Mötesplats Arbetsmarknad – en sammanfattning

Ung Extra – betald praktik för ungdomar mellan 16 och 19 år i Göteborgs Stad

I Göteborg stad arbetar de fyra socialförvaltningarna i samverkan med Arbetsmarknad och vuxenutbildning med Ung Extra.

Anna Loberg, Arbetsmarknad och vuxenutbildning; Nina Kronbrink och Johanna Lindgren, Socialförvaltningen Nordost; David Dzabic-Buck och Sandra Strömberg, Socialförvaltningen Centrum; Adi Suljevic, Socialförvaltningen Hisingen och Amanda Bokvist, Socialförvaltningen Sydväst

Hur kan en studie- och yrkesvägledare arbeta förebyggande på en arbetsmarknadsenhet – lärdomar från Mölndal

Mölndals stad har sedan 2019, utifrån ett samarbete mellan Utbildningsförvaltningen och Social- och arbetsmarknadsförvaltningen, haft en studie- och yrkesvägledare som arbetat på Social- och arbetsmarknadsförvaltningens arbetsmarknadsenhet.

Anders Nordberg Markhede, enhetschef för Enheten för arbetsmarknad, Mölndals stad; Suleika Abdi, studie- och yrkesvägledare, Vägledning och kompetens/ Enheten för arbetsmarknad, Mölndals stad och Lena Sjöström, koordinator, Enheten för arbetsmarknad, Mölndals stad

Bli din egen boss – från idé till första intäkt

Hur kan fler våga ta steget mot företagande, utan stora risker, avancerade affärsplaner eller perfekta förutsättningar? Konceptet Bli din egen boss syftar till att inspirera människor att testa idéer, utveckla entreprenöriellt tänkande och hitta enkla sätt att skapa egna intäkter.

Jan Svensson, besöks- och näringslivschef, Besöks- och näringslivsenheten, Öckerö kommun; Anette Dickborn, arbetskonsulent, arbetsmarknadsenheten, Öckerö kommun; Andrea Hansson, studie- och yrkesvägledare, Öckerö kommun och Carina Strand, arbetskonsulent, arbetsmarknadsenheten, Öckerö kommun

Kompetens Västsverige – fler till studier genom operativ samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen

Samverkansprojektet Kompetens Västsverige medfinansieras av Europeiska unionen och som har som mål att fler arbetssökande som saknar gymnasiekompetens ska börja studera. Ett annat mål är att stärka operativ samverkan mellan Arbetsförmedlingen och involverade kommuner.

Mari Carmen Alcantara Velazquez, arbetsförmedlare och delprojektledare, Arbetsförmedlingen, Enheten Östra Göteborg; Daniel Berglund, arbetsförmedlare, Enheten Östra Göteborg; Liiza Sandell, studie – och yrkesvägledare, Arbvux Göteborgs Stad och Linda Westler. studie- och yrkesvägledare, Arbvux Göteborgs Stad

Alingsåsmodellen från utanförskap till innanförskap

Alingsåsmodellen är ett ESF-projekt där Pingstkyrkan, företaget Incorp och Alingsås kommun samverkar med syfte att hjälpa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att gå från utanförskap till innanförskap, alltså till arbete eller studier. Projektet innebär att deltagare, som idag är inskrivna hos Socialförvaltningen i Alingsås kommun och får försörjningsstöd, erbjuds en individbaserad och sammanhållen process.

Hanna Lewin, Pingstkyrkan och Anna Andersson, arbetsmarknadsenheten Alingsås kommun

Vägen till arbete, studier och självständighet

Hur kan vi tillsammans skapa bättre förutsättningar för vuxenstuderande med komplexa behov – så att ingen riskerar att hamna mellan våra verksamheter? Inom Kompetenscentrum i Kungälvs kommun samlas flera enheter under ett gemensamt uppdrag. De arbetar utifrån sina olika professioner med individen i centrum och kan genom samverkan ge ett mer samordnat och träffsäkert stöd.

Mirjam Dreifeldt, speciallärare, Katarina Larsson, socialsekreterare Stöd och försörjning, Marie Pihl, arbetsmarknadskoordinator, Kompetenscentrum, Kungälvs kommun

AI och digitala verktyg i vägledande arbete

Seminariet utforskade vad utvecklingen inom AI och digitalisering innebär för vägledande arbete och för individer i livs- och karriärrelaterade förändringsprocesser. Under seminariet visades och diskuterades hur AI och digitala verktyg kan användas som stöd i vägledande arbete inom arbetsmarknads- och utbildningsnära verksamheter, med exempel kopplade till arbetssökande samt unga och vuxna i olika livssituationer.

Joakim Cao, studie- och karriärvägledare vid Lunds tekniska högskola. Han har en master i pedagogik och en fil.mag. i arbetsvetenskap, och driver digitaliseringsprojekten https://vagledarlabbet.se/ och www.digicao.nu

Kommunala arbetsmarknadsinsatser i praktiken – organisation, arbetssätt och deltagarperspektiv

Ett pågående forskningsprojekt har under fem år följt kommunala arbetsmarknadsenheter (AME) i åtta kommuner, varav fyra är lokaliserade i Göteborgsregionen. Under seminariet presenterades resultat med fokus på hur verksamheterna organiseras och bedrivs, samt hur deltagare erfar och navigerar insatserna. Studierna visar både tydliga skillnader och likheter mellan kommuner, liksom återkommande paradoxer i uppdrag, styrning och praktik.

Sara Nyhlén, Josefin Velander och Ida Sjöberg, Mittuniversitetet, och Gunilla Bergström, GR

Interkulturell kompetens – hitta möjligheter och hantera utmaningar

Förmågan att kunna samarbeta över kulturgränserna och skapa förståelse mellan människor med vitt skilda bakgrunder är idag en nyckelkompetens för medarbetare och ledare. Denna kompetens är relevant för kollegors samarbete inom en organisation såväl som för relationerna med brukare och klienter. Seminariet gav forskningsbaserad insikt varvad med storytelling från livet som berör kulturmöten och inkludering, samt svarade på frågan vad som menas med interkulturell kompetens.

Patrick Gruczkun, utbildningsledare, Göteborgsregionen

Läs gärna en tidigare artikel där Patrick Gruczkun berättar om ämnet: Sex steg för utvecklande kulturmöten och interkulturell kompetens

Per Överberg, utredare på Sveriges kommuner och regioner (SKR)

SKR anser att det krävs en nyordning inom arbetsmarknadspolitiken för att lösa utmaningarna med kompetensförsörjning, befolkningsförändringar, hög arbetslöshet, matchning av individer till jobb och olikheter över landet.

– Staten har under många år successivt dragit sig tillbaka från lokala sammanhang och centraliserats. Samtidigt har sammansättningen bland arbetslösa förändrats de senaste årtiondena, och många människor behöver fler och längre insatser för att matcha behoven på arbetsmarknaden och komma i jobb, säger Per.

Nu har Sveriges kommuner och regioner (SKR) tagit fram ställningstagandet ”En kraftfull regional och lokal arbetsmarknadspolitik”. Ställningstagandet lyfter fyra problem som kommuner och regioner ser:

1. Centralisering och olikvärdighet leder till att Arbetsförmedlingen inte lyckas lokalt och regionalt.
2. När staten inte tar ansvar tvingas kommuner träda in, men utan tillräckliga verktyg och resurser.
3. Bristande insatser till arbetslösa riskerar cementera arbetslöshet
4. Arbetslösa får inte ett samlat stöd från samhället när vardaglig samverkan och informationsdelning brister

Utifrån dessa fyra problem har SKR tillsammans med kommuner och regioner tagit fram ställningstagandet, som kommer att användas i dialog, debatt och påverkansarbete, berättar Per.

Förslag till åtgärder:

1. Översyn av ansvarsfördelningen:
   Regeringen bör tillsätta en utredning av vilka uppdrag som kommuner och regioner kan ta över, vilka uppgifter en statlig myndighet ska ha, om lokala och regionala beslutsmandat och strukturer för inflytande, samt uppdrag och roller för andra aktörer. Vilka ska ligga kvar på statliga myndigheterna. Hur ska andra aktörer bli mer involverade.
2. Utgå från kunskap och styr mot resultat:
   Bättre insatser behövs för den stora grupp som har behov av mer stöd. Det finns gott om evidens om vad som fungerar, men det kräver lokal närvaro och förankring.
3. Rätt förutsättningar för aktivitetskravsreformen:
   Den nationella nivån behöver följa reformen i samarbete med kommunerna och vid behov skruva på regelverk och stöd.
4. Utveckling av informationsdelning:
   Nödvändig information behöver kunna delas mellan myndigheter och externa aktörer, för att underlätta ett samlat stöd till individer. Regeringen har tagit flera initiativ och SKR utvecklar tillsammans med kommunerna en tjänst för gemensam informationsförsörjning (GIF) som ska underlätta handläggning av ekonomiska bistånd.

Läs mer: En kraftfull regional och lokal arbetsmarknadspolitik – SKR

Ulrika Runemar, utredare på Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Regeringens bidragsreform består av tre delar: Kvalificering till socialförsäkringen, Krav på aktivitet i försörjningsstödet och Bidragstak.

Kvalificeringen till socialförsäkringen

Den som kommer till Sverige behöver kvalificera sig för att ta del av vissa bosättningsbaserade förmåner inom socialförsäkringen. Kvalificera sig kan man göra genom att bo här i fem år inom en ramtid på 15 år, eller genom arbete. För arbete finns två villkor för olika inkomstnivå. Den nya kvalificeringen gäller personer som bosätter sig i Sverige från 1 januari 2027 och kommer från länder utanför EU. Här finns en risk för kostnadsövervältring till kommunerna, menar Ulrica.

Bidragstak

Moderniserad stramare riksnorm som är en omräkning av nuvarande riksnorm. För många hushåll med barn och ungdomar kommer den nya normen att innebära en minskning av riksnormen. Gäller från 1 januari 2027.

Det blir också en begränsning av försörjningsstöd för större hushåll, samt att riksnormen ska vara ett tak – kommunerna får göra generella höjningar av riksnormen.

Ny lagstiftning för att fler ska återfå arbetsförmågan

• Läkarintyg krävs när personen inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande eller fullgöra aktiviteter på grund av sjukdom. Gäller när sjukdomsperioden överstiger 7 dagar. Från 1 juli 2026.
• Möjlighet att ställa krav på personen att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska upprätta samordnad individuell plan i vissa situationer. Från 1 januari 2027.

Socialstyrelsens uppdrag

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stödja kommunerna i att implementera bidragsreformen, till exempel genom att ta fram och sprida kunskapsstöd för att förebygga och bryta långvarigt biståndsmottagande samt bedömningsstöd för val av aktiviteter.

De har också uppdrag gällande stödet till dem som inte kan arbeta på grund av sjukdom. De ska ta fram och sprida kunskapsstöd tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt ge stöd inför hanteringen av läkarintyg.

Aktivitetskravet

Aktivitetskravet är ett dubbelriktat krav: dels krav på den enskilde att delta utifrån sin förmåga, dels krav på kommunerna att tillhandahålla fyra aktiviteter.

– För att aktivitetskravet ska bli bra på riktigt behöver vi ha ingången att alla människor behövs och alla har rätt till stöd. Genom att kommunerna har krav på sig att tillhandahålla aktiviteter innebär det också att de människor som har försörjningsstöd får rätt till stöd för att komma i eget arbete. Reformen har potential – för individen, kommunen och samhället, säger Ulrica.

Läs om hur SKR stödjer kommunerna i aktivitetskravsreformen: Aktivitetskravsreformen – SKR

Anders Forslund, professor emeritus i Nationalekonomi vid Uppsala universitet och arbetsmarknadsforskare vid IFAU

Anders Forslund berättar om vad forskningen säger om insatser som framför allt använts i Sverige och Danmark.

Långtidsarbetslösheten för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden är ett stort problem som kan lösas antingen av att ”jobbkön” blir kortare eller av att den på olika sätt sorteras om. Köns längd handlar främst om konjunktur och stabiliseringspolitik och här kan en genomtänkt arbetsmarknadspolitik hjälpa, menar Anders. De som står långt bak i kön till att få jobb kan göra det av olika skäl, exempelvis otur, fel kvalifikationer, dåligt kontaktnät eller diskriminering.

Vilka insatser fungerar för att hjälpa dessa personer?

• Vid otur eller dåligt kontaktnät: Hjälp med att söka och få jobb.
  Flera studier visar att kraftigt höjd handläggartäthet medför snabbare övergång till arbete, eftersom varje handläggare måste ha tid att lära känna klienterna för att kunna matcha rätt. Subventionerade jobb är en genväg till osubventionerade, enligt utvärderingar, men det behöver vara arbetsuppgifter som ligger nära ordinarie arbetsuppgifter.
• Vid fel kompetens: Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i någon form.
• Om individen är utrikes född: Kunskaper i svenska språket är viktigt för inträde på arbetsmarknaden. Det är viktigt att inte låta andra insatser tränga undan språkutbildning, för även om det snabbare leder till jobb tillfälligt så kan det bli problem senare om man behöver söka nytt jobb och inte kan tillräcklig svenska.
  Validering kan vara ett sätt att motverka diskriminering – att ta reda på vad personen faktiskt kan genom testning och certifiering.
  Många studier visar att ”fel” efternamn minskar chansen till anställningsintervju. Ett försök i Göteborg med anonymiserade jobbansökningar visade att utrikes födda hade större chans till intervju, men inte till anställning.
• Vid funktionsnedsättning: Permanenta subventionerade anställningar. IPS (Individual Placement and Support) ger resultat för unga med svåra psykiska problem.

Evidensbaserad forskning i Danmark – BIP – visar att det som ger bäst effekt är att ge ett ”paket” med parallella insatser, där jobbinriktade insatser ska vara en del. Att varje individ har samma handläggare över tid är också viktigt, eftersom relationen och handläggarens tro på att individen kan få ett jobb är avgörande.

Vilka insatser fungerar inte?

• Det finns inga starka belägg för att mindre generösa försörjningssystem spelar en stor roll för denna målgrupp, enligt svensk och internationell forskning. (Men det beror också på hur systemen är konstruerade och på konjunkturen). Målgruppen har egenskaper som gör att det är svårt att få jobb. ”Bidragstak” saknar sannolikt positiva effekter samtidigt som det ger risk för negativa bieffekter, som psykisk ohälsa och fattigdom.
• Det finns inga starka forskningsbelägg för att ”aktivering” ger goda resultat. Obligatorisk aktivering bör i så fall handla om meningsfulla aktiviteter.

Bi Puranen är docent i ekonomisk historia vid Institutet för framtidsstudier och sedan 1996 generalsekreterare för World Values Survey (WVS). WVS har sedan 1980-talet kontinuerligt mätt människors värderingar runt om i världen.

Under vintern har hon genom Institutet för framtidsstudier genomfört en intervjuundersökning i Sverige som fokuserat på migranters värderingar. Drygt 7 000 personer intervjuades och undersökningen innehöll frågor om hur migranters förutsättningar och värderingar påverkar möjligheten till integration och etablering.
Bi poängterade hur viktigt det är att fånga upp komplexiteten i migranters situation och hur heterogen gruppen är beroende på kulturell bakgrund, livserfarenheter, utbildning och andra faktorer.

Bi går med hjälp av resultaten från studien igenom varför det är så viktigt att studera de komplexa mönstren – ”långt ifrån de enkla politiska slagordens lösningar”.

Hon lyfter arbete som en central del. Arbetsplatsen är en integrationsmiljö som fungerar som en bro till majoritetssamhället.

– Visst handlar arbete om försörjning men det är så mycket mer. Det är mötena – det händer så mycket när det gäller värderingar och normer. Därför är det viktigt att förstå dessa miljöer för det är på arbetsplatserna, och i utbildningssituationer, som det äger rum, betonar hon.

Resultaten från vinterns undersökning som Bi presenterade är i nuläget preliminära. De färdiga resultaten kommer publiceras under tidig höst 2026 i rapporten ”Mellan två världar – migranters värderingar över tid och rum”.

I arbetet har de undersökt hur olika faktorer påverkar migranters värderingar i ett nytt land.

– Vi har ju ofta fått höra att ”det löser sig med tiden”, alltså att efter en tid i det nya landet integreras migranterna. Det ligger viss sanning i det, men det ser så olika ut. Det är inte så enkelt att vi kan tänka att det löser sig med tiden, säger Bi.

Studien tar upp följande faktorer:

• Tid i landet – viktig, men effekten tar längre tid än väntat
• Ålder – begränsad betydelse
• Kön – viss betydelse
• Utbildning – stor betydelse
• Boende – utsatta områden påverkar starkt
• Kulturzon/ursprung – stor betydelse
• Familjesyn och könsroller – avgörande
• Tillit – avgörande

– Den allra viktigaste faktorn är utbildning. Det händer så mycket när vi utbildar oss, poängterar Bi.

Även kulturzon/ursprung har stor betydelse. Exempelvis kan vi i Sverige inte jämställa alla immigranter och hantera dem som att de har lika stor, eller liten, chans att komma in på arbetsmarknaden. Det skiljer sig mycket mellan olika grupper.

Bi visar Inglehart och Welzels kulturkarta från 2025 (framtagen av World Values Survey), som illustrerar att vi i protestantiska delen av Europa avviker markant från övriga världen. Det är ett viktigt perspektiv för att förstå de potentiella utmaningar som finns när människor kommer hit från samhällen som ser väldigt annorlunda ut jämfört med det svenska.

Vad sker när människor lämnar ett kulturellt sammanhang för ett nytt? I en tidigare studie som Bi har gjort besöktes 54 kommuner i Sverige för att ställa frågor till migranter. Studien presenteras i skrifterna Med migranternas röst.

Syftet med WVS är att illustrera de värderingsskillnader som finns för att därigenom bidra till förståelse mellan människor med olika kulturell bakgrund. Med denna ökande förståelse kan vi också bättre ta oss an de utmaningar som den ökande kulturella mångfalden i vårt land medför, och ta vara på möjligheterna med detta.