Nyhet

Prao som ger framtidstro – så arbetar anpassade grundskolan i Ale

På anpassade grundskolan i Ale har prao blivit ett viktigt verktyg för att förbereda eleverna för arbetslivet och stärka deras självkänsla. Rektor Elma Dzanic beskriver hur skolan utvecklat sin praoverksamhet från enstaka insatser till en strukturerad process.

Elma Dzanic, rektor för anpassade grundskolan i Ale.

Elma Dzanic, rektor för anpassade grundskolan i Ale.

Att hjälpa eleverna att förbereda sig för vuxenlivet och ta steget ut i arbetslivet viktiga mål för den anpassade grundskolan i Ale. Sedan Elma Dzanic började jobba som rektor för tre år sedan har skolans praoverksamhet utvecklats från enstaka insatser till en systematisk och välplanerad process.
– Tidigare fanns det enstaka elever som var ute på prao, men det var individuellt upplagt och det saknades en röd tråd, berättar hon.

När en tidigare medarbetare kom i kontakt med Göteborgsregionen och det ESF-finansierade projektet Stärkta förutsättningar för unga med intellektuell funktionsnedsättning inleddes ett omfattande utvecklingsarbete där hela skolan involverades. Personalen diskuterade hur prao bäst organiseras, vilka arbetsplatser som är lämpliga och vilket stöd eleverna behöver.

Viktigt att få lyckas

Skolans studie- och yrkesvägledare Thérése Olsson har fungerat som spindel i nätet och drivit verksamheten framåt. En viktig del i arbetet är att matcha praoplatser med elevernas intressen och behov. Arbetsplatser i närområdet, som en mataffär och en tillverkningsindustri, har valts ut med omsorg.

- Det är viktigt att de får praoa på arbetsplatser där de kan lyckas och där det finns en chans att de sedan kan få ett förvärvsarbete, säger Elma Dzanic.

Den största utmaningen är ofta de sociala situationerna. Därför tränas eleverna på småprat, att hantera oskrivna regler och hålla tider.

– Vi övar på saker som att fråga hur helgen varit och hur man pratar vid fikabordet, säger Elma Dzanic.

Ökar delaktigheten i samhället

Prao är bara en del av skolans arbete med att öka elevernas delaktighet i samhället. Studie- och yrkesvägledningen ses som en viktig del av skolans arbete med att förbereda eleverna för framtiden. Förra året deltog tio elever i prao, och resultaten var positiva. Sju av eleverna gav högsta betyg, och lärare märkte hur eleverna blev mer engagerade och delade med sig av sina erfarenheter.

– Det finns en styrka i att vi är en F–9-skola. Vi kan följa eleverna och skapa kontinuitet i deras utveckling. Vi arbetar hela tiden med frågan: Hur mycket kan vi utmana, och när ska vi stötta? säger Elma Dzanic.

Hennes råd till andra skolor är att ha en ansvarig för utvecklingsarbetet och skapa tydliga rutiner.

– Hos oss vet man vad som händer i varje årskurs, och det skapar trygghet för eleverna.

Fakta om prao

Prao står för praktisk arbetslivsorientering och innebär att elever i årskurs 8 och/eller 9 praktiserar på en arbetsplats. Syftet är att ge alla elever en möjlighet att testa på arbetslivet, vilket i sin tur kan bredda bilden av möjliga yrkesvägar och rusta eleverna inför deras kommande studie- och yrkesval.

Prao i anpassad grundskola är är obligatorisk enligt bestämmelser i skolförordningen.

För elever som läser ämnen används skolans val och för elever som läser ämnesområden används timplanens fördelningsbara tid för prao.

Till skillnad från grundskolan finns ingen minimitid för prao; huvudmannen beslutar om längd och upplägg utifrån elevernas behov. Syftet är att ge kunskap om arbetslivet och planeringen ska ta hänsyn till varje elevs förutsättningar och säkerhet. Viktigaste för en lyckad prao är noggrann planering, resurser och att erfarenheterna integreras i undervisningen.

Källa: Skolverket.

Kontakt

Uppdaterad