Kommuner testar nya vägar till cirkulär upphandling

Upphandlare, miljöstrateger, projektledare, utvecklingsledare och allt därimellan samlades när Göteborgsregionen bjöd in till ett digitalt seminarium om hur kommuner kan arbeta med upphandling för att nå cirkulära lösningar.

Kommuner är en viktig spelare i omställning till cirkulär ekonomi, vilket behövs för att klara klimatutmaningarna och minska vårt avfall. Trots ökande klimatambitioner finns fortfarande utmaningar att premiera hållbarhet vid upphandling för kommuner. Cirkulär upphandling Väst är ett projekt som leds av Göteborgsregionen med syfte att öka kommunernas förmåga att tillämpa cirkulära lösningar. I projektet får kommunala case expertstöd i sina processer och skapar nätverk där de delar med sig av erfarenheter till övriga case. Lärdomar och erfarenheter delas dessutom med alla som är intresserade under så kallade titta-träffar, vilket det nu var premiär för under onsdagen den 19e november.

Under en förmiddag fick deltagare höra från de kommunala casen inom projektet, denna gång Skövde, Stenungssund, Bollebygd, Vänersborg, Trollhättan och Göteborg inom tema bygg. I programmet fanns även föreläsare från IVL, Ecoplan in Medio och Kungsbacka som delade med sig av tips och insikter.

Språngbrädor och stoppklossar

Återkommande bekymmer hos kommuner för att få till stånd upphandlingar som gynnar cirkulära lösningar är ofta bristande organisatoriska förutsättningar, kunskap och stöd. Arbetet blir lätt personbundet och det är särskilt vanligt i större kommuner att hamna i silos, medan mindre kommuner arbetar med resursbrist.

En annan tydlig utmaning kommuner brottas med är svårigheten att synliggöra klimatnyttan och resurssparningar samt hur mycket resurser som eventuellt kan eller har sparats. Politik efterfrågar mätbara resultat, medan cirkularitet många gånger blir en osynlig framgång.

Men det finns såklart metoder som driver arbetet med cirkulär upphandling framåt. Att föra dialoger före upphandling skapar goda förutsättningar för cirkulära val. Genom att använda RFI:er (Request for information), muntliga möten och marknadsundersökningar kan kommuner skapa underlag som är både realistiska och innovativa. Dialogen ger insikter om vilka cirkulära krav som är möjliga att ställa och vilka som driver marknaden framåt.

Samarbete mellan funktioner lyfts från flera parter som en kraftfull nyckel för att få till cirkulära resultat. När upphandlare, hållbarhetsstrateger och tekniska projektledare kliver in tidigt i processen skapas samsyn, bättre behovsbeskrivningar och mer hållbara krav.

Framgång i Kungsbacka

En knäckfråga kring cirkulär upphandling som flera kommuner kämpar med är att tydligast kriteriet vid upphandling är lägsta pris och där hållbara alternativ ofta är mer kostsamt. En lösning på detta bekymmer presenterande Anna Hallin, hållbarhetssamordnare och Jessica Duerlund, upphandlare från Kungsbacka kommun. De har tagit fram en kalkyl för ”Mervärdesavdrag”, som ger anbudsgivare avdrag för de delar som anbudsgivaren tar på sig att återbruka.

Ett exempel är att ge mervärdesavdrag för varje fönster som återbrukas vid rivning. Kalkylen värderar ett fönster med en egenvärdering på 500 kr / styck. Anbudsgivaren åtar sig själv att återbruka alla 100 fönster och får ett mervärdesavdrag på 50 000 kr. Summan dras bort på det slutliga budet, vilket kan innebära att anbudsgivaren kan bli den med lägst pris, även om den inte var det före mervärdesavdraget. Kalkylen har varit en lyckosam modell som tog hem anbudspriset 2025.

Enligt Fredrik Hansson (C) 1:e vice ordförande Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun är det oerhört viktigt att politiken står bakom ambitionen att jobba för cirkularitet i upphandlingsskedet. Film från Kungsbacka Kommun.

Cirkulär upphandling kräver samarbete, inte bara nya krav

Seminariet visade att omställningen inte handlar om att skriva fler krav, utan om kulturförändring, dialog, kunskap och mod att testa nytt. När upphandlare, verksamhet, politiker, marknad och hållbarhetskompetens möts tidigt ökar möjligheten att skapa byggprojekt som är både ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara.