Projekt DIABAHS ger erfarenheter från fyra bostadsprojekt för seniorer

Seniorbostäder bidrar till god hälsa, välbefinnande och trygghet samt hyresgästers möjlighet att vara aktiva och självständiga i bostaden. Det är en av slutsatserna i projektet Diabahs, som nu presenterar sin slutrapport. Diabahs har följt fyra exempel på nybyggnation av seniorboenden i Göteborgsregionen.

Boendet är en viktig livsmiljö för alla men har ännu större betydelse för personer som inte längre yrkesarbetar. Utformningen av hemmet och närmiljön påverkar äldres hälsa, välbefinnande och möjlighet att leva ett aktivt och självständigt liv, vilket i sin förlängning påverkar behov av vård och omsorg.

Fokus på social hållbarhet

Projekt DIABAHS (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer) är ett samarbete mellan Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers och FoU i Väst på Göteborgsregionen. Projektet pågick mellan 2016 och 2019 och finansieras till största del genom medel från Formas.

Ett övergripande syfte var att beskriva och undersöka tillkomsten av seniorbostäder i praktiken och hur dessa svarar mot behov i lokalsamhället. Mer konkret handlar frågeställningarna bland annat om relationerna mellan arkitekter, byggherrar och lokalsamhällets/äldres behov, om hur dialoger användes i byggprocessen, om hur man kan skapa hållbara bostäder för seniorer med särskilt fokus på social hållbarhet, samt om äldres motiv till att flytta och byta bostad.

Studien omfattar fyra exempel som illustrerar olika lokala sammanhang, former av seniorbostäder med mera. Gemensamt för de olika exemplen var att de alla handlade om nyproducerade bostäder för personer över 65 år.

Byggherrarna hade olika utgångspunkter

Resultatet visar på att utgångspunkterna för att bygga för seniorer skiljer sig åt mellan olika byggherrar. För någon byggherre handlade det om att undersöka möjligheterna att bygga innovativt och flexibelt, medan någon annan ville bygga på ett sätt som bidrog till äldres självständighet och integritet. Ytterligare någon ville skapa ett boende som upplevs attraktivt och lustfyllt, medan någon annan kanske främst byggde för målgruppen för att det var ett krav från kommunen. En väsentlig slutsats är att ingen ville skapa en boendemiljö som associerades till äldre som är sjuka och dåliga.

Enligt studien upplevde sig 61 procent av seniorerna som mer självständiga efter att de hade flyttat till sin nya bostad. En förklaring till det var att den nya bostaden var fysiskt tillgänglig och inte heller lika krävande att sköta om. Många hade flyttat för att de hade behov av en bättre bostad i dagsläget, medan andra ville flytta innan några sådana behov uppstår. Rädsla för ensamhet i framtiden samt att frigöra pengar vid försäljning av sin bostadsrättslägenhet eller villa var andra anledningar.

Trivsel och självständighet

En generell slutsats är att de fyra exemplen på seniorboenden verkar bidra till hälsa och välbefinnande. Hyresgästerna förmedlade både i enkäter och intervjuer att de trivdes, kände sig trygga och att många dessutom hade bättre förmåga att vara aktiva och självständiga i den nya bostaden.

Resultaten visar att det var en rad olika faktorer som påverkade skillnader i hyra mellan de olika exempel som ingick i studien, som markpris, om bygget fått subventioner med mera. Om hyresgästerna upplevade hyran som rimlig eller inte visade sig vara beroende av månadskostnaden för lägenheten och vad som ingick i boendet, inte kvadratmeterpriset.

Läs Diabahs slutrapport: Från idé till verklighet – erfarenheter från fyra bostadsprojekt för seniorerPDF

Erfarenheterna finns samlade i Klokboken

Projekt Diabahs samlade erfarenheter och resultat kan användas vid planering av hållbara boendemiljöer för seniorer. De finns tillgängliga i den digitala publikationen klokboken.nulänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, som innehåller praktisk vägledning för byggherrar, arkitekter och planerare.

Erfarenheter från Diabahs finns på klokboken.nu


Kontaktperson på GR: Lisbeth Lindahl

Senast uppdaterad:  

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund