Finns det rekommendationer om hur mycket alkohol äldre kan dricka? Hur är det med sambandet mellan alkohol och självmord bland äldre?

Det var några av frågorna som avhandlades på seminariet i förra veckan om hälsoeffekter av alkoholkonsumtion bland äldre personer. Här kan du läsa om det viktigaste som framkom under seminariet och se de filmade föreläsningarna.

Seminariet arrangerades av Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

CERA är en tvärvetenskaplig och partsammansatt centrumbildning vid Göteborgs universitet som arbetar för att stärka och utveckla forskning och utbildning inom beroendeområdet och sprida vetenskaplig kunskap till yrkesverksamma inom missbruks- och beroendevården och till andra intresserade.

Välkommen att höra av dig till CERA!

Vad tyckte du om seminariet? CERA erbjuder föreläsningar löpande. Vad skulle du vilja lära dig mer om? Frågor och förslag?

Inledning

Lennart Rådenmark och Eva Hallberg från CERA hälsade välkommen.

Hälsoeffekter av alkoholkonsumtion bland äldre personer

Sven Andréasson, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet samt överläkare på Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm

Sven är en av författarna till rapporten Alkohol och äldrelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som är en översikt av internationell och svensk forskning. Han berättade om några av resultaten i rapporten.

Konsumtionen av alkohol har ökat i Sverige bland personer över 65 år. Våra attityder till alkohol har också förändrats. IQ-initiativets årliga mätningarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster visar på en mycket mer tillåtande attityd till alkoholkonsumtion nu jämfört med tidigare.

– Det anses okej att ta ett glas vin till middagen på en onsdag eller dricka öl med kompisar mitt i veckan. Det var det inte för en generation sedan, konstaterade Sven.



Vi blir torrare med åren

Med stigande ålder tål vi alkohol sämre genom att kroppen förändras. Bland annat kan man säga att vi blir torrare med åren, har mindre muskler och då minskar kroppsvattnet som alkohol normalt späds ut med. Vi blir mer sårbara för alkoholens effekter.

En myt om alkohol som Sven vill avliva är att alkohol skulle vara avstressande. I själva verket är det tvärtom. Alkohol spär på stressystemet och ökar halten kortisol, adrenalin och noradrenalin i kroppen. Att vi inte märker detta i stunden beror på bedövningseffekten.



Alkohol och läkemedel

En särskild problematik när det gäller alkohol och äldre är att nästan alla personer över 65 år tar läkemedel, ofta flera olika preparat.

– Vid många olika läkemedel i kombination med alkohol blir effekten svårförutsägbar. Medicinernas biverkningar kan också förvärras av alkohol. Därför bör man diskutera sina alkoholvanor med sin läkare.

Med stigande ålder förändras livet. För en del är pensionen positiv, för andra blir det trist. Många känner sig ensamma och saknar den struktur arbetslivet medför. En stor grupp pensionärer har bättre ekonomi idag jämfört med tidigare generationer. Det gör att de har råd att resa mycket mer och då dricker de också mer. Pensionärer som åker på långsemester kan exempelvis dricka alkohol varje dag under hela resan.

Ett växande problem är att alltfler personer över 65 år som vårdas på sjukhus har en alkoholdiagnos.

– Förändringen skedde från en ganska låg nivå men ökningen är markant. Detsamma gäller dödsfall.

Kan måttligt drickande skydda mot sjukdomar?

Sven Andréasson

Sven Andréasson

En fråga som varit mycket omdiskuterad under senare år är om måttligt intag av alkohol skulle ha en skyddande effekt mot exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Så är inte fallet. Istället är det sannolikt så att det som uppfattades som skyddande effekt i vissa studier berodde på metodologiska problem.

Alkohol orsakar cirka 1000 dödsfall i cancer varje år.

– En tredjedel av cancerfallen inträffar i gruppen som ligger under riskbruksgränsen. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns någon riktigt säker zon. Risken är mindre ju mindre man dricker.

Alkohol är neurotoxiskt och tränger in i alla nerver, även hjärnan och nervsystemet, och orsakar psykiatriska och neurologiska tillstånd.

