Hur kan kommunerna kraftsamla mot hot och hat?

Hot, hat och otillbörlig påverkan är idag en realitet för medarbetare och förtroendevalda i kommunerna – inte minst inom socialtjänsten. Vilka åtgärder behöver vidtas och av vem? Detta diskuterade strategiska chefer i GR:s medlemskommuner vid ett seminarium den 30 mars.

Förekomsten av hot, hat och otillåten påverkan mot anställda och förtroendevalda i kommunerna har ökat. Inom socialtjänsten har en desinformationskampanj (se faktaruta) och olika former av hotfulla budskap haft stor påverkan.

– Det här hotar vår trygghet, tillit och ytterst vår demokrati. Det handlar om vår arbetsmiljö och att vi måste vara attraktiva arbetsgivare för att kunna rekrytera framöver. Det är inte en fråga för några enskilda förvaltningar utan för hela staden, konstaterade Christina Eide från Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad.

Hon gav exempel på hur Göteborgs Stad stärker sin förmåga att hantera brottslighet och hot som riktas mot kommunens verksamheter. Det finns ett trygghetsskapande och brottsförebyggande program och flera handlingsplaner med både långsiktiga och konkreta åtgärder.

Christina tryckte på vikten av att arbeta kunskapsbaserat – något som betonas i den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete som träder i kraft den 1 juli i år.

Som ett led i detta har Göteborgs Stad gett GR i uppdrag att ta fram en webbportal som innehåller grundläggande information om brott och otrygghet. Här finns också stöd för hur man kan jobba brottsförebyggande. Webbportalen är öppen för alla att ta del av:

Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Länk till annan webbplats.

”Det var en koordinerad kampanj”

Mikael Tofvesson är avdelningschef på Myndigheten för psykologiskt försvar. Ett av myndighetens uppdrag är att arbeta mot otillbörlig informationspåverkan, när vilseledande information riktas mot Sverige av någon som vill skada vårt demokratiska samhälle.

– Det bästa försvaret mot otillbörlig informationspåverkan är att befolkningen och beslutsfattarna är välinformerade. Men alla kan bli lurade och därför behöver vi öka medvetenheten om hot och sårbarheter, sa Mikael.

När Myndigheten för psykologiskt försvar bildades i januari 2022 sattes den på prov direkt. Precis då startade nämligen en omfattande desinformationskampanj om socialtjänsten och LVU (lagen om vård av unga).

– Det var en koordinerad kampanj som hade effekter bland annat i form av hat och hot mot individer, som satte press på socialtjänsten och skapade ett drev mot offentliga kommunikationskanaler, sa Mikael.

Det innebar att myndigheten behövde agera.

– Det fanns ingen korrekt relevant information om LVU på de aktuella språken. Vi kunde alltså inte konstruera en plattform där vi kunde nå ut. Men vi behövde skapa medvetenhet om hotet hos myndigheter och allmänhet och det lyckades vi göra via media. Vi hade en samverkanskonferens för att öka medvetenheten hos olika organisationer och bilaterala kontakter med ett antal myndigheter och regeringskansliet. Vi uppfattar att åtgärderna fick stor effekt sett till hur små aktioner det ändå blev under den akuta fasen, sa Mikael.

Mikael berättade att många olika intressenter både i Sverige och utomlands hakade på när kampanjen drog igång. Det blev inte bara en fråga för socialtjänsten i första hand utan frågan passade in i narrativet att Väst är onda och förtrycker muslimer.

– För krafter som jobbar med att radikalisera muslimer globalt och uttalar stöd för islamska staten blev detta ett tillfälle att agera. Informationsmiljön är gränslös och vi väljer själva vilka nyheter vi tar till oss. De vi möter kan leva i en annan värld. Det ställer stora krav på omvärldsbevakning. Vad händer inte bara i den omedelbara närmiljön utan i omvärlden som kan ha betydelse för vårt samhälle?

Mikael poängterade att det inte finns några enkla lösningar men pekade på några saker:

– En handläggare som hängs ut behöver få stöd. Man ska aldrig googla på sig själv mitt i stormen utan ha en dialog med chef och säkerhetsfunktion. Organisationen ska ta hand om dig

Vi måste stoppa ryktena om socialtjänsten

Åsa Furén-Thulin är chef för sektionen Socialtjänst på Avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Hon berättade om de åtgärder som SKR vidtog när desinformationskampanjen tog fart: stödgrupp för kommuner som blev utsatta, intensifierat samarbete med facket, samverkan med andra myndigheter, utbildning och så anställde SKR en person som ska arbeta med segregation/utsatta områden och en samordnare mot välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan, hot och våld.

Och så, i slutet på förra året skickade SKR en hemställan till regeringen med förslag i syfte att gemensamt kraftsamla mot hot, hat och våld som medarbetare och förtroendevalda i kommuner och regioner utsätts för Länk till annan webbplats..

Regeringen har anammat flera av SKR:s förslag. Det gäller bland annat stärkt skydd för offentliganställda, där utredningen Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet fått ett tilläggsdirektiv. Samma utredning fick också ett tilläggsdirektiv om ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda.

Socialstyrelsen har fått flera uppdrag för att motverka desinformation om socialtjänsten. Man ska ta fram förslag på åtgärder för att långsiktigt stärka tilliten till socialtjänsten, stödja utvecklingen av arbetssätt som ökar förtroendet för socialtjänsten, sammanställa rykten, undersöka brobyggare och kulturtolkar samt paketera om befintlig information.

– Socialstyrelsen ska även aktivt verka för att sprida fakta och information där desinformation sprids och öka närvaron på sociala medier, berättade Åsa.

SKR ser dock ett behov av ytterligare åtgärder, exempelvis strukturerad information om fall då anställdas personuppgifter publicerats på sociala medier. Man vill också förstärka polisens ansvar och resurser för att skydda medarbetare och förtroendevalda och så vill man att kommunerna (istället för den enskilda medarbetaren) ska kunna vara målsägande vid polisanmälan.

Åsa berättade att 30 procent av medarbetarna i kommuner och regioner uppger att de blivit utsatta för våld eller hot det senaste året, jämfört med 13 procent på arbetsmarknaden i övrigt (Källa: SCB). Enligt fackförbundet Vision har 45 procent inom socialtjänsten blivit utsatta.

– Konsekvenserna blir att enskilda medarbetare och deras familjer drabbas, tilliten till socialtjänsten riskerar att minska, människor får inte det stöd de behöver och har rätt till, rättssäkerheten och grundläggande demokratiska värden hotas, det blir svårare att rekrytera och behålla personal och samverkanspartners påverkas, sa Åsa.

Parallellt med många av dessa åtgärder som till sin natur är repressiva, kommer en ny socialtjänstlag som tar sikte på en öppen och tillgänglig socialtjänst som ska möjliggöra att bygga tillit.

– Samhället måste bygga på tillit! Vi måste öppna upp socialtjänsten och finnas där ute, möta trossamfund och se vilka vi kan alliera oss med och ta in deras kunskap och mötas. Här får vi draghjälp av den nya socialtjänstlagen men vi kommer att behöva göra en kulturresa, sa Åsa.

”Inte en socialtjänstfråga utan ytterst en demokratifråga”

Seminariet avslutades med ett panelsamtal. Några citat därifrån:

"När det här landar i knät på en känner man sig otroligt ensam. Hur bemöter vi absurda påståenden som att vi tar barn av ekonomiska skäl till exempel? Det blir inte en socialtjänstfråga utan ytterst en demokratifråga och ett gemensamt ansvar i hela kommunen."
Ulf Tolf som är verksamhetschef för individ- och familjeomsorg i Stenungsund

"Det är många som kan ha svårt att förstå vad socialtjänsten gör, det gäller inte bara personer som är nya i Sverige. Vi måste öka den allmänna kunskapen om socialtjänsten och föra fram de goda exemplen – våga gå ut i media och vara stolta över det vi gör och beskriva det."
Christina Alvelin, socialdirektör Hisingen Göteborg

"Det finns stora möjligheter för kommunerna att hjälpas åt om. Även SKR kan spela en roll."
Åsa Furén-Thulin, sektionschef, SKR

"Man kan inte kommunicera sig fram till tryggheten utan det är vad man gör som spelar roll. Ha en plan för åtgärder och bygg tillitskommunikationen kring det."
Mikael Tofvesson, avdelningschef, Myndigheten för psykologiskt försvar

"Den här frågan är högt upp på den politiska agendan. De vill och förstår att vi måste jobba med frågan."
Gitte Caous, förbundsdirektör, GR

Kontakt