Så öppnar Lerums gymnasium upp utbildningsorganisationen för alla elever

Lerums Gymnasium är en av skolorna som deltog i Yrk In genom Göteborgsregionen (GR). Yrk In var ett nationellt projekt som ägs av SKL och finansieras av svenska ESF-rådet. Skolan medverkade i ett delprojekt som pågick under ett års tid – här berättar Lerums lokala delprojektledare, yrkeslärare och elever om deras arbete inom projektet!

Med det övergripande målet att öppna upp utbildningsorganisationen för alla elever, samt att öka kopplingen mellan introduktionsprogrammen och yrkesprogrammen, ligger Lerums gymnasium i framkant:

– Vi har jobbat med Plug In tidigare, både första delen och 2.0, och nådde då många framgångar i Lerum. Vi kände att vi var på väg men att vi behövde mer stimulans i verksamheten för att ta nästa steg på en organisationsnivå, säger Peter Kristensson, lokal delprojektledare, och försätter:

– Vi hade redan ett bra team som jobbade med Plug In. Därför blev det naturligt att Yrk In skulle läggas på för att få med oss våra yrkesprogram och framför allt våra yrkeslärare. I arbetet med elever på introduktionsprogrammen tror jag verkligen på en projektform att förhålla sig till för att leda arbetet framåt.

Våren 2018 satte Lerums gymnasium ihop en projektgrupp för Yrk In. Gruppen kom att bestå av en representant från varje yrkesprogram och en representant från introduktionsprogrammen (IM). Där tillkom också en studie- och yrkesvägledare och en samordnare från vuxenutbildningen. Tillsammans satte de upp en plan för vad de ville nå med projektet och vilka resurser lärarlagen behövde för att utveckla arbetet med IM-eleverna.

– Den största utmaningen har varit att arbeta på nationell programnivå: ”varför ska jag utbilda obehöriga elever när jag har fulla platser på mitt nationella program?”. Därför började vi prata om värdegrunder tidigt. Det krävs mycket bakgrundsinformation, fördjupning och förståelse för att verkligen få med alla medarbetare på tåget. Det funkar inte att stängsla in introduktionsprogrammen. Vi måste komma bort från det, för alla är de ju våra elever. Istället måste vi se varje elev som en potentiell anställningsbar person, och hitta individens styrkor, säger Peter Kristensson:

– Det är nästan var femte elev som är obehörig till nationellt program i dag och det finns alltid en anledning till varför eleven inte har klarat sina studier. Människor vill aldrig misslyckas, de väljer att misslyckas om de inte har några andra alternativ. Eleverna har helt enkelt inte fått sina behov tillgodosedda. Och om kontentan blir att vi ”bestraffar” dem med att inte kunna komma vidare in på en utbildning, vilken start ger vi dem då i vuxenlivet?

Peter menar att när vi lyfter utmaningen på den här nivån så förflyttas horisonter och synen på IM-elever. Att kartlägga orsakerna till varför eleven inte har klarat grundskolan och hitta en början till en ny lösning:

– Det är då det kan hända otroliga grejer. Det är individens livshistoria vi förändrar.

Individbaserad yrkesintroduktion

– Vår målsättning är att alla ska känna att de tillhör ett program, inte att de tillhör IM. Helt enkelt att eleven läser programnära och motiveras till att kunna komma in på yrkesprogrammet, berättar han.

På Lerums gymnasium vill man kartlägga IM-elevers styrkor och intressen för yrkesutbildningar och utveckla nya yrkesintroduktionsspår inom IM-programmen, likt det ettåriga Byggintro (IM-BA) som skolan arbetade fram under Plug In 2.0. Dessutom vill man utveckla samverkan mellan IM-programmen och de nationella yrkesprogrammen för att kunna erbjuda olika former av individbaserad yrkesintroduktion:

– Genom Plug In gjorde de flesta eleverna sig behöriga på bara ett år. Så vi ser ju att det här går. Det går att sätta ihop grupper. Vad det handlar om är att skapa trygghet och ett tydligt ledarskap i gruppen som ger eleverna motivation att förflytta sig. Och nu vill vi få med fler program på det här spåret. Vi ser också ett enormt driv hos nyanlända och att deras språkkunskaper ökar när de får läsa programnära till yrkesprogrammen. Handels- och administrationsprogrammet är ett exempel som har gjort en fantastisk resa genom Yrk In.

Målet för Yrk In på individnivå var att eleverna som deltog skulle känna att de fått det stöd de behöver för att bli behöriga till att söka ett nationellt program, ta sin yrkesexamen eller öka sin anställningsbarhet.

Att testa sina färdigheter i verkligheten

En stor och viktig del på ett yrkesprogram är APL, arbetsplatsförlagt lärande, där eleven får komma ut och praktisera på ett företag. Därför jobbade skolan aktivt med att de elever som deltog i projektet skulle få någon form av yrkespraktik inom Yrk In.

Yrk In-eleverna som läser integrerat på bygg- och anläggningsprogrammet ska ut på miljöpraktik, se hur vardagen ser ut på ett byggföretag och känna på sin kommande arbetsmiljö under tre veckors tid. Barn- och fritidsprogrammet har en öppen förskola i en lokal på Lerums gymnasium där planen är att projektets deltagande elever också ska få praktisera.

Hittills har Yrk In-eleverna som läser integrerat på Handels- och administrationsprogrammet enbart fått testa på praktiska kurser. Malin Pettersson är yrkeslärare på Handels- och administrationsprogrammet och har fått tid avsatt i sin tjänst för att jobba med Yrk In-eleverna. Hon hoppas att eleverna, inom ramen för projektet, ska kunna få någon praktikform där också:

– Det är något jag hoppas att vi ska kunna utveckla. Men det måste vara väl planerat och kräver samverkan mellan skola och arbetsliv. Så att arbetsplatsen vet vad de kan vänta sig av eleven och att eleven förstår vad denne gör där, säger hon.