– Alkohol är den största påverkbara riskfaktorn för demens. Så är det. Vad som varit kontroversiellt är om det är bra att dricka litegrann men det finns metodologiska problem som kan förklara varför en del studier har pekat på detta. Alkohol har en entydigt negativ effekt när det gäller demens.

Utöver kroniska sjukdomar har alkohol också mer akuta effekter som olycksfall, fallskador eller trafikolyckor. Äldre förare råkar ut för fler olyckor vid samma promille som yngre. Man löper även större risk att bli utsatt för misshandel som äldre i samband med alkoholkonsumtion.



Särskilda rekommendationer för äldre?

Den hälsosammaste alkoholkonsumtionen är noll. Risken när man dricker lite är noll, sen ökar den ju mer man dricker. Gränsen för riskbruk brukar dras vid 14 enheter alkohol per vecka för män och 9 för kvinnor. Vid ett och samma tillfälle är gränsen 5 för män och 4 för kvinnor.

Hur ska man tänka när det gäller personer över 65 år? Tar man hänsyn till den ökade risken för äldre borde gränsen vara lägre än för befolkningen i övrigt. Italien, Finland och USA har mer eller mindre officiella rekommendationer där äldre rekommenderas ett lägre intag.

I forskargruppen bakom rapporten Alkohol och äldre kom man fram till att för de äldre som dricker alkohol ger ett standardglas eller mindre i genomsnitt (och max två standardglas på en och samma dag) den lägsta risken. Man bör undvika att dricka alla dagar i veckan. Men – som Sven poängterade flera gånger – den hälsosammaste alkoholkonsumtionen är noll.

Vägen tillbaka till livet

Inger Hultin, Brukarrådet för missbruksfrågor Västra Götaland

Inger berättade sin historia:

Jag är född och uppvuxen på landet utan missbrukande föräldrar och jag hade ett fantastiskt bra liv som barn. Jag gifte mig, fick två barn och drack när det var lördag och lite fest. Men jag vet att jag tålde mycket mer alkohol än andra.

I mitt andra äktenskap började jag dricka alkohol under veckorna. Då var jag 30 år. Jag kunde dricka mycket utan att bli dålig och min konsumtion ökade snabbt. Vi fick en dotter. Jag drack mer och mer. Missbruket accelererade otroligt fort. Vid 40 var jag alkoholist.

Visst mådde jag fruktansvärt dåligt och hade skuldkänslor. Jag drack varenda eftermiddag för att klara av situationen hemma. Jag flydde, det var ett bedövningsmedel. Jag drack i stort sett dygnet runt under de två sista åren innan jag sökte hjälp. Jag hade en ständig skuld, skam, ångest och oro i kroppen. Innan jag satte mig i bilen på morgonen hade jag druckit 2–3 öl för att vara som en vanlig människan. Annars hade jag inte klarat att gå till jobbet de sista två åren. Ni kan tänka er hur min kropp mådde! Både fysiskt och psykisk höll jag på att rasa ihop. Jag visste inte vart jag skulle söka hjälp. Jag gjorde allt för att ingen skulle se hur illa det var ställt. Det kom anmälningar till socialtjänsten men jag ljög och visade upp ett välstädat hem och en prydligt klädd dotter.



"Mamma vi vet att du är alkohollist"

Men mina äldre söner började se och förstå. Sönerna kom hem och sa att ”mamma vi vet att du är alkoholist, vi vill att du ska följa med på en konfrontation”. Jag ställde upp på detta. Det är det mest fruktansvärda jag varit med om. Där satt mina barn, jag hade fått ett barnbarn, barnbarnets mamma, en dam från kyrkan som höll i konfrontationen och en kvinnlig alkoholist från AA. Jag skulle inte få säga ett enda ord förrän mina barn pratat. Ni kan tänka er hur jag mådde när det haglade över mig, allt jag gjort och ställt till med. När det var min tur lovade jag att jag aldrig skulle lyfta ett glas alkohol – jag ville ju mina barns bästa.

Men när man är alkoholist kan man inte lova det. Jag gick på två AA-möten, men det fanns ingen som fångade upp mig efter konfrontationen och AA-mötena utan det skapade en sån ångest och oro att jag började dricka igen.

