Nyhet

”Det uppstår något viktigt när kommunerna möts”

Att leda ett nätverk inom GR handlar inte bara om att planera möten och sätta dagordningar. Det handlar minst lika mycket om att skapa relationer, bygga öppenhet och ge utrymme för erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Det menar Åsa Ericson, förvaltningschef i Ale kommun, ordförande för utbildningschefsnätverket, tidigare ordförande för GR:s grundskolenätverk och tillträdande ordförande för nätverket för skolutveckling med digitala verktyg.

Åsa Ericson, förvaltningschef i Ale kommun, ordförande för utbildningschefsnätverket

Åsa Ericson, förvaltningschef i Ale kommun, ordförande för utbildningschefsnätverket

- Jag ser verkligen fram emot att ta mig an ett nytt nätverk. Att vara ordförande innebär att man får förmånen att träffa ett gäng engagerade representanter från kommunerna och se allt som uppstår när de möts. Det bildas nya erfarenheter, ökad klokskap och relationer som leder vidare till stöd och nya samarbeten, säger hon.

Åsa Ericson är chef för utbildningsförvaltningen i Ale kommun sedan åtta år tillbaka och har under lång tid varit engagerad i GR:s nätverk. För henne är nätverken en viktig arena för gemensamt lärande och utveckling.

– Det är något viktigt i att det är personlig representation och att det är samma personer som återkommer. Då byggs relationer och en kultur där man vågar dela både utmaningar och goda exempel. Man möts utifrån sin roll och sin person och är inte bara en funktion som representerar en kommun.

”GR ger ett fantastiskt stöd”

Ordförandeskapet innebär ett ansvar för att tillsammans med arbetsutskott och samordnare forma innehållet i nätverkets arbete. Men enligt Åsa Ericson är rollen sällan betungande.

– Nej, GR ger ett fantastiskt stöd i ledningen av nätverken, så det är egentligen bara en förmån att få arbeta tillsammans. Vi är aldrig ensamma i planeringen och jag ser alltid fram emot dagarna när vi träffas.

Arbetet börjar ofta redan vid föregående möte, där deltagarna kan skicka med frågor och behov till kommande träffar. Därefter tar arbetsutskottet och nätverkets samordnare fram förslag på innehåll och teman.

– Grundskolenätverket har väldigt aktiva och delaktiga medlemmar i arbetsutskottet som tar stort ansvar för dagordningen och utvecklingen av nätverket, samarbetet fungerar väl.

Långsiktiga frågor och konkreta lösningar

Under det senaste året har grundskolenätverket arbetat mycket med frågor som kompetensförsörjning av rektorer, rektorers förutsättningar och kommande skolreformer. Vid det senaste mötet stod samverkan kring barn och unga i fokus.

– Vi arbetade med ett område vi kallade ”ingen unge i mellanrummet”. Det handlar om frågor som kräver fungerande samverkansstrukturer mellan skola, socialtjänst, arbetsliv och andra aktörer. Många olika kugghjul behöver bilda en helhet.

En viktig styrka med nätverken är möjligheten att både få inspiration och insikter från andra kommuner och att arbeta långsiktigt med komplexa frågor.

– Ofta plockar en kommun upp ett gott exempel från någon annan och anpassar det till sin egen kontext. Men minst lika viktigt är möjligheten att fokusera på större frågor över tid. När vi arbetat länge med exempelvis kompetensförsörjning har vi stärkt vår gemensamma förmåga genom kunskapshöjning, forskarkontakter och många samtal mellan kommunerna.

Vill stärka samarbetet mellan nätverken

Framåt ser Åsa Ericson goda möjligheter att stärka samarbetet mellan olika nätverk ytterligare.

– Det är nog en av våra viktigaste utvecklingsfrågor. Många frågor går inte att sortera in i snäva kategorier. Vi har börjat skapa fler kopplingar mellan nätverken, men där tror jag att vi behöver göra ännu mer.

Det gäller även utbildningschefsnätverket, UC, och samarbetet med övriga nätverk och grupper.

- UC har möjlighet att ha stort inflytande på nätverkens arbete genom uppdrag eller inriktning av arbetet och nätverken kan också ta initiativ till det. Nätverkens arbete återrapporteras till UC löpande men jag tror att vi kan bli bättre från båda håll för att skapa goda effekter i flera led och genom flera nätverk.

Hon lyfter också vikten av att vårda både struktur och kultur i nätverken.

– Man måste arbeta med båda delarna. Om man bara kör igenom en dagordning med sakfrågor och sedan skiljs åt får man inte samma effekt. Vi försöker alltid avsätta tid för att bygga relationer och kultur i gruppen, det är då samverkan får effekter.

Kontakt

Sandra Svensson

Projektledare och processledare Framtidens ledare

031-335 50 98

Uppdaterad