Så bidrar praktiknära forskning till bättre undervisning och skolutveckling

När lärare får möjlighet att kombinera undervisning och forskning skapas positiva spiraler för hela skolverksamheten. Ingela Bursjöö, lärare och forskare, berättar om hur praktiknära forskning kan stärka undervisningen, höja kvaliteten och skapa nya vägar för skolutveckling.

Göteborgsregionen är en del av CULF-samarbetet, som innefattar forskarskolan CUL samt regeringsuppdraget ULF - Utbildning, Lärande, Forskning. CULF syftar bland annat till att bidra till utveckling av skolans vetenskapliga grund och verka för forskningsanknytning av lärarutbildningen. Men vilka möjligheter ger det för skolorna i regionen - och hur kan verksamheterna stärkas av samarbetet? Ingela Bursjöö berättar:

– Jag började jobba som lärare 1986 och har alltid brunnit för undervisning i naturvetenskap och matematik. Men ganska snart ville jag mer än att bara undervisa, jag ville förstå hur elever lär och hur vi kan göra undervisningen bättre.

Sedan 2006 har hon kombinerat rollen som lärare med forskning, först som doktorand och senare som lektor. I dag delar hon sin tjänst mellan Göteborgs stad, Montessoriskolan Elyseum och Göteborgs universitet.

Hennes arbetsveckor är varierade och innehåller allt från undervisning och studiebesök till metodutveckling, handledning av lärarstudenter och samverkan med olika aktörer – exempelvis grundskoleförvaltningen, lärarutbildningen och forskarsamhället.

– Det kanske låter splittrat, men för mig hänger allt ihop. Oavsett om jag är i klassrummet, på universitetet eller jobbar med utvecklingsprojekt, handlar det om samma sak: lärande och undervisning i naturvetenskap, teknik och matematik.

Praktiknära forskning stärker skolan

För skolhuvudmän i Göteborgsregionen som vill stärka skolans vetenskapliga grund och höja utbildningskvaliteten över tid, erbjuds konkreta möjligheter genom den statliga satsningen på praktiknära forskning genom ULF-avtal och forskarskolan CUL på Göteborgs universitet.

CUL, som är Sveriges största forskarutbildning inom utbildningsvetenskap, är öppen för examinerade förskollärare och lärare som vill bidra till en utveckling av skolans vetenskapliga grund. Programmet kan läsas på heltid under fyra år, eller på halvtid under åtta år.

En del av doktoranderna är anställda vid olika institutioner inom universitetet, medan andra är så kallade samverkansdoktorander. Det innebär att de delar sin tid mellan arbete i skola och förskola och forskningsarbete. Enligt Ingela Bursjöö är detta en styrka:

– Vi som växlar mellan skolan och akademin kallas ofta för gränsgångare. Genom att leva i båda världar kan vi översätta mellan dem, och skapa utveckling i båda riktningarna. Det som är så intressant är att vi arbetar nära våra egna elever, våra egna lärare. När erfarenheten kommer från den egna verksamheten blir det på riktigt – och det går direkt in i utvecklingsarbetet, säger Ingela.

Bidrar med vetenskapligt perspektiv

Hon menar också att forskarutbildade lärare kan bidra med ett vetenskapligt perspektiv i hela skolorganisationen – något som är värdefullt både för undervisningens kvalitet och det kollegiala lärandet.

– Det är inte dyrare att anställa en lektor än en nyutexaminerad lärare, med de statsbidrag som finns. Det är en investering som betalar sig direkt.

En annan fördel med att anställa samverkansdoktorander eller forskarutbildade lärare är att det ger en vetenskaplig uppbackning i utvecklingen av verksamheten eller i samtalen med elever och vårdnadshavare.

- Jag tror att många skolledare kan uppskatta att ha någon att bolla med, någon som kan skilja agnarna från vetet och säga vilka metoder det finns ett bra vetenskapligt stöd för och vad man ska akta sig för.

Kontakt