Nyårsafton 1995 skulle jag få lov att dricka lite. Den nyårsaftonen höll på till den 13 februari. Ett konstant drickande. Den dagen skulle jag skjutsa min dotter och när jag satte mig i bilen hade jag en baktanke att jag skulle köra in i en bergvägg när jag lämnat av henne men jag var för feg. När jag kom hem tömde jag huset på all alkohol och gick och la mig.

Starten på ett nyktert liv

Inger Hultin

Inger Hultin

När jag vaknade dagen därpå den 14 februari 1996 var jag dödssjuk och vågade för första gången be om hjälp. Jag ringde min lillebror. Han hade visat tidigare att han ville mig väl. Han kom fort och hjälpte mig till avgiftning.

Jag fick höra talas om ett behandlingshem men det hade jag ju inte råd med. Jag fick gå till socialen och lägga korten på bordet och be om hjälp och tre veckor senare var jag på behandlingshemmet i Alingsås och det blev starten på ett nyktert liv. Jag fick en verktygslåda att använda och gick på eftervård en gång i veckan under ett helt år och AA under två och ett halvt år därefter.

Jag har tagit råd från nyktra alkoholister som jag mött på vägen. Jag har lyckats förändra mitt eget beteende och jag har fått göra upp med mig själv så att jag kan leva ett harmoniskt liv. Jag vet att jag var sjuk. Jag har fått göra upp med mina barn. Jag skilde mig från min dotters pappa. Men det saknades något i mitt liv. Jag var ganska ensam i min nykterhet. Jag hade mina barn men jag kunde ju inte leva genom dem. I AA fanns ju bara mötena, men jag hittade till Det Fria Sällskapet Länkarna och deras gemenskap.

Idag är jag stolt, nykter alkoholist och har lyckats vända mitt liv. Jag är gift med en nykter alkoholist och vi har en fantastiskt stor familj, 17 barnbarn och 7 barn. Jag har tack och lov aldrig förlorat mina barn.

Alkohol och äldre: Forskningsresultat från AgeCap Centrum för åldrande och hälsa

Margda Waern, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, AgeCap Centrum för åldrande och hälsa

Margda har forskat mycket om äldre och självmord (suicid). En metod som hon och hennes kollegor har använt kallar de för psykologisk obduktion. De försöker förstå sig på hur personen mådde psykiskt före sin död, läser journalanteckningar, polisrapporter från händelsen, den rättsmedicinska undersökning som gjordes (fanns det läkemedel och alkohol i blodet o.s.v.) och viktigast: de intervjuar närstående.

En studie som Margda och hennes kollegor genomfört i Västra Götaland visar att bland män över 65 år som tog livet av sig så hade 30 procent en bakgrund med alkoholmissbruk eller beroende. Motsvarande siffra bland befolkningen i Västra Götaland var 2 procent (att den siffran är så låg kan bero på att det är skamligt att berätta om sin alkoholproblematik men förekomsten av missbruk eller beroende är betydligt lägre än i suicidgruppen).

När det gäller kvinnor hade cirka en femtedel en bakgrund med missbruk eller beroende (motsvarande siffra för befolkningen i Västra Götaland var endast 1 procent).



Risk för självmord

– Det är viktigt för alla som möter äldre, inte minst inom vården, att uppmärksamma att om det finns risk att det föreligger missbruk eller beroende så kan det också föreligga en suicidrisk.

Margda berättade också att de funnit en statistiskt signifikant ökad risk för självmord om någon i släkten (förälder, barn, syskon) begått självmord.

– En röd tråd då var alkoholproblematik som funnits i generationer.

Margda och hennes kollegor har även genomfört en studie av suicidförsök bland personer som är 70 år eller äldre. Där fann de att alkoholmissbruk eller beroende var en stark riskfaktor för suicidförsök. Hos 45 procent av männen fanns detta med i bakgrunden (8 procent i motsvarande grupp bland befolkningen i övrigt) och bland kvinnorna var det 11 procent (1 procent) som hade ett alkoholmissbruk eller beroende.



