Rektorers arbetsmiljö och hållbart ledarskap i fokus

I november samlades GR:s grundskolenätverk för att diskutera kompetensförsörjning och hållbart ledarskap för rektorer. På mötet deltog forskaren Roger Persson och utredaren Maria Hahne, som delade sina kunskaper och inspirerade till samtal om rektorsrollen.

Grundskolenätverket består av verksamhetschefer inom grundskolan i GR:s 13 kommuner. Nätverket fungerar både som en arena för erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning, samt som en plattform för att initiera gemensamma satsningar och föreslå uppdrag till Utbildningschefsnätverket.

En god arbetsmiljö och rätt förutsättningar för rektorer är nära kopplade till kompetensförsörjning och hållbart ledarskap. Det har varit ett långsiktigt fokusområde för nätverket, som kontinuerligt tar upp frågor om organisation och stödfunktioner.

Roger Persson, forskare vid Lunds universitet, berättade om sina tidigare och pågående forskningsstudier om rektorers arbetsmiljö, som genomförs tillsammans med kollegan Ulf Leo. Rektorer över hela landet har genom enkäter, gruppintervjuer och workshoppar fått möjlighet att beskriva svårigheterna de möter.

Komplext och roligt uppdrag

Det är tydligt att rektorsuppdraget är både komplext och krävande, samtidigt som det är stimulerande och roligt. När rektorer själva skattar sitt hälsotillstånd rapporterar 78 procent att de har god eller mycket god hälsa – en skattning som är lika hög eller högre än hos den allmänna befolkningen.

Men när rektorer tillfrågats om vilket stöd de får i arbetet, till exempel genom frågor om hur mycket de håller med om påståendet att deras överordnade visar tillräckligt intresse för deras jobb, visar det sig att inte ens en femtedel anser att de får tillräckligt stöd.

- I ljuset av arbetsmiljölagen och lagkravet om systematiskt arbetsmiljöarbete borde nog siffrorna varit högre. I lagarna finns ju incitament för arbetsgivaren att skapa goda relationer och engagera sig i rektorernas arbetsmiljö och dagliga arbete, säger Roger Persson.

Ett skäl till att rektorsjobbet är så komplext är att de arbetar med många olika aktörer och intressenter, som alla har olika förväntningar och krav, berättar Roger Persson:

- Rektorerna upplever slitningar mellan det administrativa arbetet och den tid de har för medarbetare och verksamhetsutveckling. Dessa rollkonflikter kan dock se olika ut, beroende på hur arbetet organiseras lokalt och rektorns egen erfarenhet och förmåga.

Statlig utredning söker lösningar

Utredaren Maria Hahne deltog också på mötet tillsammans med utredningssekreteraren Eva-Lena Arefäll för att berätta om den pågående statliga utredningen Bättre förutsättningar för rektorer inom skolväsendet (U 2024:03) – en utredning som syftar just till att skapa en bättre arbetsmiljö och större stöd för rektorer.

- GR med sina många nätverk ger möjlighet att prata med flera kommunala huvudmän på en och samma gång. Vi förstod att grundskolenätverket under en tid haft fokus på just rektors ledarskap och förutsättningarför det och det passade som hand i handske med vårt utredningsuppdrag, säger Maria Hahne.

Hon betonade också vikten av en väl fungerande organisation som kan ge stöd till rektorerna och underlätta deras uppdrag:

- Det vi ser så här långt är att vilka förutsättningar som rektor har för sitt uppdrag till stor del är en fråga om stöd och avlastning, att det finns i den organisation som rektor verkar i. Det är alldeles uppenbart att det är både ett stort och komplext uppdrag och ansvar att vara rektor, oavsett vilken skolform vi pratar om, säger Maria Hahne.

I det fortsatta arbetet i Grundskolenätverket kommer spegeln vändas mot verksamhetschefrollen. Hur kan de som rektors närmaste chef arbeta för ett hållbart skolledarskap? Och vad de i sin tur för att kunna fungera i sin roll? Målet är att på sikt skapa bättre förutsättningar och stöd för rektorernas viktiga och komplexa uppdrag.

Kontakt