Forskaren: Våga ta första steget mot praktiknära forskning

Kontakten mellan skola och akademi behöver inte börja med en färdig projektidé. Forskaren Martina Wyszynska Johansson berättar hur praktiknära samarbeten kan växa fram – och ger råd till skolor och huvudmän som vill söka ULF-medel.

Kontakten mellan skola och akademi börjar sällan med en färdig forskningsidé. Det menar Martina Wyszynska Johansson, forskare vid yrkeslärarutbildningen på Göteborgs universitet och tidigare gymnasielärare. Hennes erfarenhet är att samarbeten ofta växer fram ur nyfikenhet och dialog snarare än ur färdigpaketerade projekt.

Nyfikenhet räcker för att ta första steget

– Många tror att man måste veta exakt vad man vill studera innan man hör av sig till en forskare. Så är det inte. Det räcker att vara nyfiken, säger hon.

Martina Wyszynska Johansson har under lång erfarenhet av praktiknära forskning inom ramen för ULF – utbildning, lärande, forskning - från både Högskolan i Väst och Göteborgs universitet. Hon har följt lärledare på en gymnasieskola, samarbetat med yrkeslärare på byggprogram och har nu fått medel till så kallade 3x3x3-möten tillsammans med vuxenutbildare i Stenungsund. Upplägget innebär tre möten à tre timmar där lärare, skolledare och forskare tillsammans utforskar möjliga projektidéer.

– Man behöver absolut inte vara färdig när kontakten tas. De här mötena är just till för att sondera, precisera och se om det finns ett gemensamt intresse, säger hon.

Forskaren som kritisk vän

Enligt Martina Wyszynska Johansson kan tröskeln till akademin upplevas som hög, både för lärare och huvudmän. Det handlar ofta om föreställningar om varandra. Lärare kan tänka att de måste ha en färdig idé för att kunna ta kontakt eller att forskare sitter inne med färdiga svar, medan forskare snarare drivs av att ställa frågor och ifrågasätta det man tror sig veta.

– Som forskare måste jag vara beredd på att det jag vet idag kanske jag måste omvärdera imorgon.

Hon betonar att praktiknära forskning inte handlar om att forskaren kommer in som expert eller fortbildare. Rollen är snarare att vara en kritisk vän som följer, ställer frågor och analyserar tillsammans med de verksamma.

– Ibland finns det en förväntan om att forskaren ska bekräfta en viss metod. Men forskarens intresse kan till exempel vara hur metoden faktiskt används och anpassas i vardagen, säger Martina Wyszynska Johanson.

Utgå från vardagen

Ett råd är att involvera skolledningen tidigt. Förankring på ledningsnivå ger legitimitet åt arbetet och är en förutsättning för ULF-samarbeten. Hon uppmuntrar också lärare att utgå från sin egen praktik, inte från olika populära begrepp och undervisningstrender.

– Man behöver inte sätta etiketter som formativ bedömning eller språkutvecklande arbetssätt på arbetet från början. Just nu ser jag till exempel att det finns förslag om införande av yrkesprov på yrkesutbildningarna – då funderar jag på hur vi kan ta oss an det. Man kan gärna utgå från det som känns aktuellt och angeläget i vardagen.

Martina Wyszynska Johanssons viktigaste uppmaning till skolor och huvudmän är enkel – att våga ta kontakt och att ge samarbetet tid att växa.

– Det bästa när samarbetet organiskt växer fram så att man får tillit till varandra och upptäcker att båda sidor har något att vinna på ett samarbete, avslutar hon.

Kontakt