Rapport

Ekonomisk utsatthet – en litteraturöversikt

Hur mäts och beskrivs ekonomisk utsatthet i (främst) vetenskaplig litteratur? Hur ser förekomsten ut i Sverige? Vilka grupper är särskilt berörda? Vilka konsekvenser kan ekonomisk utsatthet medföra? Hur beskrivs förebyggande och kompensatoriska insatser? Dessa frågor står i fokus för denna litteraturöversikt.

Ladda ner rapport

Vilka grupper är särskilt berörda?

Ekonomisk utsatthet är särskilt vanlig bland arbetslösa och personer med svag förankring på arbetsmarknaden, ensamstående föräldrar, utrikes födda, personer med psykisk eller fysisk ohälsa, personer med funktionsnedsättning samt personer som saknar fast bostad. Även skuldsättning och överskuldsättning framträder som centrala faktorer.

Översikten visar också att ekonomisk utsatthet kan förekomma trots förvärvsarbete, exempelvis vid låga inkomster, osäkra anställningar eller kombinationen av arbete och höga levnadsomkostnader.

Konsekvenser av ekonomisk utsatthet

På individnivå handlar konsekvenserna bland annat om försämrad fysisk och psykisk hälsa, social exkludering, skam, begränsade handlingsutrymmen och ökad utsatthet för våld. För barn kan ekonomisk utsatthet under uppväxten få särskilt allvarliga följder, inklusive ökad risk för fortsatt ekonomisk utsatthet i vuxenlivet.

På samhällsnivå bidrar ökande ekonomiska klyftor till sämre folkhälsa, lägre tillit, ökad brottslighet och även till risk för demokratisk urholkning.

Om litteraturöversikten

Översikten bygger på cirka 120 publikationer, främst vetenskapliga, men också myndighetsrapporter och vissa texter från civilsamhällesorganisationer. Den utgör en kartläggande genomgång av ett brett och komplext kunskapsfält men gör inte anspråk på att ge heltäckande bild.

Förebyggande arbete och kompensatoriska insatser

Socialförsäkringssystemen och arbetsmarknadspolitiken framträder som centrala delar i det universellt förebyggande arbetet. När det gäller selektiva och riktade (indikerade) förebyggande insatser är det viktigt att se till hela människors livssituation och ta hänsyn till hur olika faktorer samverkar. Insatserna ska formas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Kompensatoriska insatser, främst kommunalt försörjningsstöd, diskuteras samt den forskning som belyser effekter av förändringar i bidragssystem och aktivitetskrav.

Civilsamhället uppmärksammas särskilt och här tydliggörs skillnaden mellan dess förebyggande och dess kompensatoriska roll.

Vägar framåt

Översikten visar att även om socialtjänsten är den instans som står för ett yttersta ekonomiskt skyddsnät, finns det en potential i förebyggande arbete genom samverkan mellan olika samhälleliga sektorer, såväl civilsamhället som näringslivet och akademin.

Avslutningsvis poängteras behovet av att bygga vidare på vetenskap och beprövad erfarenhet och att även fortsatt arbeta med systematisk uppföljning och forskning för att kontinuerligt bygga vidare på kunskapsbasen om ekonomisk utsatthet.

Omställning social välfärd

Göteborgsregionens 13 medlemskommuner har beslutat att samverka i arbetet med omställningen till en ny socialtjänstlag och nära vård. Arbetet sker inom ramen för en gemensam plan för perioden 2025–2028. En av de saker man har enats om är att stärka kunskapsunderlaget inom olika områden, bland annat ekonomisk utsatthet. Den här litteraturöversikten är den första av tre studier som handlar om detta ämne.

GR:s medlemskommuner samverkar i omställningen av social välfärd