Rapport

Aktualiseringar till socialtjänsten 2018

En kartläggning av aktualiseringar till den sociala barn- och ungdomsvården i Alingsås, Göteborg, Kungälv, Mölndal och Stenungsund.

Ladda ner rapport

En aktualisering till socialtjänsten kan ske på olika sätt:

Anmälan – Någon eller något anmäls.
Ansökan om bistånd – En begäran om stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen.
Information på annat sätt – Aktualisering genom information på annat sätt än genom en anmälan, ansökan eller begäran, om en omständighet som kan leda till en åtgärd.

Aktualisering till socialtjänsten i fem kommuner

Rapporten redovisar de aktualiseringar som inkommit till socialtjänstens barn- och ungdomsvård under 2018 i Alingsås kommun, Kungälvs kommun, Mölndals stad, Stenungsunds kommun samt Göteborgs stads tio stadsdelar.

Det är en sammanställning och analys av 2018 års data från kommunernas verksamhetssystem vad gäller aktualiseringstyper, orsaker, vem som aktualiserar och om aktualiseringen leder till vidare utredning eller inte.

Rapporten innehåller även en kort kunskapssammanställning av tänkbara orsaker till det ökande antalet aktualiseringar som har setts både i Göteborgsregionen och andra delar av Sverige. En bilaga med statistik på kommun- och stadsdelsnivå finns i slutet av rapporten.

Resultat

Den vanligaste aktualiseringstypen var anmälningar (83 %) och därefter ansökningar (9 %). Totalt sett har aktualiseringarna ökat med 2 procent 2018 jämfört med 2017, och den största ökningen stod anmälningarna för.
Det är stora skillnader mellan olika stadsdelar och kommuner. I fyra kommuner och stadsdelar har antalet minskat, medan det i övriga har ökat, som mest i Angered (23 %).
Andelen barn och unga (0–20 år) i befolkningen som berördes av aktualisering till socialtjänsten var 8,6 procent i de deltagande kommunerna, vilket var samma andel som 2017. Detta visar att den tidigare snabba ökningen har avstannat. Skillnaden är dock stor mellan olika stadsdelar och kommuner.
En fördjupad analys i tre av kommunerna visade att de flesta barn och unga (64 %) blev föremål för endast en aktualisering, men 7 procent blev aktualiserade 5 till 27 gånger under år 2018. De 7 procent av barnen som berördes av fem eller flera aktualiseringar förekom i hela 28 procent av alla aktualiseringar, vilket visar att en relativt liten del av barnen förekommer i en stor andel av aktualiseringarna.
Det var något fler pojkar (55 %) än flickor som berördes av aktualisering och vanligast var aktualiseringar i åldersgruppen 13–17 år (36 %).
De vanligaste orsakerna till anmälningarna var misstanke om bristande omsorg, våld inom familjen och missbruk hos vårdnadshavare eller närstående.
Orosanmälningarna kom framför allt från polisen (23 %), skola och förskolan (21 %) och hälso- och sjukvården (17 %).
Av aktualiseringarna ledde cirka en tredjedel till att en ny utredning inleddes, cirka en tredjedel fogades till befintligt ärende och en tredjedel ledde inte till någon åtgärd. Det skiljde sig åt i vilken utsträckning aktualiseringar ledde till åtgärd, både vad gällde aktualiseringstyp, orsak och vem som aktualiserade. Ansökningar och begäran om yttrande ledde i stort sett alltid till åtgärd, medan anmälningar ledde till åtgärd i 60 procent av fallen.
Det finns behov av strukturellt förebyggande arbete i kommuner och stadsdelar för att minska skillnaderna i levnadsvillkor och samverkan inom och mellan kommuner för att säkerställa likvärdiga bedömningar.
Den relativt höga andelen barn och unga som blir aktuella för socialtjänsten leder till frågan om socialtjänsten bör fokusera mer på tidiga och förebyggande insatser.