Förändrade alkoholvanor

I de stora populationsstudier som genomförs vid AgeCap ser man tydligt de förändrade alkoholvanorna. Vid en jämförelse mellan 75-åringar födda 1901 respektive 1930 kunde man se att allt färre avstod helt från alkohol. Konsumtionen var klart ökande bland både kvinnor och män, särskilt påtagligt var detta bland kvinnorna.

I en annan studie jämförde man alkoholkonsumtionen mellan 70-åringar som var födda under olika årtionden. När det gäller högriskkonsumenter gick det år 1976 32 män på en kvinna, år 2000 var det 3 på 1 och 2015 var det 2 på 1. Här har det alltså skett en enorm reducering av könsskillnaderna.

Försämrad kognitiv förmåga kan utgöra en risk

Margda Waern

Margda Waern

Hos äldre personer försämras den kognitiva förmågan gradvis och den kan förvärras av alkoholkonsumtion. Detta kan innebära ökad suicidrisk.

– Vi har testat de äldre som kommit till sjukhus i samband med suicidförsök. De får mindre poäng på några psykologiska tester och det skulle ju kunna bero på depression för då har man svårare att koncentrera sig och minnet fungerar inte lika bra. Ett år efter suicidförsöket är hälften inte längre deprimerade. Men de har fortsatt lätt nedsatt kognitiv förmåga. Det finns annan forskning som stödjer detta också. Det finns alltså en ökad risk för suicid bland äldre vid lätt nedsatt kognitiv förmåga.

I Sverige ser vi en ökning av alkoholrelaterad vård och mortalitet hos äldre där det finns en alkoholproblematik.

– Jag vill verkligen trycka på detta med ensamhet. Ensamhet kan öka risken för överkonsumtion och överkonsumtionen kan öka ensamheten. Ogifta har en tendens att öka sitt alkoholintag i hög ålder. Pensionering ger mindre kontroll och mer ledig tid, vilket kan leda till ökat intag.



Primärvården har en central roll

Det rekommenderas att vården gör en AUDITlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster men tidsbrist och stigmatisering gör att äldres överkonsumtion inte alltid upptäcks. Margda poängterade att primärvården har en central roll i att upptäcka alkoholproblematik och det finns mycket att vinna på att detta görs.

– Äldre svarar lika bra på behandling – eller bättre! För personer som inte har ett långvarig svårt missbruk kan korta insatser i primärvården fungera riktigt bra. Man ser lika bra eller t.o.m. bättre resultat för äldre jämfört med yngre. För äldre med mer långvarig problematik kan det behövas mer skräddarsydda lösningar.

Äldres hälsa och alkohol – Guldkant eller riskbruk?

Annika Andreasson, projektledare för Äldres hälsa och alkohol, Hela människanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hela Människan är en ideell organisation som drivit flera projekt om alkoholens plats i åldrandet. Annika berättade att arbetet nu har fokus på prevention, inte behandling, för att motverka både hälsokonsekvenser och riskbruk hos äldre, men som däremot inte har ett utvecklat beroende. Hela Människan har bland annat genomfört forskningsstudier och gjort filmer i samarbete med professor Sven Andréasson.

Film om äldre som ska förändra sina alkoholvanor

Annika Andreasson

Annika Andreasson

I filmtrilogin Guldkantlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster får vi möta fyra äldre personer som under en försöksperiod ska försöka förändra sina alkoholvanor.

Det finns också ett studiemateriallänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om Äldres hälsa och alkohol. Det består av ett studiehäfte som är tänkt att användas i en studiecirkel, med frågor för reflektion och diskussion, samt en studieplan.

Flera föreläsare berörde våra förändrade attityder till alkohol. Annika tog muffins och vinglas som exempel för att illustrera hur normförskjutningen sker över tid och hur omedvetna vi är om det – storleken på muffins och vinglas är helt annorlunda idag jämfört med på 60-talet.

Kontaktperson på GR: Yvonne Witzöe

Film: Lars Carlsohn, Göteborgsregionen (GR)
Bild & film: Misak Nalbandian, Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Text & bild: Märit Malmberg Nord, Göteborgsregionen FoU i Väst

Senast uppdaterad: 2019-08-15 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund