarbetare består av tre delprojekt:

1. Vårdens medarbetare och Nära vård
I delprojektet arbetar vi lokalt i de olika GR-kommunerna med workshoppar som ska leda till en mer samstämmig bild av vad omställningen mot nära vård innebär i kommunerna och hur vi behöver rusta oss i detta arbete. Projektledarna kommer att ha en dialog med varje kommun genom workshops och seminarier för att tydliggöra styrkor och svagheter i nära vård-arbetet, fånga upp vad som redan pågår men också vad som behöver göras framöver. Resultatet ska sedan sammanställas till en GR-gemensam bild av nära vård.

2. Ta fram en digital plattform för kompetensutveckling
Vi ska tillsammans med kommunerna i GR arbeta fram en modell för kompetensutveckling utefter de behov som framför allt uppkommer i en omställning mot nära vård. En digital lärplattform ger möjlighet att samla befintligt utbildningsmaterial men också att skapa nytt. Digitala lösningar kan ge fler personer möjlighet att på ett enkelt sätt ta del av kompetensutveckling, i en verksamhet där det kunskaperna behöver fyllas på kontinuerligt och där det ibland är svårt att få tid för utbildning.

3. FoU-studier
I detta delprojekt genomförs flera studier av forskare på GR där effekterna av omställningen till nära vård kartläggs, analyseras och problematiseras. Det saknas idag underlag för att kunna följa, analysera och utveckla den kommunala hälso- och sjukvården i omställningen mot en mer nära vård och omsorg. GR:s medlemskommuner har därför efterfrågat beskrivningar av förändringarna som sker.

Fokus i studierna kommer bland annat att vara att undersöka hur kommunernas kostnader för vård och omsorg påverkas av omställningen och att ta fram nyckeltal som gör att man kan följa omställningens utveckling över tid, till exempel när det gäller vårdkvalitet och vilken kompetens som behövs hos personal och chefer.

Personcentrering är utgångspunkten i en mer nära vård. Det innebär bland annat att vården ska utgå från individens behov och att patienten ses som en partner i den egna vården. Studier på personcentrering har framför allt gjorts inom slutenvården, så i detta delprojekt kommer vi att studera personcentrering ur ett kommunalt perspektiv. Vi kommer också att titta på patienternas upplevelse av vården under coronapandemin.

Läs mer om studierna:

• Den kommunala vården och omsorgens kostnadsutveckling samt kompetensbehov vid omställningen till en mer nära vård.
• Utveckling av en gemensam modell för uppföljning och analys av nyckeltal i vården och omsorgen i Göteborgsregionens kommuner.
• Patienters och anhörigas upplevelser av vård i hemmet under coronapandemin.
• Personcentrering i kommunal vård och omsorg.

Aktuellt i projekten Vårdens medarbetare

SEMINARIESERIE I HÖST
Inom ramen för projektet Vårdens medarbetare bjuder vi in dig som arbetar inom kommunens hälso- och sjukvård eller vård och omsorg, till en seminarieserie om nära vård ur olika perspektiv. Efter varje seminarium ges möjlighet att ställa frågor och ha en dialog. Seminarierna är kostnadsfria och hålls digitalt. Läs mer om seminarierna och om hur du anmäler dig

KICKOFF 1 SEPTEMBER: Inspelning och material
Vi tackar er kommuner som deltog i den kickoff som vi höll via Teams den 1 september! Vi tackar särskilt de deltagande presentatörerna som så generöst delade med sig av sin kunskap och erfarenhet inom det spännande och komplexa området Nära vård. /Projektledningen

Se inspelningen av kickoffen
Menti-resultat
Bildspel Projektledningen
Bildspel Ann Nyström
Bildspel Birgitta Engström-Wallander
Bildspel Jeanette Andersson
Bildspel Theresa Larsen
Inbjudan/program Kick off för Vårdens medarbetare

Presentation av utredning om nära vård
Se regeringens särskilda utredare Anna Nergårdhs presentation av huvudbetänkandet God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU2020:19) från 1 april 2020. Se den filmade presentationen via denna länk

Vad innebär nära vård?

Nära vård är inte en ny organisationsform utan handlar om arbetssätt där olika aktörer samverkar mer för individens bästa, och att vården blir mer tillgänglig i form av bland annat geografisk närhet, hög kontinuitet och digitala vårdtjänster. Vård som invånaren behöver ofta ska finnas nära och anpassas efter invånarnas behov. Den allra närmsta vården är egenvård som individen själv kan utföra och de insatser som kan förebygga att vårdbehov uppkommer. Nära vård utgår från individens hela livssituation och påverkas inte av organisatoriska faktorer.

Primärvården ska vara navet i all hälso- och sjukvård och där ingår den kommunala hälso- och sjukvården. Med en mer nära vård blir det möjligt för fler patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov att få vård i det egna hemmet i stället för på sjukhus. Målet är att skapa en vård med ökad trygghet, kvalitet, kontinuitet och effektivitet med färre besök på akutmottagningar och minskad slutenvård.

Framgångsfaktorer för nära vård

Exempel på identifierade framgångsfaktorer för nära vård:

• Involvera invånarna genom personcentrerat arbetssätt.
• Arbeta för ökad samordning mellan olika huvudmän.
• Integrera mobila lösningar i vårdkedjan - mobil närvård.
• Forskning, utveckling och utbildning som stödjer omställningen.
• Digitalisering utifrån invånares och medarbetares behov.

Källa: Anna Nergårds betänkande för utredningen God och nära vård (SOU 2020:19)

Vad menas med personcentrering? I det personcentrerade arbetssättet (PCA) är patienten en medspelare som utvecklar vården och inte en passiv mottagare. Genom detta synsätt framhålls personen bakom sjukdomen och vikten av att se dennes behov och styrkor, vilket framkommer i patientens berättelse. Ur berättelsen formas en överenskommelse där vårdpersonalen och patienten samverkar i behandlingen.
Utgångspunkten inom PCA är att patienten och hälso- och sjukvården är två parter som bildar ett slags partnerskap med delat ansvar och befogenheter. Patienten är expert på sig själv som person och sin livssituation medan vårdpersonalen är experter på sjukdomen. Om dessa kompetenser sammanförs, dokumenteras och följs upp, kan resultatet bli nöjdare, tryggare och mer jämlika patienter samt en effektivare vård.
Källa: Vårdskiftet, Västra Götalandsregionen

Vad menas med mobila lösningar? Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten och dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans med specialistteam och hemsjukvårdsläkare i regionsjukvården. Syftet är att skapa en ökad upplevelse av trygghet och nöjdhet, bättre utnyttjande av gemensamma resurser samt att minska undvikbar slutenvård.

• Vården ges i hemmet och utgår från individens behov.
• Modellen förutsätter ett väl fungerande samarbete och gemensam ledning mellan kommun, primärvård och sjukhus.
• För de mest sjuka äldre personerna kan vården ske i hemmet.
• Ett mobilt team från regionen kan samarbeta med kommunens hemtjänst och hälso- och sjukvårdsteam.
• Lösningen kan skapa en trygg och säker vård så att personen kan slippa åka mellan olika vårdinstanser och undvika att läggas in på sjukhus i onödan.
  

Kommunal hälso- och sjukvård

Idag utförs ungefär 25 procent av alla hälso- och sjukvård av kommunerna, sett till de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård i landet. År 2019 hade över 360 000 personer någon gång under året insatser från den kommunala hälso- och sjukvård. De flesta av dessa är multisjuka äldre över 80 år som också har insatser från socialtjänsten, till exempel hemtjänst, men den kommunala hälso- och sjukvården tar hand om patienter i alla åldrar. Det kan till exempel handla om allt från spädbarn med svår utvecklingsstörning till personer mitt i livet med psykossjukdom och äldre som drabbats av hjärtsvikt, stroke, KOL eller höftfraktur.

Totalt antal individer som får kommunal hemsjukvård har ökat kraftigt de senaste tio åren. Vi lever allt längre och flera tidigare dödliga sjukdomar har blivit kroniska eller kan botas helt. Tillgängliga data tyder på att den kommunala hälso- och sjukvården tar hand om allt sjukare patienter med allt mer omfattande vårdbehov. Majoriteten av de som får insatser är 65 år eller äldre.

I den kommunala hälso- och sjukvården finns bland annat sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Många insatser utförs också av undersköterskor eller annan omsorgspersonal på delegation eller ordination av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Läkare finansieras av regionerna och finns inte anställda i kommunerna.