Att förbereda övergången för
ensamkommande barn som blir myndiga

Hur underlättar vi som arbetar med ensamkommande ungdomar övergången från att vara asylsökande ensamkommande barn/ungdom till att bli vuxen och inte längre vara kommunens ansvar?

Under våren 2017 har en tillfällig samverkansgrupp, finansierad av § 37-medel från Länsstyrelsen, arbetat med denna fråga. Här hittar du en sammanställning av gruppens arbete.

Vid frågor om sammanställningen, kontakta Linda Karlsson eller Patrick Gruczkun.


 Inledning

Under våren 2017 har en tillfällig samverkansgrupp, finansierad av § 37-medel från Länsstyrelsen, arbetat med denna fråga. Gruppen har letts av Jenny Hennecke och Ulla-Britt Caping Salas från Göteborgsregionen (GR) och bestått av representanter från GR och kommuner i Göteborgsregionen, Migrationsverket, Västra Götalandsregionen, gode män och frivilligorganisationen Skyddsvärnet. Detta material är en sammanställning av de frågor som gruppen tagit sig an och framför allt av de diskussioner och de erfarenhetsutbyten som skett och de svar som gruppen fått vid studiebesök och träffar med Migrationsverket. Dessutom bifogas en länklista med för frågan relevanta länkar.

Vi vänder oss till all personal som arbetar med och möter barn och ungdomar i asylprocessen och hoppas att sammanställningen kan vara en hjälp för vuxna i mötet med ungdomarna.

Materialet gör inte anspråk på att vara heltäckande utan är endast ett resultat av vår grupps träffar och de aktiviteter vi organiserat under en begränsad tid.

Bakgrunden till att gruppen bildades var att ett stort antal ungdomar, som tidigare bott på HVB-hem fram tills dess att deras asylprocess lett till ett laga kraft-vunnet beslut, nu inte längre tilläts bo kvar i sin vistelsekommun. Orsaken till detta var främst det nya ersättningssystemet där kommunen, med få undantag för ungdomar som bedöms ha stora behov, inte längre får ersättning från staten efter ungdomens 18-årsdag. Detta innebar stor oro både bland personal och ungdomar och diskussioner pågick i kommunerna om hur övergången skulle kunna förberedas bättre så att både personal och ungdomar var mer förberedda.

Samverkansgruppen har under 2017 träffats vid fyra tillfällen för att utbyta erfarenheter och diskutera den konkreta situationen och de dilemman som kan uppstå när de ensamkommande ungdomarna fyller 18 år och ansvaret flyttas över från kommunerna till Migrationsverket. Gruppen har försökt klargöra vilka regler som gäller, hur rutiner ser ut hos de olika aktörerna och om det finns möjligheter att, genom samverkan, underlätta övergången då ansvaret för ungdomarna förändras.

Samverkansgruppen har, förutom träffarna, också ordnat ett studiebesök på Restad gård, det största av Migrationsverkets anläggningsboenden i området. Syftet med besöket var att personal som träffar ungdomarna skulle få en bild av hur ett anläggningsboende ser ut och fungerar för att kunna ge rätt information till ungdomarna inför eventuell flytt. Inför studiebesöket var representanter från GR på Restad gård och träffade personal, Röda korset och representanter för Support group (som organiseras av de boende själva). Några ungdomar som nyligen flyttat till Restad gård deltog också och berättade om sina upplevelser.

Gruppen ville också träffa personal på Migrationsverket för att identifiera möjliga samverkansområden. I juni 2017 inbjöds berörd personal i GR-kommunerna till en informationsträff med Migrationsverkets mottagningsenhet i Göteborg där de berättade om sina nya rutiner och det blev också tillfälle till frågor.

Gruppens utgångspunkt har varit att det krävs samverkan kring ungdomar som fyller 18 år och en utgångspunkt för framgångsrik samverkan är att parterna känner till varandras uppdrag. Därför innehåller dokumentet beskrivningar av de olika samverkansparternas ansvarsområden.

Inom området nyanlända tillkommer ständigt nya lagar och regeländringar med förkortningar och ord som är nya för många. Vi har därför bifogat en ordlista från Migrationsverkets hemsida.

Deltagarna i gruppen har kommit med synpunkter och inlägg och dokumentet har också lästs och kommenterats av flera personer på GR men även andra sakkunniga utanför GR. Ansvaret för dokumentet har dock Jenny Hennecke och Ulla-Britt Caping Salas på GR.


  Att informera om asylprocessen och förbereda barnet/den unge på olika utfall

Det behövs en tydlighet och förutsägbarhet för ungdomarna om vad som kommer att hända i asylprocessen. Vi har i samverkansgruppen uppmärksammats på att det ofta brustit i informationen till ungdomarna om just asylprocessen (framför allt den senare delen av processen dvs. att utgången kan bli beviljad asyl men också avslag och vad som händer då) vilket riskerar leda till en onödig oro för ungdomar som ofta har stor oro för andra saker. Det är därför viktigt att den personal som finns runt den unge har kännedom om och kan besvara frågor om denna process. Detta gäller inte den enskildes process utan hur den formella gången ser ut.

För att detta ska fungera behöver personal från olika myndigheter känna till varandras ansvar och rutiner.

För att lära känna sin egen kommuns rutiner och arbetssätt är det bästa förstås att bjuda in kollegor från de myndigheter/förvaltningar och grupper som arbetar med ensamkommande barn och unga i den egna kommunen och på ett sådant möte informera varandra om ansvarsområden och rutiner och också inventera om det finns behov av att arbeta fram gemensamma rutiner kring samarbete. Detta kan gälla vem som informerar ungdomarna om vad, rutiner vid skolfrånvaro, fritidsaktiviteter m.m.

Viktiga parter att ha med är socialsekreterare, boendepersonal, skolpersonal, gode män, kultur- och fritidspersonal, familjehem och kanske fler som är inblandade i den kommun du arbetar. Att även ha med, eller åtminstone tala med, ungdomarna själva är förstås viktigt.

Den 1 juli 2018 infördes en lag som ger ny möjlighet till uppehållstillstånd för den som fått avslag på sin asylansökan och som studerar eller avser studera på gymnasiet. Läs mer hos Migrationsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster respektive SKRlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen finns på Migrationsverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och på Begripligt.nulänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


 Att bli 18 år ─ från barn till vuxen

Vikten av att vara väl förberedd gäller förstås också vad som händer när den unge asylsökande blir 18 år. På Migrationsverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns information riktad till den unge om förändringar och vad som gäller när den unge blir myndig.

I Hitta rätt-materialet, som finns att ladda ner på Information Sveriges hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, finns ett kapitel som heter ”klara sig själv” och som är av mer praktisk karaktär.

Den unge behöver i sin vardag få prata om funderingar kring vad som händer vid övergången till vuxen och att kommunens ansvar tar slut och flyttas över till Migrationsverket. Det räcker inte att hänvisa till en hemsida, även om viss information finns på olika språk. Flera i samverkansgruppen har lyft att det är svårt för personalen att ge information eftersom det ser olika ut i olika ärenden och i olika kommuner. Det ser också olika ut på de anläggningsboenden ungdomarna kan bli hänvisade till. När Migrationsverket hänvisar till ett boende ska närhetsprincipen gälla. Detta krockar idag med Migrationsverkets nedläggning av många boenden och innebär att varken kommunens personal eller den unge kan få information i god tid om vart den unge kommer att hänvisas.

Att trots detta förmedla något slags hopp och vara ”lugnet i stormen” är en utmaning. Även här tror vi att samverkan mellan den personal som arbetar runt de ensamkommande ungdomarna kan vara ett stöd och en hjälp. Dels kan träffar mellan personal som arbetar med samma ungdomar vara avlastande för personalen, en slags kollegial handledning som åtminstone kan ge känslan av att inte vara ensam.

Träffar kan också användas till att resonera kring vad som kan erbjudas ungdomarna som kan kännas meningsfullt för dem inför framtiden oavsett om de kommer att stanna i Sverige eller resa tillbaka till det land de kommer ifrån. Exempel finns på att speciella kurser eller ämnen erbjuds i skolan eller att aktiviteter på boendena utarbetas utifrån gemensamma resonemang kring behov personalen sett hos ungdomarna.

Från anläggningsboendet där vi var på studiebesök tryckte de på att ungdomarna borde ha med sig mer kunskaper i matlagning och ekonomi – vad pengar ska räcka till och hur man kan handla för att pengarna ska räcka längre.

Ungdomarna behöver informeras om de regler som gäller om man återvänder frivilligt eller med tvång. Läs mer härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Vid ett frivilligt återvändande kan man under vissa omständigheter vara berättigad till ett återetableringsstöd. Läs mer härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Från Migrationsverkets kontaktperson i Kabul har vi fått information om att de som återvänt till sina hemländer och haft datakunskap, engelska och kortare yrkesutbildningar har haft en fördel. Även en påbörjad yrkesutbildning kan göra en stor skillnad, speciellt i Afghanistan där det saknas elektriker, bilmekaniker m.m. Ungdomen ska även ta med sig översatt läkarintyg, skolbetyg och vaccinationsintyg.

För ungdomarna kan personalens gemensamma träffar också leda till att de får samma information från all personal de träffar, något som förstås är viktigt för att dämpa oron.

Viktigt att tänka på är att det är Migrationsverkets skyldighet att vid 18-årssamtalet informera om vad som gäller efter det att den unge blivit myndig. Samtidigt vet vi att information vid ett tillfälle, då man kanske dessutom är stressad eller orolig, inte är tillräckligt. Att inför 18-årssamtalet redan ha fått information kan hjälpa den unge att förstå bättre och att kunna ställa relevanta frågor.

Det är också viktigt att den unge informeras om rättigheten att ansöka om fortsatt bistånd till boende i familjehem/HVB och att, vid en sådan ansökan, socialsekreteraren gör en utredning och individuell bedömning av den unges vårdbehov.

Migrationsverkets övertagande av ansvaret för den unge innebär att de erbjuder boende i Migrationsverkets regi. Den unge kan välja att tacka nej och själv söka eget boende s.k. ebo. Det har visat sig att många ungdomar idag väljer det senare alternativet för att få möjlighet att gå kvar i skolan och behålla kamrater. Det kan vara att bo hos någon kompis, bo kvar i familjehemmet som då övergår till att bli ebo dvs. kommunen har inte längre placeringsansvar i familjen, eller flytta in hos privatpersoner som upplåter en säng.

För den unge är det av stor vikt att, innan valet av boende görs, få information om vad de olika valen innebär.

Informera tydligt om bosättningslagen (läs mer härlänk till annan webbplats) och var noga med att berätta att den unge som bor i ebo och blir 18 år och får uppehållstillstånd inte har någon möjlighet att omfattas av bosättningslagen, dvs bli anvisad till en kommun och få hjälp med bostad. Den unge måste bo på Migrationsverkets boende den dag hen får uppehållstillstånd och samtidigt får sin ålder uppskriven till 18 år. (Tidigare fanns en möjlighet att inom en månad från beslutet flytta till Migrationsverkets boende och då omfattas av bosättningslagen. Detta gäller INTE längre.)

Det går att flytta till ett anläggningsboende när som helst under asyltiden på samma sätt som det går att flytta från anläggningsboende och bli ebo när som helst.

Ungdomarna behöver också informeras om de lagar om rättigheter de har och var de kan söka hjälp om de utsätts för brott. Som myndig person finns ingen stödfunktion, som t.ex. god man, kvar från kommunens sida och det är den unge själv som behöver vara medveten om och ha kunskap om risker i form av att acceptera erbjudanden om olagliga anställningar, att utnyttjas på olika sätt i hem de bor i eller dras in i t.ex. människohandel, prostitution, droghandel och annan kriminalitet.


 Risk för försvinnande, människohandel och kriminalitet

I samband med att den unge blir 18 år och/eller får avslag på sin asylansökan är risken extra stor att hen väljer att avvika. Då finns också en extra stor risk för människohandel, att dras in i kriminalitet och missbruk. Länsstyrelsen i Stockholm har kartlagt och skrivit handlingsplanen ”Att samverka kring ensamkommande barn som försvinnerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster”. I den finns identifierade riskfaktorer som personal kan ha nytta av för att tidigt kunna reagera och sätta in stöd (läs om riskfaktorer för barn som försvinner på s. 21 i rapporten). Du kan läsa mer om ensamkommande barn som försvinner på länsstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om du misstänker att en ungdom har blivit utsatt för människohandel eller prostitution kan du vända dig till NMT – Nationellt Metodstöd mot Prostitution och Människohandellänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsen i Stockholm har också publicerat rapporten "De kan alltid hitta mig" – studie om människohandel och utsatta barngruppers livsvillkorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Även här är det naturligtvis en stor fördel om kommunen har en gemensam handlingsplan eller rutiner kring vem som gör vad.

