GR är med och utvecklar kunskapsstyrningen i socialtjänsten

Sveriges kommuner och regioner (SKR) håller på att ta fram en modell för att systematiskt definiera kunskapsbehov inom socialtjänsten och skapa ett bättre nationellt kunskapsstöd utifrån kommunernas behov. GR är med i förstudien för att testa modellen och FoU i Västs analytiker Theresa Larsen är med och stöttar SKR i arbetet.

SKR genomför just nu en pilotstudie av en modell för att systematiskt ta reda på socialtjänstens behov av kunskapsstöd. FoU i Västs analytiker Theresa Larsen har tillsammans med FoU-Socialtjänst Fyrbodals forskare Maria Klamas varit med och tagit fram modellen, och det har skett på uppdrag av Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S). Se rapporten Socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens behov av kunskapsstöd, 2018

Behov av mer anpassat stöd

Bakgrunden till modellen och pilotstudien är att kommunernas socialtjänster har behov av ett bättre anpassat kunskapsstöd, utifrån behov som de själva definierar och efterfrågar, istället för att de nationella aktörerna utformar stödet utan dialog med kommunerna.

GR är nu en av flera kommunalförbund i landet som är med i pilotstudien för att testa modellen, och vi har avgränsat till att testa den inom funktionshinderområdet i våra kommuner. Syftet med modellen är dels att ta reda på mer om vilka behov av kunskapsstyrning som socialtjänsten har, dels om hur processen för kunskapsstyrningen ska se ut.

Modellen består av två steg

Modellen utgörs i korthet av två steg. Steg 1 innebär att gå igenom befintlig dokumentation för ett utvalt verksamhetsområde, till exempel barn- och unga, funktionshinder eller missbruk. Befintlig dokumentation kan vara minnesanteckningar från nätverksmöten, verksamhetsplaner, FoU-rapporter med mera. Detta görs för att fånga upp kunskaps- och stödbehov som har slagits fast i verksamheterna men inte sammanställts och kommunicerats till nationell nivå. De behov som hittas sammanställs i en framtagen mall.

Steg 2 innebär att sammanställningen i steg 1 stäms av med relevanta aktörer från kommunerna och RSS:en i det aktuella länet (RSS = regionala samverkans- och stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten). Aktörerna får ge sin syn på om sammanställningen stämmer överens med deras bild att vilka kunskapsbehov som är aktuella. Avstämningen dokumenteras av RSS:en och samlas in av SKR för att tillsammans med andra RSS:ers sammanställningar utgöra ett nationellt underlag till NSK-S med lokala behov av kunskap.

Återkoppling ska ske till kommunerna

Modellen ska vara konstruerad så att återkoppling sker till den lokala nivån, att kommunerna får vetskap om kunskapsstöd som redan finns men som de inte har kännedom om. Det kan också vara så att nya kunskapsstöd behöver tas fram, att redan befintliga kunskapsstöd behöver anpassas för att motsvara kommunernas behov eller att ny forskning behöver göras.

Vår analytiker Theresa Larsen och Fyrbodals forskare Maria Klamas är med som experter för att stötta SKR. Från GR är det planeringsledare Cecilia Axelsson som ansvarar för att testa modellen inom funktionshinderområdet.

Kontakt