Nyhet

Modellen Signs of Safety är populär inom socialtjänsten – men fungerar den?

Socialtjänsten använder Signs of Safety för utredning och stöd i familjer där barn riskerar att fara illa. Modellen är populär i Sverige, liksom i många andra länder. Samtidigt är kunskapsläget osäkert: Vilken skillnad gör Signs of Safety? Det ska forskare från FoU i Väst och Göteborgs universitet tillsammans med ett antal kommuner nu ta reda på.

Signs of safety

Det statliga forskningsrådet Forte har anslagit nästan fem miljoner kronor till detta fyraåriga forsknings- och utvecklingsprojekt.

Syftet är att öka kunskapen om hur barnavårdsutredningar går till och uppfattas både när modellen används och när den inte gör det. Enheter i kommuner som infört modellen sedan länge kommer att jämföras både med enheter som nyligen påbörjat implementering och enheter som inte använder modellen.

Game changer?

– Det intressanta är väl att vi ska studera en modell som är så utbredd men som det finns få studier gjorda på. Majoriteten av kommunerna i Göteborgsregionen använder eller planerar att använda Signs of Safety, säger Anna Melke som är projektansvarig och forskare vid Göteborgsregionen, FoU i Väst.

Initiativet till projektet kommer ursprungligen från IFO-cheferna i Göteborgsregionen. De har uttryckt en önskan om att få svar på frågan om Signs of Safety är ett bra sätt att jobba på eller inte.

Anna har själv stött på modellen i samband med ett annat Forteprojekt, som handlade om stöd till föräldrar med barn i samhällsvård.

– Jag blev intresserad av modellen när vi jobbade med projektet Förälder på avstånd. I princip alla deltagande kommuner talade om Signs of Safety som något mycket positivt och som en riktig ”game changer”. Samtidigt väcker den starka känslor just av den anledningen, att det skiljer sig så pass mycket från hur man arbetat förut, säger Anna.

Gör Signs of safety skillnad och i så fall hur?

Forskarna ska samla in material i sex kommuner genom observation, granskning av akter och analys av nyckeltal. De kommer även att genomföra intervjuer med barn och föräldrar.

– Det vi kommer att studera är inte bara om Signs of safety gör någon skillnad utan på vilket sätt det i så fall märks, säger Anna.

Projektet är ett samarbete mellan Göteborgsregionen, FoU i Väst och Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete. Vilka kommuner som kommer att delta blir klart senare i år.

– Vi tror att forskningen är intressant för alla Sveriges kommuner eftersom den undersöker hur det sociala arbetet praktiseras i familjer där det finns oro för att barn far illa – något som förekommer överallt oavsett om man tillämpar någon specifik modell eller inte, säger Anna.

Om Signs of Safety

Signs of Safety har sitt ursprung i Västra Australien, 1990-talet och en kritik mot dåtidens sociala barnavård. Modellen har sedan dess utvecklats i olika steg och spridits till såväl Nordamerika som Europa. I Göteborgsregionen har de flesta kommuner utbildats i modellen under årens lopp, men det har varierat i vilken utsträckning modellen präglar socialtjänstens arbete.

Signs of Safety innehåller ett antal konkreta arbetssätt som t.ex. används för att utreda och bedöma risk och skydd i de familjer där det finns oro för att barn far illa, liksom för att jobba med föräldrar och andra vuxna runt barnet (så kallade säkerhetsteam). Det är också en modell som förmedlar ett förhållningssätt som lyfts fram som viktigt för att utföra ett framgångsrikt socialt arbete. Viktiga värdeord är lösningsfokus, samarbete och en kritisk blick på det egna arbetet och organisationen.

Källa: www.signsofsafety.net Länk till annan webbplats.

Kontakt

Anna Melke

Forskare och projektledare

031-335 51 80

Uppdaterad