Att göra en nätverkskarta med den unge kan vara bra för att se vilket nätverk hen har i Sverige, vilka som kan finnas kvar vid en flytt till ett anläggningsboende eller ebo samt vilka viktiga personer som finns i hemlandet.

Vuxna asylsökande erbjuds hälso- sjuk- och tandvård som inte kan anstå. Det betyder att det kan bli ett problem att fortsätta pågående medicinering. Detta behöver diskuteras med läkaren (i god tid om möjligt) innan flytt. Socialstyrelsens definition av vård som inte kan anstå kan du läsa om härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


 Skola

Förbered ungdomen på att det kan ta tid att börja i skolan igen efter flytt, om det inte är så att ungdomen kan fortsätta gå på samma skola som innan.

Utfärda en individuell studieplan där det tydligt framgår över hur lång tidplanen är avsedd att gälla. Det är bra att ha en längre studieplan än bara en termin och det är viktigt att den unge får med sig sin studieplan om hen flyttar mitt i terminen. Annars kan det vara svårt att få börja skolan i ny kommun.

När eleven ska lämna skolan är det viktigt att hen får med sig studieomdöme eller betyg som anger vilka moment som eleven klarat. Oavsett underlag så bör det framgå vad eleven har tillägnat sig för kunskaper under skoltiden. Om möjlighet finns är det naturligtvis önskvärt att ungdomen kan få med sig dokument översatta till engelska.

Den 21 september 2017 fattade riksdagen beslut om att förtydliga skollagen gällande elevens rätt att fullfölja ett introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun. Rätten avser såväl det påbörjade introduktionsprogrammet som ett annat introduktionsprogram i den nya hemkommunens gymnasieskola och, under vissa förutsättningar, i en fristående gymnasieskola. Lagändringen trädde i kraft den 1 november 2017.[1a]

Det är mycket viktigt att hemkommun och skola har rutiner för att kontrollera asylsökandes födelsedatum och hemkommun då detta kan ha avgörande betydelse för elevens rätt till gymnasieutbildning. Därför behöver hemkommun och skola upprätta rutiner (ev. i samarbete med socialtjänst och god man) för att på regelbunden basis kontrollera elevens personuppgifter det vill säga födelsenummer (om elev fått uppehållstillstånd eller fått förändrad ålder) och adress (om byte av hemkommun). Kontroll av personuppgifter är särskilt viktigt när eleven fyller 18 år och sannolikt behöver flytta från sitt nuvarande boende. Kontroll av födelsedatum kan ske genom att be elev/god man om kopia på aktuellt LMA-kort eller annat aktuellt underlag från Migrationsverket, alternativt vända sig direkt till Migrationsverket och begära ut uppgifter. Om anvisningskommunen får kännedom om förändrade personuppgifter behöver elevens skola meddelas för ändring i elevregistreringssystem. Elevens skola meddelar i sin tur Gymnasieantagningen om eleven är aktuell att söka gymnasieutbildning.

[1] Se propositionen ”Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun” http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2017/05/prop.-201617190/länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Den 1 juli 2018 infördes en lag som ger ny möjlighet till uppehållstillstånd för den som fått avslag på sin asylansökan och som studerar eller avser studera på gymnasiet. Läs mer hos Migrationsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster respektive SKRlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


 Checklista

Vem gör vad och när? Förslag på utformning av en enkel checklista för socialtjänst, boende, skola och god man. Spalter och rader kan läggas till eller tas bort vid behov. Får gärna användas som ett underlag på gemensamma möten med de olika parter som jobbar med den ensamkommande ungdomen.


 

 Länkar för vidareläsning och fördjupning


Asylprocessen och allmän information inom ämnesområdet

Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter


Information till skolpersonal


Hälsa och sjukvård

  

Tillfälligt kommunbidrag till stöd för kommuner


Frivilligorganisationer

Här listas ett antal nationella organisationer som jobbar för ensamkommande i hela Sverige. Framöver kommer listan att kompletteras med organisationer i Göteborgsregionen som kommer att få stöd genom det tillfälliga kommunbidraget för att jobba med ensamkommande asylsökande över 18 år.

  • Göteborgs Räddningsmission bedriver fadderverksamhet i Göteborgsområdet, Kungsbacka, Öckerö och i Uddevalla/Ljungskile, i sistnämnda fall i samverkan med Uddevalla kommun.
    https://raddningsmissionen.se/fadderlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Senast uppdaterad:  

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund