Konferens

Mötesplats Nära vård

Plats

Göteborg och online

Startdatum

Ej bestämt

Tack till alla er som deltog på plats eller online på Mötesplats Nära vård! Missade du dagen eller vill friska upp minnet? Läs vår konferensrapport där vi sammanfattar innehållet under dagen.

Konferensrapport

I den här skriften sammanfattar vi en del av innehållet under Mötesplats Nära vård. Läs om komplexa processer, ledarskap, förändring, välfärdsteknik, medarbetares delaktighet och mycket mer: Konferensrapport Mötesplats Nära vård 2022

Om Mötesplats Nära vård

Mötesplats Nära vård var en kostnadsfri mötesplats för att sprida erfarenheter och ta del av andras erfarenheter. Omställningen till god och nära vård handlar om att vården behöver komma närmare patienten och brukaren. Utvecklingen pågår på lokal, regional och nationell nivå. GR vill stödja och synliggöra kommunernas arbete kopplat till nära vård, både det som kommunerna gör själva och det som görs i samarbete med regionen. Läs mer om hur GR arbetar för att stötta er kommuner i omställningen till nära vård.

Valbara pass som fanns med under dagen

A1. Samverkan mellan kommun och sjukvård

Samverkande sjukvård
På Öckerö har kommunen mobil närvård i samverkan med en vårdcentral. När man är inskriven i mobil närvård är målet ett hembesök av läkare inom 24 timmar. Man har även samverkande sjukvård mellan vårdcentral, ambulans, 1177, SOS alarm och hemsjukvården för invånare på de sammanhängande öarna Öckerö, Hönö, Fotö och Hälsö. Det betyder att man kan få och ge varandra uppdrag så att patienter/kommuninvånare ska slippa åka in till sjukhuset.
Anna Gustafsson, enhetschef hemsjukvårdens sjuksköterskor, Öckerö kommun
Catrin Hermansson, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Öckerö kommun

Samtalsgrupper för personer i ett tidigt skede av demenssjukdom
Samtalsgrupper som anordnas av hälsofrämjande- och förebyggandeenheten i samverkan med demensteam, vårdcentraler och minnesmottagning har gått från projekt till en integrerad del i den ordinarie verksamhet. Malin och Karin berättar om sina erfarenheter av samtalsgrupp för personer i ett tidigt skede av demenssjukdom.
Karin Johansson, enhetschef dagverksamheten Hisingen Göteborgs stad, och Malin Birath, demenssjuksköterska Göteborgs stad

A2. Självständighet och livskvalitet för äldre vuxna – hur kan förebyggande och främjande insatser i kommunen bidra?
Att arbeta förebyggande och främjande i kommunen kan öka både självständighet och livskvalitet för äldre vuxna. Hur ser utmaningarna ut? Vilken potential finns? Vad är framgångsrikt? I detta pass lyfts preliminära resultat från en pågående forskningsstudie vid FoU i Väst.
Karina Tilling, forskare, Göteborgsregionen FoU i Väst

A3. Personcentrering i kommunal hälso- och sjukvård (Inställt)

A4. Nära och tryggt hemma – ett sätt att angripa omställningen till Nära vård
Följ hur vi i Partille valt att angripa omställningen till nära vård ur ett kommunperspektiv – hur vi genom att engagera och skapa bred multiprofessionell delaktighet med den enskilde i fokus skapar trygghet i ordinärt boende. Under hösten 2020 startades utvecklings- och förändringsprocessen Nära och tryggt hemma – en process som syftar till just detta: att skapa förutsättningar för den enskilde att både vilja och kunna bo kvar hemma under trygga förhållanden. Nya arbetssätt, förståelse och en ökad samverkan mellan våra olika professioner är en stor del av omställningsprocessen.
Johanna Helander (processledare), Astrid Ulriksdotter, biståndshandläggare, och Johanna Dröscher, samordnare inom hemtjänsten, Partille kommun

A5. Hur kan hembesök av barnhälsovård och förebyggande socialtjänst bidra till att minska skillnader i barns livsvillkor och hälsa? (Inställt)

B1. Att fatta och genomföra beslut – livet ut, en modell för att främja självbestämmande på vård- och omsorgsboende
Genom ett doktorandprojekt i samverkan mellan Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen Göteborgs stad och Institutionen för vårdvetenskap och hälsa har en modell för att främja självbestämmande på vård- och omsorgsboende tagits fram. I ett projekt på ett utvalt boende testas nu modellen genom att äldre personer, personal och forskare tillsammans arbetar fram hur den ska användas. På den här workshoppen diskuterar vi både själva modellen och arbetssättet med brukarmedverkan i forskning och implementering.
Ramona Schenell, sjuksköterska, filosofie doktor i vårdvetenskap, Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen Göteborgs stad och Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet. .

B2. Förebyggande rehabilitering

Händerna på ryggen, varför då?
För att säkerställa att brukare/patient får den rehabilitering de har behov av i omställningen till nära vård behöver kunskapen hos omvårdnadspersonal säkerställas. Det krävs också ett gott teamsamarbete mellan omvårdnadspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal. I projekt Händerna på ryggen har arbetsterapeut och fysioterapeut gått bredvid inom vård och omsorg för att stärka och utveckla det konsultativa arbetssättet. Den ökade närvaron samt den interaktiva utbildning i rehabiliterande förhållningssätt som omvårdnadspersonal och enhetschefer gått har utvecklat kunskap och arbetssätt för att ta tillvara på de äldres egna resurser och möjligheter samt kvalitetsäkrat ordinerade rehabiliteringsinsatser.
Niclas Sjöström, MAR, och Malin Borg, enhetschef Rehab och Hälsofrämjande enheten, Härryda kommun

Förebyggande rehabilitering
Projektet Förebyggande rehabilitering i Mölndal är en del av kommunens satsning på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och bygger på ett samarbete mellan hemvården Lindome, kommun rehab och förebyggandeenheten. Projektet som bedrivits under hösten 2021 har syftat till att identifiera individer inom hemtjänsten som kan komma att behöva ökade vård- eller omsorgsinsatser och erbjuda dessa en rehabiliterande insats.
Marcus Gustafsson, enhetschef för Omvårdnadsteam Lindome samt projektledare för projektet, och Maria Svensson, undersköterska i teamet

B3. Välfärdsteknik

Användardriven testbädd
Passet handlar om testbädden AllAgeHub. Syftet med testbädden är att öka kunskapen och användningen av välfärdsteknik för äldre, personer med funktionsnedsättning, anhöriga och personal. I projektet sker en samverkan mellan näringslivet, kommunerna, civilsamhället och akademin. Runt om i kommunernas verksamheter etableras testmiljöer som leds av utsedda testledare i respektive kommun.
Samuel Sjunnesson, digitaliseringsledare i Kungälvs kommun och Emelie Wejdin, projektledare Digital inkludering och testledare Välfärdsteknik Mölndals stad

Digital hälsoportal i hemmet
Hälsoportalen Mölndal är en digital plattform hemma hos patienten. Syftet med pilotprojektet är ökad trygghet, tillgänglighet och närhet för patienten och personal. Genom frågor, personkontrakt (överenskommelse) och monitorering av vitala parametrar kan patient jobba med sin egen vård. Genom specifika frågor och utbildning kan patient öka sin kunskap om sin sjukdom och sin egenvård. Med en gemensam överenskommelse kan ett personkontrakt upprättas med mål, delmål och planering. Sjuksköterska och arbetsterapeut eller fysioterapeut kan följa viktiga parametrar och se positiva och negativa trender och på så sätt undvika ”onödiga inskick” till sjukhus och kunna påbörja behandlingar i tid i hemmet. Hälsoportalen ger en ökad tillgänglighet via videomöten och chatt.
Joachim Vang, sjuksköterska med särskilt uppdrag inom digitalisering

B4. Kompetensutveckling

Interprofessionell personcentrerad teamsamverkan i Nära vård 7,5 hp – en uppdragsutbildning på avancerad nivå för all legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal

Mölndals stad har tillsammans med Göteborgs universitet tagit fram kursen och kommer att presentera dess syfte och upplägg och hur de i samverkan har designat och genomfört kursen under hösten 2021. Syftet med kursen har varit att öka medarbetarnas kunskap om omställningen till nära vård och skapa förutsättningar för delaktighet i omställningsarbetet. Kursens innehåll har bland annat syftat till att ge ökade färdigheter och förmågor avseende tillämpning av personcentrerad teamsamverkan.
Hanna Annelund, verksamhetsutvecklare Vård och omsorg Mölndals stad,
Zahra Ebrahimi, specialistsjuksköterska, filosofie doktor, lektor och forskare vid Göteborgs universitets Centrum för personcentrerad vård (GPCC) samt Caroline Hjalmarsson, deltagare från kursen.

Kompetensutveckling för omställning till Nära vård
Sektor Socialtjänst på Stenungsunds kommun satsar på att kompetensutveckla sina enhetschefer och legitimerad personal. Kompetensutvecklingen stärker kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet i det vårdnära teamarbetet och skapar goda förutsättningar för omställningen till nära vård. Med en gemensam kunskapsbas leder enhetschef och legitimerad personal hälso- och sjukvårdsarbetet, bygger team och arbetar förebyggande och hälsofrämjande för att ge en personcentrerad vård.
Johanna Nordqvist, medicinskt ansvarig sjuksköterska Sektor Socialtjänst, Stenungsund kommun

Utmaningar i den kommunala omsorgen
Vad är det för behov vi ser utifrån ett sjuksköterskeperspektiv och hur kan vi åstadkomma en förändring? Vi fick uppdraget av Ale kommuns äldreomsorgschef att skapa ett utbildningsprojekt för att höja kompetensen i basal omvårdnad hos omsorgspersonalen. Utbildningen syftar till att både stärka yrkesrollen och medvetandegöra de stora ansvarsområden som deras yrkesroll innefattar. Vi sjuksköterskor ser att det saknas kunskap i basal omvårdnad inom riskområdena nutrition, trycksår, elimination och i den personliga omvårdnaden. Responsen på utbildningen i basal omvårdnad har varit mycket positiv. Omsorgspersonalen har uttryckt att de har saknat möjlighet till reflektion och erfarenhetsutbyte.
Britt-Marie Rådeberg, distriktssköterska Sjuksköterskeenheten Ale kommun, och Cecilia Andersson, sjuksköterska Sjuksköterskeenheten Ale kommun

B5. Samordnad individuell plan (SIP)
I Lerums kommun arbetar vi med att utveckla SIP och erbjuda fler individer en SIP. Vi har identifierat att personer med mild kognitiv svikt som nyligen fått demensdiagnos riskerar att hamna i social isolering och ensamhet och har svårt att orientera sig rätt i vården och i socialtjänsten. I vår delregionala tillämpning av ”Standardiserat insatsförlopp” ingår att vårdcentralen initierar och erbjuder ”Proaktiv SIP” i samband med utredning och demensdiagnos. Det framkommer då behov som våra insatser från socialtjänsten eller hälso- och sjukvården inte tillgodoser. Dessa behov har vi utforskat genom en brukardriven innovationsprocess som tar sin utgångspunkt i brukarnas upplevelser och berättelser. Under våren 2022 testas olika idéer som kommit upp och vi utvärderar löpande. I samverkan med civilsamhälle, vårdgrannar och brukarrepresentanter testar vi och utvärderar olika insatser under våren 2022. Vi har också tillsammans med Alingsås lasarett, vårdcentraler och rehab på pimärvårdsnivå infört en ny slutenvårdsprocess för utskrivningsklara, där ”SIP hemma” är central i planeringen. Införandet pågår och kantas av många utmaningar som vi gärna delar med oss av.
Karolina Wolmhag och Jenny Lopes, metodutvecklare inom Hälso- och sjukvård och förebyggande i Lerums kommun

C1. Kommunalt kompetenscenter för utbildning, forskning och utveckling samt samverkan med lärosäten
Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen på Göteborgs stad har i år påbörjat arbetet med att bilda ett kompetenscenter med fokus på internutbildning, forskning, utveckling och samverkan med lärosäten. Presentationen innehåller beskrivning av det framväxande kompetenscentret, hur samverkan mellan förvaltningen och Göteborgs universitet ser ut samt ett exempel på ett forskningsprojekt om svårläkta sår som sker i samverkan.
Ramona Schenell, sjuksköterska, filosofie doktor i vårdvetenskap Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen Göteborgs stad och Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborgs universitet.
Veronica Almstedt, distriktssköterska Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen Göteborgs stad och doktorand på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborgs universitet
Inger Jansson, sjuksköterska, docent i vårdvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa och klinisk lektor i Göteborg stad.

C2. Familjehuset Klippan i Kungälv (Inställt)

C3. Personcentrerad Mobil Röntgen
En ny patientresa för äldre på särskilt boende med misstänkt fraktur. Ett mobilt röntgenteam kommer till boendet och röntgar på plats. Om det rör sig om en fraktur får patienten vård direkt på vårdavdelning och slipper åka till en akutmottagning. Om inte så slipper patienten åka till sjukhus i onödan och får i stället fortsatt vård i sin trygga hemmiljö. Härryda medverkar i Sahlgrenska universitetssjukhusets projekt, och i dagsläget har kommunens samtliga äldreboenden möjlighet att kontakta teamet.
Tony Jurkiewicz, röntgensjuksköterska Västra Götalandsregionen
Robert Höglind, verksamhetsutvecklare Ambulanssjukvården SU, Delregional samordnare mobil närvård Göteborg

C4. Peer Learning
Peer learning är en pedagogisk modell som lägger fokus på ett studentaktiverande arbetssätt där två studenter lär av och med varandra. Studenterna har olika strukturerade arbetsuppgifter att lösa, diskutera och reflektera över innan de söker hjälp eller reflekterar med handledaren. En film har gjorts för att inspirera studenthandledare, studenter och enhetschefer att använda peer learning som handledningsmodell inom kommunal hälso- och sjukvård. Genom filmen vill vi visa att (och hur) handledningsmodellen peer learning kan användas inom kommunal hälso- och sjukvård. Det material som finns sedan tidigare kring peer learning är i hög grad riktat mot sjukhus. I Göteborg används modellen redan idag utifrån en anpassad manual och förhoppningen är att filmen ska bidra till att fler vill använda modellen.
Camilla Fäldt, utvecklingsledare med inriktning VFU, Renée Bergstrand, specialistsjuksköterska inom onkologi och verksamhetsutvecklare stadsområde Hisingen

C5. Processen att ställa om till Nära vård

Omställningen till nära vård är ingen ny organisation utan ett nytt arbetssätt. Hur kan vi inom kommunal verksamhet rusta oss i omställningen? Vilka fördelar och utmaningar finns inom den egna förvaltningen för att få en gemensam bild om vad nära vård betyder för oss? Slutligen: Hur får vi till en dialog och samarbete med övrig primärvård och region? Fördelar och utmaningar i rollen att leda i nära vård. I denna workshop är det fokus på dialog och erfarenhetsutbyte.
Petra Öberg, projektledare för nära vård i Kungälvs kommun delger sina erfarenheter och reflektioner tillsammans med er deltagare i denna workshop


GR:s mötesplatser

På GR:s mötesplatser träffas medarbetare och chefer från verksamheterna i våra medlemskommuner och får ta del av varandras erfarenheter, inspireras till nytt tänkande och nya perspektiv samt stärka yrkesrollerna. Det är verksamheterna själva som visar upp sig och lär av varandra, genom att presentera projekt, arbetssätt och lösningar på vardagsnära problem i form av seminarier, workshoppar och utställningar.

Det startade 2002 med Mötesplats IFO, som 2022 arrangeras för 20:e gången. Under åren har GR arrangerat mötesplatser inom Funktionshinder, Äldreomsorg, Skola, Hälsa, Ekonomiskt bistånd samt Psykiatrisamordning.

Kontakt

Karin Westberg

Utbildningsledare och projektledare

031-335 53 88

Avgift

Kostnadsfritt. Finansieras genom GR:s uppdrag inom nära vård.

Integritetspolicy

När du anmäler dig till en kurs registreras dina personuppgifter i våra administrativa program. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.

Mer information

Tid och plats

3 maj 2022 på Scandic Crown, Polhemsplatsen 3 i Göteborg.

Målgrupp

Personal som berörs av omställningen till nära vård och omsorg inom sin verksamhet: chefer, MAS, MAR, legitimerad personal, biståndshandläggare, verksamhetsutvecklare med flera.

Uppdaterad