Mötesplats IFO

1. Erfarenheter från den samlade avhopparverksamheten i Göteborg

Samlad avhopparverksamhet i Göteborgs stad har funnits i snart två år och vänder sig till individer som är över 18 år och som behöver stöd för att lämna en kriminell livsstil. Dessa personer är oftast involverade i grov organiserad brottslighet och har ett hot mot sig. I det här seminariet får du lyssna till verksamhetens erfarenheter av arbetet med den här målgruppen. Vad är viktigt att tänka på och vad behöver utvecklas för att allt fler individer ska välja att lämna ett kriminellt liv?

Kontaktperson: Kia Wikenfors, Socialförvaltningen Centrum, Göteborgs stad

2. FUT-gruppen Nordost – en specialiserad arbetsgrupp inom försörjningsstöd som jobbar med att upptäcka, utreda och förebygga misstänkta bidragsbrott

Socialförvaltningen Nordost berättar om hur de under 2022 valde att starta en specialiserad arbetsgrupp som jobbar med att utreda misstänkt felaktiga utbetalningar (FUT) inom försörjningsstödet. Arbetsgruppen jobbar med att upptäcka och utreda FUT genom samverkan med bland annat Polisen, Försäkringskassan, ordinarie handläggare inom försörjningsstödet och hyresvärdar. De kommer att berätta om hur samverkan ser ut med olika aktörer, och vilka möjligheter och hinder som finns utifrån bland annat verksamhetsområden och sekretess. De kommer även prata om utvecklingen av sitt arbete, vad som är i fokus i utvecklingsarbetet just nu och hur de arbetar för att förebygga förekomsten av FUT inom försörjningsstödet i Nordost.

Kontaktperson: Elisabeth Vähäkuopus Paulin, Socialförvaltning Nordost, Göteborgs stad

3. Mutual benefits – hur utvecklar vi en stad där socialt utsatta får plats?

Projektet ”Mutual benefits – klok design för ökad trygghet och en stad för alla” bygger på en idé om att stadsplanering måste kunna inkludera alla stadens grupperingar. En grupp som finns i staden är den målgrupp som periodvis levt i hemlöshet – ofta i missbruk och med en problematik kopplad till psykisk ohälsa. Dessa invånare har aldrig fått en röst i hur staden planeras, och för att uppnå social hållbarhet kopplat till den fysiska stadsmiljön måste även denna grupp lyftas in i planeringen. Vanligtvis är tendensen att, istället för att inkludera denna grupp, exkludera den aktivt genom att anvisa särskilda boenden till industriområden i städers ytterkanter eller genom att designa gemensamma ytor så att de inte främjar att man ska stanna till länge. Under seminariet kommer projektledningen beskriva hur man arbetat med platssamverkan i närheten av ett boende för personer med beroendeproblematik i området Kallebäck, samt hur man kan utveckla samverkan mellan socialtjänst och stadsbyggnadsfunktioner kring målgruppen.
Mutual benefits är ett samverkansprojekt mellan Göteborgs stad, Stadsmissionen, Chalmers, Stena Fastigheter och Wallenstam.

Kontaktperson: Petter Nilsson, Socialförvaltningen Sydväst, Göteborgs stad

4. Nätverksarbete som en röd tråd på Barn och unga – från mottag till placering

Mölndals stad har under flera år arbetat med Signs of safety som förhållningssätt i utredningsarbetet inom Socialtjänsten Barn och unga. Som en mycket viktig del av det arbetet ingår att involvera barnens nätverk så tidigt som möjligt i processen. Vid placeringar undersöker de alltid barnets eget nätverk och de har det senaste året ökat antalet nätverksplaceringar. För att ta reda på vilka nyckelfaktorer som krävs för att en nätverksplacering ska bli så lyckad som möjligt har de granskat ett antal placeringar och med hjälp av Anna Melke, forskare på FoU i Väst på Göteborgsregionen, dragit vissa slutsatser. Under seminariet delar de med sig av både motgångar och lyckade exempel på hur de involverat nätverken i utredning, säkerhetsplaneringar och vid placeringar.

Kontaktpersoner: Louise Idestål, Social- och arbetsmarknadsförvaltningen, Mölndals stad, och Anna Melke, Göteborgsregionen (GR)

5. Samverkansteam Angered

2016 skapades ett samverkansteam efter att det lokala SSPF-nätverket gjorde en analys i området Hjällbo. En utbredd kriminalitet, i kombination med att många av invånarna levde i stor socioekonomisk utsatthet, innebar ett flertal risker för områdets unga. Invånarnas förtroende för myndigheter var lågt, i synnerhet för socialtjänsten och polisen. För socialtjänstens del innebar detta att få familjer sökte hjälp, eller tackade nej till professionellt stöd när sådant erbjöds. Det fanns också luckor i omsorgskedjan runt ungdomar med en sammansatt problematik av skolproblem och normbrytande beteende. Erfarenheterna visade att dessa ungdomar hade särskilt hög risk för att hamna i livsomständigheter präglade av kriminalitet, missbruk och andra sociala och hälsomässiga svårigheter. Det sågs som mycket oroväckande att dessa unga personer med betydande stödbehov i liten utsträckning fick del av den professionella hjälp de behövde.
Därför startade ett team av familjebehandlare riktade mot skolan. Detta skapade behov av en person på plats i skolan som kan upprätthålla samverkan. Rollen utvecklades till att också jobba med elever på plats i skolan. Idag finns team med lokala familjebehandlare i Hjällbo och Hammarkullen. Därtill finns skolsocionomer i Hjällbo, Hammarkullen, Lövgärdet och Gårdsten.
Seminariet kommer handla om utmaningar i de så kallade särskilt utsatta områdena och hur socialförvaltningen tillsammans med skola och lokala aktörer kan motverka tillitsproblem och nyrekrytering till kriminalitet.

Kontaktperson: Andreas Wetterberg, Socialförvaltningen Nordost, Göteborgs stad

1. Arbete med våldsutövare

2021 ändrades socialtjänstlagen gällande personer som utövar våld mot närstående. Utifrån detta anställde Socialförvaltningen i Alingsås kommun en person för att utveckla arbetet gentemot våldsutövare. Alexandra Lagerwall berättar om hur hon i rollen som socialsekreterare möter våldsutövare och utreder och erbjuder stödjande samtal för att personer ska upphöra med våldsamt beteende. Hon berättar om arbetet under det första året: Vilka erfarenheter har de hittills gjort och vilka möjligheter och hinder kan finnas i mötet med målgruppen?

Kontaktperson: Alexandra Lagerwall, Socialförvaltningen, Alingsås kommun

2. Familjehem – räcker det?

Föreningen Maskrosbarn har i Göteborg inriktat sig särskilt på ungdomar i samhällsvård. Under ett par år har de med hjälp av medel från Vinnova testat nya insatser tillsammans med Göteborgs stad: coach och lägerverksamhet. När de lyssnat in ungdomarna blir det tydligt att familjehemsföräldrar varken kan eller bör fylla alla behov av stöd och hjälp som kan uppstå under en uppväxt. Ändå tycks familjehem ofta vara den enda insats som barnen erbjuds av socialtjänsten. FoU i Väst fick därför i uppdrag att ta reda på mer om hur olika parter ser på den här frågan. Vad säger barn och ungdomar, familjehemsföräldrar och socialsekreterare om behov och utbud? Vad behöver utvecklas och vad är det som avgör om någon får del av det som redan finns?
Under seminariet presenteras den aktuella rapporten och vi har dialog om resultat och slutsatser. Medverkar gör Anjelica Hammersjö och Anna Melke från FoU i Väst, Johanna Azar, verksamhetschef för Maskrosbarn i Göteborg och Lejla Mesonovic Klecina, processledare barn och unga inom området psykisk hälsa i Göteborgs stad.

Kontaktperson: Anjelica Hammersjö, analytiker, FoU i Väst på Göteborgsregionen

3. TUR – utredningsenhet med specialiserat uppdrag riktat till barn och unga med koppling till kriminella nätverk

Sedan 1 maj 2022 har BoU myndighet, Socialförvaltningen Hisingen, en specialiserad utredningsenhet som endast arbetar med de barn och ungdomar som riskerar eller redan är involverade i kriminella nätverk. Utredningsenheten, kallad TUR, Team för Unga i riskzon, har ett utredningsuppdrag men utöver detta ingår strukturerad och regelbunden samverkan med polis, socialsekreterare hos polisen och SSPF-koordinatorer på såväl handläggare- som arbetsledningsnivå. Vi arbetar för att tidigt identifiera unga i riskzon och påbörja ett förändringsarbete. Under seminariet kommer ni att få ta del av vilka erfarenheter som gjorts, både utifrån arbetssätt, strukturer och samverkanforum och former. Dessutom kommer ni att få ta del av de reflektion som följeforskare Solisa Aldy Tavares Pekkari gjort.

Kontaktperson: Elisabeth Hernqvist, Socialförvaltningen Hisingen, Göteborgs stad

4. En förändringsresa på boendet Victor – från tak över huvudet till egen lägenhet

I september 2022 öppnade portarna till ett nytt boende för personer i långvarig hemlöshet: Boendet Victor. Det är en verksamhet som är baserad på skademinimerande arbete (Harm reduction) och grundar sig i slutsatserna från Samsjuklighetsutredningen. Victor välkomnar en målgrupp som historiskt sett har haft svårt att få sina behov av stöd och vård tillgodosedda och inte sällan utvecklat misstro mot hjälp och olika stödsystem i samhället. Syftet med boendet är att skapa en miljö och erbjuda insatser som möjliggör för de boende att kunna bo kvar för att sedan våga ta nästa steg i den startade förändringsresan. Varje oplanerad utskrivning är en missad möjlighet att skapa en förändring för de personerna som vi finns till för.
Det unika med verksamheten är att det är flera olika aktörer som finns och samverkar på boendet. Vi är samlokaliserade med ACT (Assertive Community Treatment) som erbjuder specialistsjukvård, med idéburen sektor i form av Stadsmissionen och Skyddsvärnet, med LARO (läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) samt med sysselsättningsverksamheten Smedjan. Detta ger möjligheter att skapa synergieffekter och en sammanhållen kedja kring varje individ utifrån individens önskemål och förutsättningar. Ett nära samarbete är en nödvändighet för att kunna svara upp mot målgruppens behov och kunna bidra till en både inre och yttre förändring för individen.

Kontaktpersoner: Sanna Andersson och Edita Paljevic, Socialförvaltningen Sydväst, Göteborgs stad

5. Integration – fler utrikesfödda kvinnor i arbete

Mölndals stad och Härryda kommun har i två separata investeringar arbetat för att utomeuropeiska kvinnor ska komma ut på arbetsmarknaden.
Mölndals stad har genom den sociala investeringen ”Hon Kan!” skapat en ny modell för SFI-undervisning. Arbetsmarknadsinriktad SFI kombineras med praktik för att öka möjligheten till språklig utveckling samtidigt som de får erfarenheter från svensk arbetsmarknad. Undervisningen och praktiken ska fungera som en helhet och erfarenheter från praktiken vävs in i undervisningen. Deltagarna i ”Hon Kan!” har tillgång till språkstödjare som stöttar både i undervisningen och ute på praktiken. Kvinnorna har också tillgång till utökad studie- och yrkesvägledning, både individuellt och i grupp, för att stärka deras valkompetens. Investeringen är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen och social- och arbetsmarknadsförvaltningen och pågår i projektform fram till december 2023.
Härryda kommun har genom projektet ”Mammor i arbete” arbetat med mammor med barn 0-6 år för att de ska underlätta språkinlärning för både förälder och barn samt underlätta för mammorna att på sikt komma ut i sysselsättning/arbete. Syftet med projektet är att skapa en trygg grund att stå på som förälder i ett nytt land och underlätta etablering i samhället för både vuxna och barn. Projektet erbjuder aktiviteter såsom språkgrupp och föräldragrupp för målgruppen. Genom samverkan med de verksamheter som finns på familjecentralen, SFI och socialtjänsten identifierar de mammor som är i behov av att delta. Projektet pågår till och med december 2023.
I detta seminarium får du höra om hur de båda kommunerna har arbetat och vilka lärdomar de har gjort.

Kontaktpersoner: Anette Tidblom, Social- och arbetsmarknadsförvaltningen, Mölndals stad, och Rezhna Alissio, Sektorn för socialtjänst, Härryda kommun.

6. Socialtjänstens drogförebyggande och brottsförebyggande uppdrag

• Vad kan du som socialarbetare göra åt brottsligheten i samhället?
• På vilket sätt hänger drogförebyggande arbete ihop med brottsprevention?
• Vad innebär den nya lagen om kommunernas brottsförebyggande ansvar för socialtjänsten?
• Har vi glömt det förebyggande arbetet till förmån för det åtgärdande?
• Vart är vi på väg när det gäller droger och brottslighet i Sverige?
• Vad innebär TURI – Tidig Upptäckt, Rätt Insats?

Välkommen till en workshop med utgångspunkt från ovanstående frågor. Det kommer vara en kort inledning till varje fråga och därefter ges stor plats för tankar, åsikter och erfarenheter från dig som lyssnar. Workshoppen kommer hållas av Christine Hummelblad och Håkan Fransson, båda drogförebyggare i
Öckerö kommun.

Kontaktperson: Håkan Fransson, Socialförvaltningen, Öckerö kommun

1. Hur vi arbetar med att få fram barnets röst

Högintensiva teamet Hisingen – familjebehandling med stort fokus på barnens delaktighet
HIT Hisingen arbetar med ärenden där oron är hög och risken för placering är stor, och kontakten med familjen därför behöver anpassas efter behovet. HIT kommer ge en beskrivning av hur det dagliga arbetet med familjerna ser ut. De kommer också att berätta om hur de arbetar för att familjer och framför allt barn känner sig delaktiga och synliggjorda i familjebehandlingen, och om hur ett högintensivt arbete på hemmaplan kan medföra att barnens röst, behov och önskemål tillåts ha stor påverkan på insatsen.
HIT är också delaktiga i en forskningsstudie som bedrivs av Uppsala universitet och FoU Region Västerbotten. Den heter ”Biståndsbedömd öppenvård för barn som riskerar att fara illa: Arbetssätt, barns delaktighet och insatsers utfall”, och undersöker bland annat hur och i vilken utsträckning barn och unga görs delaktiga inom öppenvården.

Barnets bok – ett sätt att få ihop det tredelade föräldraskapet
I projektet ”Förälder på avstånd” utvecklades ”Barnets bok”. Tanken bakom boken var att få biologiska föräldrar att närma sig familjehemsföräldrar genom deras gemensamma berättelse till barnet om barnet. Barn som är placerade tappar ofta sin egen familjs berättelse och berättelsen om sin uppväxt. Med ”Barnets bok” kan det placerade barnet få sin historia med sig ut i vuxenlivet.

Kontaktperson: Carina Eriksson Gadd, Socialförvaltningen Hisingen, Göteborgs stad

2. Hemma först – socialt arbete på hemmaplan

Sektorn för socialtjänst i Härryda kommun berättar om sin resa där de i hög utsträckning har ersatt hvb-placeringar med nätverksplaceringar och familjehem i egen regi. Ingången är att barn i första hand ska ges tidigt stöd i sin ursprungsfamilj och i andra hand i sitt nätverk om det bedöms tillräckligt. Med stöd av forskning och inriktningen Hemma först har de lyckats väl med att minska dygnen på hvb. Genom intensiv rekrytering av familjehem har de idag i hög utsträckning både jourhem och familjehem i egen regi och nästintill ingen köpt familjehemsvård. Antal nätverksplaceringar ökar, vilket också resulterar i färre sammanbrott. Fördelen med egna familjehem menar de är att de känner hemmen väl och kan matcha bättre och att de kan individanpassa, öka stödet till och fördjupa samarbetet med familje- och nätverkshemmen. Det långsiktiga arbetet har också lett till minskade kostnader med 20 miljoner kronor som kan användas för att stärka personalresurserna och familjehemsvården.

Kontaktperson: Lena Dalenius, Sektorn för socialtjänst, Härryda kommun

3. Fördelarna med en lean-inspirerad socialtjänst

2014 började delar av individ- och familjeomsorgen i Lilla Edet att strukturera sitt arbete Lean-inspirerat. Varför gjorde de det? Varför håller de fast vi konceptet nästan tio år senare? Och vilka utmaningar har de stött på? Lean-inspirerat arbete kan beskrivas som ett sätt att systematiskt effektivisera processer och samtidigt skapa förutsättningar för att arbetsgruppen ska kunna ta ett gemensamt ansvar för pågående processer. Det har varit en spännande resa som de nu gärna delar med sig av. De började på Barn och Familj, Öppenvården hakade på och nu har det utvidgats till att omfatta hela IFO. Föreläsare är Annette Alexandersson, enhetschef på Barn och Familj, som har varit med på resan från dess början.

Kontaktperson: Annette Alexandersson, Barn och Familj, Lilla Edet

4. UNGA VUXNA – ett klientfokuserat arbete med helhetsperspektiv

Unga vuxna är en specialistgrupp inom vuxenenheten som arbetar med unga vuxna 18-25 år med en sammanhållen handläggning, vilket inkluderar samtliga biståndsformer (exklusive funktionsstödsinsatser) inom SoL samt LVU och LVM. Det är ett koncept för effektiva arbetsprocesser och skapar trygghet för den unge. Socialsekreterarna har tät kontakt med den unge och arbetar ”hands on” i ärenden för att stötta den enskilde i sin förändringsprocess. I arbetssättet ingår också omfattande samverkan med andra myndigheter såsom sjukvård, funktionsstöd, frivård, polis, skola och arbetsmarknad. Målet är att optimera insatserna kring målgruppen och på så sätt möjliggöra för de unga att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Kontaktpersoner: Helena Belas Berntsson och Emma Andersson, Socialförvaltningen Sydväst, Göteborgs Stad

5. Klienten i fokus på Etableringsenheten

Etableringsenheten är en samlad enhet för Göteborgs stads mottagande av nyanlända familjer och vuxna som har rätt till etablering enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Etableringsenhetens uppdrag är att handlägga ansökningar om ekonomiskt bistånd och arbeta integrationsfrämjande. Etableringsenhetens målgrupp är heterogen och den gemensamma nämnaren är att de är nya i Sverige. För att kunna utveckla och anpassa integrationsarbetet efter målgruppens behov och förutsättningar har Etableringsenheten under de senaste åren utvecklat arbetet med brukardelaktighet på enheten. Utöver synpunktshantering och stadens gemensamma brukarenkät som genomförs vartannat år arbetar de med utvärderingsfrågor och fokusgrupper.
Under seminariet kommer de presentera arbetet med brukardelaktighet med en särskild inriktning på fokusgrupperna. De kommer att prata om tillvägagångssättet, att motivera till delaktighet och lärdomar från klienternas röster, samt även om hur de under 2023 även använt sig av fokusgrupperna för att lära mer om vad klienterna har för bild av Sverige och socialtjänsten.

Kontaktperson: Josefin Lindahl, Socialförvaltningen Centrum, Göteborgs stad

6. Stödkoordinator – en ny tjänst på socialförvaltningen i Alingsås kommun

Alingsås socialförvaltning skapade under hösten 2022 en ny funktion, stödkoordinator, på avdelning Vuxna. Uppdraget är att stärka arbetet med planering och koordinering inför, under och efter placeringar. Det innebär ett nära samarbete med klient, myndighet och utförare. Målgruppen är vuxna med komplex problematik som behöver stöd och motivation för att orka upprätthålla för dem viktiga kontakter som exempelvis vårdcentral, psykiatri, arbetsmarknad och frivård.
Målet är dels att klienten genom att vara delaktig i planeringen ska kunna återta kontroll över sitt liv och dels att skapa ett aktivt nätverk där alla förstår sin roll ur ett helhetsperspektiv som utgår ifrån den enskilde. Funktionen är fortfarande i en lärande process där koordinatorernas roll behöver vara följsam i ett samhälle där behov och förutsättningar ständigt förändras. Detta innebär att förhållningssättet är att fylla upp mellanrummet mellan stolarna där klienterna ibland faller.

Kontaktperson: Bengt Lassen, Enhet boende, Alingsås kommun