Fler elever i anpassad skola kräver nya lösningar och stärkt samverkan

Hur möter kommunerna ökningen av elever i anpassad grundskola – samtidigt som en tioårig grundskola väntar runt hörnet? Det diskuterades när Nätverket för barn- och elevhälsa och Nätverket för anpassad skola samlades för ett gemensamt möte. Förmiddagen bjöd både på information om nuläget och ett exempel från Mölndal och den nya verksamheten Lilla förskoleklassen.

Två utmaningar stod i fokus när Nätverket för barn- och elevhälsa och Nätverket för anpassad skola samlades för ett gemensamt seminarium den 8 maj. Dels handlar det om ökningen av antalet elever i anpassad grundskola, dels om hur kommunerna ska möta den kommande reformen med tioårig grundskola.

Bakgrunden till det gemensamma mötet är att frågorna berör båda nätverken och kräver ett nära samarbete mellan olika verksamheter. Under våren har Nätverket för barn- och elevhälsa haft anpassad skola som tema, samtidigt som samma frågor varit högaktuella i Nätverket för anpassad skola.

Fler elever i anpassad grundskola

Under seminariet presenterade Frej Liw Hellström, psykolog inom Göteborgs Stads grundskoleförvaltning, statistik och möjliga förklaringar till ökningen av elever i anpassad grundskola.

I Göteborg har andelen elever i anpassad grundskola ökat tydligt, samtidigt som det totala antalet grundskoleelever minskar. Variationen mellan olika kommuner är stor, men nationellt har andelen elever i anpassad skola ökat från cirka 1 procent till 1,7 procent mellan läsåren 2016/17 och 2025/26.

Flera tänkbara orsaker lyftes fram, bland annat förändrad diagnostisk praxis, ökade krav i skolan, demografiska förändringar och förändringar i hur stödsystemen är organiserade. Tidigare fanns en tydligare gräns för kognitiv förmåga, men efter förändringar i diagnosmanualen DSM-5 väger elevens adaptiva förmåga tyngre vid bedömningen av intellektuell funktionsnedsättning.

Nya begrepp kan också spela roll.

- Stigmatiseringen kan ha minskat i och med att vi nu talar om intellektuell funktionsnedsättning och anpassad skola. Det kan ha gjort det lättare för föräldrar att tacka ja till stöd jämfört med när vi använde begreppen utvecklingsstörning och särskola, sa Frej Liw Hellström.

Samtidigt betonades att många kommuner ännu inte analyserat varför elevantalet ökar lokalt.

Anpassad lärmiljö

Mötet innehöll också ett exempel på hur kommuner kan utveckla nya arbetssätt för målgruppen. Fredrik Melleroth, rektor, Annelie Andersson, barnhälsosamordnare, samt Torbjörn Brunström, barn- och elevhälsochef från Mölndals stad berättade om verksamheten Lilla förskoleklassen vid Katrinebergsskolan, som riktar sig till barn med förmodad intellektuell funktionsnedsättning.

Bakgrunden var att kommunen såg ett behov av en bättre anpassad övergång för barn som varken passade i ordinarie förskoleklass eller borde gå kvar i förskolan ytterligare ett år. I Lilla förskoleklassen får barnen en anpassad lärmiljö och barnen kan utredas under årets gång, utan den stress som många familjer tidigare upplevt.

Föräldracitat som delades under seminariet vittnade om verksamhetens betydelse. En förälder beskrev känslan av att ”mitt barn är en norm” och lättnaden i att känna igen sig i andra föräldrars erfarenheter.

- Nu har vi en verksamhet som är anpassad för denna elevgrupp, det blir inte längre en känsla av att ”skohorna” in dem där de inte passar. Det känns etiskt bra att kunna erbjuda det här, sa Torbjörn Brunström, barn- och elevhälsochef.

Efter det gemensamma seminariet fortsatte nätverken sina egna möten, men med gemensamma dialogfrågor. Syftet var att skapa en samlad bild av vilka behov och utvecklingsområden som kommunerna ser framåt – och att stärka samarbetet mellan professioner som tillsammans behöver möta en snabbt växande elevgrupp.

Kontakt