Peter håller med:

– Handeln innebär mycket kundrelationer. Förskolan mycket social kontakt och pedagogik. Bygg att man har förmågan att samarbeta, och så vidare. Det är stora skillnader i val av yrkesprogram, bransch och jargong – och det måste vi beakta i sådana här projekt. Vi kan inte förvänta oss att samma insats ger samma utfall på alla yrkesprogrammen bara för att det är yrkesprogram. Därför krävs mycket arbete och matchning för att det ska bli rätt.

Fardin Azimi är en av de 25 eleverna på Lerums gymnasium som har deltagit i Yrk In. Han blev klar med sitt ettåriga Byggintro (IM-BA) och gavs sedan möjligheten att via Yrk In läsa individbaserad yrkesintroduktion på bygg- och anläggningsprogrammet i höstas.

– Under min introduktion fick jag mycket tid för att läsa upp svenskan och engelskan. De ämnena var viktiga för att komma in på bygg, säger Fardin Azimi.

Vi möter Fardin i bygghallen där de just nu är i full gång och bygger lekstugor:

– Det är jättekul med finsnickeri. Just nu gör jag utformningar i staket.

Hur trivs du på Bygg- och anläggningsprogrammet?

– Jag trivs bra. Det roligaste är att bygga hus och att få jobba med trä. Jag ska bli snickare.

Fardin berättar att han praktiserade på ett snickarföretag under sitt introduktionsår på IM-BA. På snickarföretaget fick han sedan sommarjobb:

– Nu jobbar jag där på studiedagar, sportlov och så. Inte lika mycket på helger, för jag håller på att ta körkort.

Projektaktiviteter som motiverar till lärande

Vi traskar oss vidare till Handels- och administrationsprogrammet och möter en Yrk In-elev i korridoren som deltar i kurser på programmet. Hon berättar att hon har påbörjat projektet ”Min butik”:

– Det här är verkligen kul. Min butik ska bli en skönhetsbutik för hår och naglar. Den ska både sälja produkter och tjänster.

Malin Pettersson berättar att butiken är fiktiv och innefattar en skriftlig presentation:

– Jag har anpassat projektet till ”Yrk In Handel”. Det är ett lite lättare språk och en tydlighet i vad eleverna ska göra. När eleverna går ut från introduktionsprogrammet får de göra om projektet på nytt i årskurs ett, men då fördjupat och med fler steg, säger Malin och fortsätter:

– Vi jobbar mycket i projektform med flera ämnen i samma projekt. Dels för att ge eleverna en förståelse för vad som väntar dem, men också för att kunna anpassa undervisningen till deras nivå. Vi plockar ut och trattar ner olika uppgifter.

Projekten ligger i linje med kurser som bedrivs på det nationella programmet och i just projektet ”Min butik” får Yrk In-eleverna ta del av kurserna praktisk marknadsföring, branschkunskap, servicekunskap och Information och kommunikation. De får formulera sin affärsidé, planera vad butiken ska sälja, profilera sig, planera hur butiken ska se ut och därefter hitta på ett roligt öppningsevent för butiken.

Malin har även gjort flera studiebesök med Yrk In-eleverna. De har bland annat fått observera butiksanställda och hur de bemöter kunder. Under julhandeln kollade de på skyltfönster och varuexponeringar:

– Att se och uppleva i miljöer där handeln pågår, och vidare reflektera och samtala kring det, gör att man hela tiden kan knyta an. Vi sätter ord på det och använder begrepp. Exempelvis med produkter och tjänster (som vi var inne på med eleven i korridoren). Det ger oss ett yrkesspråk och eleverna lyfts när de märker att de kan mer än vad de tror, berättar hon.

Framtiden

– Nu börjar arbetet med våra framtida elever och att kartlägga niondeklassarna som är obehöriga till nationellt program, berättar Peter Kristensson.

Nyligen samlade Peter grundskolans studie- och yrkesvägledare i Lerums kommun för att prata om Yrk In. Nu har de påbörjat ett samarbete:

– Det är deras planering som gör att vår verksamhet fungerar. Utmaningen nu är att bryta ett gammalt arbetsmönster och att börja prata om de nya perspektiven. Så att grundskolesyvarna förstår det programnära tänket och att eleven faktiskt kommer att tillhöra exempelvis IM-BA. Därför är kartläggningen jätteviktig och syvarna undersöker intresse hos niondeklassarna för vilka program de vill gå. Sedan åker våra lärare från introduktionsprogrammen ut och intervjuar eleverna, så att de två eller tre som kommer in på bygg verkligen vill vara där, säger Peter.

Nästa steg

Just nu sker ett expansivt utbyte med vuxenutbildningen vilket handlar om samarbetsformer mellan yrkesintroduktion och vux. Exempelvis genom att låna lärarkompetens mellan utbildningarna samt att kvalitetssäkra praktikplatser. Samarbetet kommer att ske i större utsträckning under nästa läsår. Nästa steg är att Peter Kristensson tillsätts en ny tjänst inför läsåret 2019–2020. Tjänsten kommer att kallas ansvarig samordnare:

– Det är jättespännande och hade faktiskt inte hänt utan Yrk In. Jobbet innebär mycket skolledning och att vi når våra satta organisationsmål, säger Peter och avslutar:

– Yrk in avslutas efter den här terminen, men det gör inte arbetet. Nu har vi fått testa saker, vi har förflyttat organisationen, öppnat fler dörrar för samverkan och hur vi ska jobba framåt.