Slutkonferens: InVäst avslutas – men erfarenheterna tas vidare

Den 21 maj 2019 hölls slutkonferensen för kompetensutvecklingsprojektet InVäst. Det ESF-finansierade projektet pågick sedan 2016 i syfte att stärka organisationers kompetens i att ta emot nyanlända. Stort fokus har varit att stärka kvaliteten i Västsveriges sfi-verksamheter, vilket också var konferensens tema.

Vi befinner oss på Elite Park Avenue Hotel i centrala Göteborg. Klockan är 08.00 och registreringen är i full gång till InVästs slutkonferens. Konferensdeltagarna hämtar sina namnbrickor och serveras frukost innan de beger sig in till Bankettsalen för att sätta sig till ro.

– Vi är 450 personer i den här salen i dag. Från 74 verksamheter i 34 kommuner. Det är väldigt glädjande att så många av er har berörts av att vilja utveckla kvaliteten i era sfi-verksamheter, inleder Sofia Reimer, projektledare för InVäst.

Under konferensen deltog bland annat 280 lärare och 50 rektorer/utbildningsledare. Många av konferensdeltagarna var intressenter som inte har deltagit i projektinsatserna.

InVäst bygger på den kartläggning som genomfördes inom ramen för integrationsprojektet GRINT, som pågick mellan 2013 och 2015. Projektets övergripande syfte var att genom fokus på språket förbättra nyanländas förutsättningar att delta i samhället. En kartläggning av sfi-verksamheter och språkstödssatsningar genomfördes på både regional och nationell nivå för att hitta framgångsfaktorer och lyfta fram lärande exempel. Något som genomsyrade hela projektet var att målgruppens egen röst konsekvent lyftes fram.

Under InVästs projektperiod har rektorer, utbildningsledare, språklärare, yrkeslärare, studiehandledare på modersmål och studie- och yrkesvägledare handletts av processledare. Pedagogisk utveckling med alla elevers lärande i centrum har varit utgångspunkten i projektet.

Att få möjligheten att berätta sin historia

– Jag tycker det är fantastiskt roligt att var här idag. Jag är också stolt över att vi har tagit arbetet vidare från GRINT, säger Helene Odenjung (L) ordförande för Utbildningsgruppen på Göteborgsregionen, när hon inleder konferensen.

Helene Odenjung poängterar bland annat att det är viktigt att alla ska få lära sig svenska utifrån sina egna förutsättningar. Inte bara för att bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhälls- och arbetslivet, utan också för att alla ska få möjligheten att kunna berätta sin historia:

– Det är minst lika viktigt, säger hon.

Vidare presenterades resultat, framgångsrika arbetssätt och lärdomar från projektet av Sofia Reimer, Jenny Hostetter och Amir Fikic, Projekt- och processledare InVäst, Göteborgsregionen.

– Vi har arbetat mot samma mål men har valt olika sätt att nå dit. Det som varit gemensamt för oss är att vi har velat stärka det kollegiala lärandet i arbetet. Vi har arbetat för att verksamheterna ska utvecklas, för att stärka medarbetarnas kompetens och för att erfarenheterna ska finns kvar i verksamheterna när projektets arbete är slut. Allt ska syfta till att stärka nyanländas möjligheter, säger Sofia Reimer.

Amir Fikic presenterar resultat från projektet och berättar att 80 procent av de som har deltagit i projektets kompetens- och processinsatser uppger att de fått bättre redskap för att genomföra sitt arbete. 68 procent uppger att de fått bättre redskap för att möta elever utifrån deras individuella förutsättningar. Detta med uppgifter som den externa utvärderaren Serus har presenterat i sin avslutande utvärderingsrapport av projektet.

I fråga hur personal har fått bättre redskap att möta eleverna lyfter han att fler har fått en större förståelse för vikten av samarbete:

– En viktig insats och ett framgångsrikt exempel har varit att stärka samarbetet mellan yrkes- och språklärare vilket i sin tur gynnar språkutvecklingen hos eleverna. I korta drag handlar det om att lärarna sitter tillsammans och går igenom vad eleven behöver lära sig innan planeringen sätts, säger han.

Rektorer, lärare och elever inom InVäst har emellertid beskrivit hur förutsättningarna har skiftat på yrkesutbildningarna för sfi-elever. Hur ges elevernas möjligheter att lyckas om språkundervisningen saknar koppling till yrkesämnet och till de kommunikativa krav som ställs inom branschen?

Med inspiration att hitta nya undervisningsmetoder – och möjlighet till samarbete i form av gemensamma mötestider – skapas förutsättningar i det systematiska kvalitetsarbetet.

Amir Fikic läser upp ett citat från en rektor som deltagit i projektet:

”Det krävs ett ihållande arbete över tid för att implementera ett systematiskt kvalitetsarbete och nya arbetssätt. InVäst gav oss en skjuts i rätt riktning.”

Amir presenterar också Helen Timperleys modell för kollegialt lärande som har använts i de flesta processerna inom InVäst:

– Genom utvecklingen av ett systematiskt kvalitetsarbete har vi tydliggjort vad som ska göras, när och hur det ska genomföras och vem som ska ansvara för det, avslutar han.

Två viktiga slutsatser – förutsättningar för kvalitet på sfi

Jenny Hostetter berättar om den digitala kunskapsresursen Sfiväst Länk till annan webbplats.– som tagits fram inom ramen för projektet och som ska stötta sfi-verksamheterna för elevernas skull:

– Det har varit fantastiskt kul att följa ert arbete, fånga upp det och iscensätta de modeller vi har arbetat med i InVäst i film och text, säger hon.

Resursen erbjuder webbutbildning för såväl rektor/skolledning som arbetslag med pedagogisk personal. Modulerna utgår från skolornas/kommunernas lokalt identifierade utvecklingsbehov och har utvecklats tillsammans med deltagande sfi-verksamheter i Göteborgsregionen (GR). Referenspersoner från sfi i Stockholms stad, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk och Skolverket har lämnat synpunkter på innehållet.

Jenny redogör också för två viktiga slutsatser om förutsättningar för kvalitet på sfi:

• Strukturer för professionellt och hållbart kollegialt lärande
• Samsyn och kvalitetsutveckling genom hela styrkedjan

Men hur får vi då till ett lyckat utvecklingsarbete? Hon redogör att det krävs lång tid och kontinuitet i arbetet, och ett externt processtöd med utgångspunkt i verksamheternas och elevernas behov. Fler faktorer är:

• Elevens lärande i centrum
• Aktiva pedagogiska ledare
• Avsatt tid, anpassade mötesformer
• Att det krävs allas aktiva engagemang
• Samarbete och tydlig rollfördelning
• Kontinuerlig uppföljning och dokumentation

Vidare fick konferensdeltagarna med sig en broschyr som tagits fram inom projektet. Broschyren har samlat sfi-verksamheters identifierade behov på verksamhets- och systemnivå och ger rekommendationer för en fortsatt utveckling av kvalitetsarbete i hela styrkedjan – där bland annat huvudmans och rektors olika ansvarsfält tydliggörs samt stöd i pedagogiskt ledningsarbete ges.

Läs mer:

”Hur gör vi nu? 9 dilemman från sfi-verksamheter”

Undervisning med utgångspunkt i elevernas intressen, förutsättningar och mål

Malin Dahlström, projektledare för sfi och vux vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, tog konferensen vidare. När hon tog upp den rådande effektivitetskritiken som riktas mot sfi hördes ett igenkännande sorl och medhåll från publiken.

Malin berättar om en rektor som intervjuade en elev (eleven hade suttit helt tyst under en lektion som rektorn observerade). Rektorn frågade eleven varför eleven hade varit tyst och eleven svarade att hon inte förstod något av vad läraren sa och antog att alla andra förstod och därför inte vågade ställa några frågor. Eftersom eleven inte vågade prata, skrev hon istället ned allt för att gå hem och själv slå upp orden som läraren hade skrivit på tavlan.

– Då är undervisningen väldigt fel ute, säger Malin och ger ytterligare ett exempel genom att visa upp filmer på två blivande kockar i undervisningen. Elevernas undervisning kombinerar sfi med yrkesutbildning. Den ena eleven hade kommit långt i sin språkutveckling, medan den andra hade svårt att hitta orden när Malin frågade henne om i vilka steg hon skulle tillaga maten.

– Om fokus i sfi endast är att eleven snabbt ska komma ut i arbete går viktiga aspekter av vuxenutbildningens uppdrag förlorade. Vi kommer aldrig att kunna individanpassa om inte undervisningen tar reda på och utgår ifrån elevens förutsättningar, behov och mål. För sfi-elever som läser kombinerade utbildningar räcker det inte att få en föreläsning om stoffet i yrkesutbildningen för att de ska ”lära sig yrket” utan de måste få möjlighet att utforska språket som tas i bruk i yrket, och träna på att kommunicera i situationer och miljöer som är relevanta för yrkesrollen. Målet med alla utbildningar som kombinerar sfi med yrkesutbildning är att utveckla förmågan att tänka, agera och kommunicera inom ramen för yrkesidentiteten.

Malin trycker också på att den individuella studieplanen ska tas fram i samråd med eleven och undervisningens utformning. Innehållet måste uppfattas som autentiskt, meningsfullt, användbart och anpassat utifrån den enskilde individen.

– Att skapa och utveckla sfi av hög kvalitet är en dans med svåra steg men det finns ett fantastiskt engagemang bland lärare och rektorer för just den här skolformen. Det görs väldigt mycket gott arbete som stärker elevernas lärande och förmåga att kommunicera i sina egna liv.

Efter Malins presentation passade vi på att ställa henne två frågor.

Vad ser du att InVäst har bidragit med i ett nationellt perspektiv?

– Jag ser det som ett GR först identifierade elevernas behov genom GRINT och sedan skapade ett upplägg och ett innehåll i Inväst som svarade mot den beställningen. InVäst har organiserats utifrån ett långsiktigt kvalitetsutvecklingstänk som utgår ifrån såväl elevers, lärares och skolledares behov av lärande. Det är väldigt glädjande att se hur man har jobbat utifrån ett långsiktigt perspektiv som tar avstamp i vad eleverna behöver. Förhoppningen är att nu att InVäst lever kvar på skolorna och att utvecklingsarbetet antar nya former.

Vad tror du att deltagarna kommer ta med sig härifrån idag?

– Jag tror och hoppas att deltagarna har blivit inspirerade att utveckla undervisning. Och stärkta i att lärare och rektorer behöver förutsättningar för att kunna erbjuda undervisning av hög kvalitet. Jag tror också att det kommer knytas mycket kontakter här i dag. Vi behöver mer samverkan.

Valbara seminarier

Efter en vegetarisk lunchbuffé bjöd eftermiddagen på två seminarieomgångar med erfarenhetsutbyte, tillfälle för frågor och samtal. Medverkande var arbetslag och ledningsgrupper inom InVäst och konferensdeltagarna fick själva välja vilka seminarier de ville medverka på.

Läs mer om projektet InVäst.