Politiker från GR besökte Lviv för att utveckla samarbeten

– Vi har mycket att lära av kommuner i Ukraina. Hur förbereder man sig till exempel på att ta emot ett stort antal internflyktingar, oavsett om det handlar om krig eller andra kriser?

Det säger Jan-Erik Wallin (M), kommunstyrelsens ordförande i Alingsås. Nyligen var han i Lviv, tillsammans med andra politiker i GR, för att träffa sina ukrainska motsvarigheter.

I början av året tecknade GR en avsiktsförklaring om ett fördjupat samarbete med Lviv Agglomeration, som består av 13 kommuner i västra Ukraina. Det handlar om ett ömsesidigt utbyte, där de båda organisationerna kan lära av varandra och ta gemensamma initiativ. Kommunerna i Lviv-området har även uttryckt en önskan om att utveckla direkta kontakter med kommuner i Göteborgsregionen.

I slutet av mars reste politiker från GR till Lviv för att träffa företrädare från ukrainska kommuner på forumet Nordic-Ukrainian Municipal Partnerships. Konferensen arrangerades inom Polaris-programmet som finansieras av Sida. Totalt 34 nordiska kommuner var på plats för att utbyta erfarenheter och lägga grunden för långsiktiga partnerskap.

Här berättar några av politikerna från GR om sina intryck från Ukraina och om nästa steg.

Alingsås

Jan-Erik Wallin (M), kommunstyrelsens ordförande

Vilken hjälp efterfrågar Lviv Agglomeration från GR?

– De vill ha stöd i att bygga upp en stabil organisation med kommuner som hjälper varandra, liknande hur vi jobbar i GR. Organisationen befinner sig i sin linda och håller på att hitta formerna för samverkan. Vi i GR har lång erfarenhet och kan dela med oss av kunskap och erfarenheter. Mycket handlar om att mötas, prata och förstå varandras utmaningar.

– De har också behov av utrustning, till exempel sjukvårdsartiklar och hjälpmedel som kryckor och gåstolar. Inledningsvis kan det handla om att samla in material som vi själva inte längre använder men som kan komma till nytta där.

Vad kan vi lära av dem?

– Vi har mycket att lära, särskilt när det gäller beredskap och interna flyktingvågor. Hur gör man när ett stort antal människor kommer samtidigt och behöver sängplatser och mat? Det behöver inte handla om krig, utan även om andra kriser där människor snabbt behöver tak över huvudet.

– Lviv har otroligt mycket erfarenhet på området. Sedan krigets början har fem miljoner människor passerat regionen, och i början kunde det komma 60 000 personer varje dag. Lviv agerade snabbt och lyckades på kort tid ordna boenden, ofta med fyra sovplatser i ett rum där till exempel en mamma med tre barn kunde bo. Här finns mycket att lära kring hur de byggde upp organisationen och även engagerade volontärer som kunde hjälpa till.

Vilken kommun har Alingsås knutit kontakter med?

– Vi har haft samtal med borgmästaren i Bibrka men inget är formellt bestämt ännu. Nästa steg är att behandla frågan politiskt och ta upp den i vår kommunstyrelse.

– Bibrka ligger i västra Ukraina och de mindre orterna är inte berörda av kriget i lika stor omfattning. Samtidigt avsätter de 20 procent av budgeten till försvaret och många av ungdomarna blir militärer vilket innebär stora utmaningar. Bibrka, och många andra kommuner, har stort behov av lösningar för att hantera och rena avlopp. Där har vi i kommunerna en hygglig kompetens och ett antal företag som har såväl kunskap som produkter som skulle kunna komma till nytta.

– Borgmästaren lyfte också ett annat förslag där vi skulle kunna samverka, det handlar om en borg som är i behov av restaurering. Borgen är ett viktigt besöksmål som kan skapa intäkter och sysselsättning. Alingsås har ett liknande behov med slottsruinen i Gräfsnäs som behöver restaureras. Här skulle vi kunna samarbeta kring kompetens, teknik och även söka medel gemensamt från olika fonder.

Kungsbacka

Magdalena Sundqvist (S), kommunstyrelsens 2:a vice ordförande

Vad hoppas du att samarbetet med Lviv Agglomeration ska leda till?

– Personligen är jag väldigt intresserad av civil beredskap. Kommunerna i Lviv-området har mycket kunskap, inte bara om handlingsplaner utan även i praktiska frågor: Hur får man till exempel ner en förskoleklass i ett skyddsrum? Under kriget har de också tagit emot många internflyktingar och det är en roll som vi kranskommuner i Göteborgsregionen skulle kunna få. Hur kan vi förbereda oss för det? Borgmästaren i Lviv berättade att de redan innan kriget var på tårna och kartlade vilka lokaler som skulle kunna användas.

– Jag ser också att vi har mycket att vinna på att samverka inom GR, så att vi kan lägga beredskapen på en rimlig nivå utifrån kostnad och nytta. Vi behöver göra allt vi kan för att inte hamna i krig men samtidigt vara beredda på att det värsta kan hända.

Vilket stöd efterfrågar kommunerna i Lviv-området?

– Jag var främst i Lviv som representant för GR, men pratade också med borgmästaren i Pustomyty. Han lyfte vikten av kontakter mellan små och medelstora företag, behovet av investerare och hjälp att ta sig in på den skandinaviska marknaden.

– Pustomyty satsar också mycket på den unga generationen. Här skulle man kunna kombinera insatser med näringslivets behov, till exempel genom att skapa UF-företag. De vill också förbereda unga för tekniska yrken, där vi har erfarenheter från Girls in STEM och skulle kunna ordna gemensamma utbildningsprogram.

Vad är dina intryck från besöket i Ukraina, vad bär du med dig?

– Ukraina är ett land i krig, men samtidigt pågår vardagen. Rätt som det är kommer ett flyglarm eller en drönare spränger ett hustak. Nästa dag går folk förbi platsen på väg till jobbet. Jag frågade vad de gör när flyglarmen går. De svarade: Vi fortsätter att jobba, detta är vår vardag.

– En av dagarna besökte vi en kyrkogård, och då grät jag. Det fanns många bilder på unga män som stupat i kriget, inte bara yrkesmilitärer utan vanliga personer, någon hade varit lärare, en annan snickare, en tredje discjockey. De var i samma ålder som min son som precis har muckat från militären.

Vilken kommun har Kungälv knutit kontakter med?

– Kommunen heter Zhovkva. Jag har träffat deras borgmästare en gång tidigare, i slutet av februari när delegationen från Lviv Agglomeration var i Göteborgsregionen. I samband med det gjorde de studiebesök i Kungälv och blev intresserade av att samverka med oss. Vi har många gemensamma utgångspunkter, till exempel en rik historia. Kungälv har en fästning och de har ett renässansslott, så kultur och besöksnäring viktiga för oss båda.

– I Lviv hade vi två bilaterala möten, där vi uttalade en viljeyttring om att samarbeta. Exakt hur det ska gå till är inte bestämt. Nästa steg för Kungälvs del är att ta upp frågan i kommunstyrelsen ihop med budgetarbetet, så att vi får en bred politisk uppslutning.

Vad hoppas du att samarbetet med Zhovkva ska leda till?

– Det finns flera delar, nummer ett är att uttrycka solidaritet med Ukraina och att stötta dem. Kungälv har mycket erfarenhet att bidra med. Kommunen växer och är långt framme i frågor som vattenförsörjning, där vi samverkar mellankommunalt och säljer vatten till Ale och Stenungsund.

– Vi har också mycket att lära av dem, framför allt kring beredskap. Lviv-regionen ligger långt från gränsen och drabbas inte av regelbundna attacker, men befinner sig ändå i en krigssituation. Hur agerar man då? Det finns många delar som vi kanske inte tänker på. I Ukraina satsar de till exempel mycket på kultur och arbetet mot psykisk ohälsa. Det är viktigt att ha en infrastruktur även kring dessa områden för att kunna bära hopp och framtidstro.

Tjörn

Även representanter från Tjörns kommun var på plats i Lviv. Under konferensen undertecknade de ett samarbetsavtal med sin nya vänort Novovorontsovka, som ligger i södra delarna av Ukraina.

Tjörns politiker på plats i Ukraina - Tjörns kommun