Konst som verktyg i samhällsplanering

När konst får ta en aktiv roll i samhällsplaneringen skapas nya möjligheter att förstå, ifrågasätta och utveckla våra gemensamma miljöer. Genom projektet Framtidens stationsmiljöer– från platser att lämna till platser att vara, har konstnärliga perspektiv bidragit till att bredda processen och ge plats åt både historia, nutid och framtid.

Projektet Framtidens stationsmiljöer– från platser att lämna till platser att vara, har samlat kommuner, region, forskning, designer, filmare och författare för att ta fram bilder av framtidens hållbara stationsmiljöer 2040. Vad behövs för att en plats ska kännas trevlig att vistas på? Hur ser en framtid ut där alla resenärer kan känna sig trygga? Arbetet har skett med utgångspunkt i Nol Station i Ale kommun där unga och äldre har involverats i samtal och möten kring Nols historia, nutid och framtid.

Konstens bidrag i en planeringsprocess

Nyttorna med att involvera konst i samhällsplaneringsprocesser är flera. Det
handlar dels om att öppna upp för nya perspektiv, ifrågasätta och skapa en större
nyfikenenhet kring vad en plats kan vara. Dels om att lyfta in människors historier, upplevelser, drömmar och fantasier. Konstens uppgift i sig är inte att vara nyttig, utan att bidra med något annat. En konstnärlig funktion i en process kan handla om att komma med en annan blick, ett annat perspektiv och att vara mer ifrågasättande. Konstnärens uppgift och kompetens i en planeringsprocess är att titta på en plats eller företeelse mycket friare än vad exempelvis en tjänsteperson kan göra.

– Jag tror att nyfikenheten och de kreativa ingångarna sprider sig till de andra som ingår i en planeringsprocess. Jag tror att nyttan bland annat är att fler frågor ställs. Det här projektet är en konstnärlig process och ett för att undersöka vad en konstnär kan tillföra. Ska man i nästa steg jobba med fysisk gestaltning och att konsten ska vara kvar över lång tid då ser processen lite annorlunda ut,
säger Julia Boström, projektledare på GR.

Det finns flera möjligheter med att lyfta in konstnärer i kommunala processer.
– Det skapar mycket kreativitet i hela teamet, jag har upplevt att mina kollegor som jobbar på samhällsbyggnad och som inte har varit involverade i så många konstprojekt innan, har fått en helt annan bild av vad konst faktiskt kan vara. Att den är med i ett tidigt skede i processen och sedan följer med hela vägen istället för
att komma till på slutet. Vi har tillsammans förstått att det är flera vägar som leder fram till ett mål och att ett mål inte heller behöver vara slutdestinationen utan att det är också är den här processen som är intressant för oss. Det har lett till en ökad förståelse och jag tror att vi har insett att det inte behöver vara så svårt att arbeta med konst som redskap i vår kommun. Kultur är inte något hårt och
statiskt, det är något annat, något som gör att människor orkar med att leva, säger Ida Hedberg, kultursamordnare Ale kommun.

Upphandling av konstnär

I projektet upphandlades en konstnär med syfte att följa och delta i processen och dokumentera platsens historia, nutid och framtid. Författaren Marit Kapla som anlitades valde att arbeta med intervjuer med invånare som resulterade i en dikt om Nol.
– Min roll blir att leverera en bild av här och nu i Nol och lite dåtidsbilder. Minnen som kan vara från igår eller upp till 40, 50, 60, 70 år tillbaka. Framtiden är lika oviss för alla. Men jag har också fått syn på barnen, de som ska bo i Nol i framtiden, och deras barn. Det är viktigt att inte upprepa misstag som tidigare generationer har gjort. Det har gjorts både bra och dåliga saker i stadsplaneringen och det kommer säkert fortsätta göras både bra och dåliga saker. Det som präglar Nol idag är vägen, E45 och till viss del järnvägen. De ligger som en barriär rakt genom Nol, och det kan ju inte min dikt ändra på, säger Marit Kapla, författare.

Något som kan utgöra hinder är om upphandlingen ställer för höga administrativa
krav på anbudslämnarna. Det kan göra att frilansande konstnärer som hade gjort ett
bra konstnärligt jobb men som inte har kunskap om det administrativa, utesluts. Det är också viktigt att vara tydliga med förväntningar, konstnären behöver alltid ha sista ordet om sitt verk. Konstnären bör vara intresserad av uppdragsgivarens önskan men uppdragsgivaren kan inte ha för mycket åsikter om det som tas fram.

– Jag tror att i projektet kan man rapportera på ett annat sätt genom konstnärlig gestaltning. Det är något som står i kontrast till facktermer, diagram, statistik. I det konstnärliga arbetet kan man fånga helt andra saker som kan vara svåra att fånga i andra uttrycksmedel. Känslor till exempel, och sinnesintryck. Det kan vara konstnärer som arbetar med färg, form, poesi, rytm. Man kan fånga en plats på ett annat sätt med hjälp av konst och det kan bli en väldigt bra komplettering till det övriga arbetet. Och då är det viktigt att vara med från början så det blir integrerat i projektet och inte något som hängs på, säger Marit Kapla, författare.

Resultat

Projektet har tagit fram en rapport, dikt, film och framtidsprototyp och de finns att ta del av här:

Resultat: Framtidens stationsmiljöer– från platser att lämna till platser att vara

Kontakt