Projekt pågående

Förälder på avstånd

Vilket stöd får föräldrar med barn i familjehem eller på institution och hur kan det förbättras? Det är några av de frågor som står i fokus för detta forskningsprojekt.

Syfte och mål

Att vara förälder på avstånd är en utmaning för alla föräldrar – men att få sitt barn omhändertaget av sociala myndigheter är en alldeles särskild situation.

Enligt socialtjänstlagen har föräldrar rätt till ”råd, stöd och annan hjälp” (SoL 6 § 7), men det saknas idag kunskap om vad innehållet i dessa insatser i praktiken blir och vem som utför dem.

Exempel på frågor som ska besvaras i projektet

  • Hur organiserar kommunerna arbetet idag och vilka förbättringsbehov identifieras av verksamheter och av föräldrar?
  • Vilka förändringar initieras för att åstadkomma förbättring?
  • Vilka hinder och möjligheter synliggörs i förbättringsarbetet och hur kan eventuell variation mellan kommuner förstås både när det gäller innehåll och utfall?
  • Uppfattar professionella och föräldrar att stödet förbättras under projektet, i så fall i vilka avseenden?

Förbättringsarbete

Sju kommuner testar i detta forskningsprojekt nya arbetssätt för att hitta det som fungerar i den egna organisationen/kommunen. Genom att systematiskt testa nya idéer och samtidigt förankra dem hos kollegor läggs grunden för att hitta arbetssätt som kan spridas i större skala, t.ex. inom hela kommunen.

Finansiär

Projektet finansieras av det statliga forskningsrådet Forte inom ramen för deras utlysning 2018 om ”praktiknära forskning”.

Forte logotyp

Fördjupning

Trots att föräldrar vars barn bor i familjehem eller på institution har rätt till ”råd, stöd och annan hjälp” enligt socialtjänstlagen, saknas det fördjupad kunskap om hur föräldrar uppfattar insatserna. Detta trots att forskning visar att föräldrar – oavsett hur de lyckas med sitt föräldraskap – är viktiga för sina barn och trots att de allra flesta barn förväntas återvända till sina föräldrar efter en placering. En förutsättning för att det ska fungera torde vara att föräldern då fått sådant stöd att den är bättre rustad.

Mot bakgrund av detta gav socialtjänstens chefer i Göteborgsregionen och i Jönköpings län sina FoU-miljöer i uppdrag att planera för ett förbättringsprojekt.

Forskningsprojektet genomförs gemensamt av tre forskare från tre forskningsmiljöer och med olika forskningsbakgrund. Göteborgsregionen, FoU i Väst, är projektägare.

Medarbetare och chefer i följande kommuner deltar med varsitt team om 6–8 nyckelpersoner: Alingsås, Eksjö/Sävsjö (som bildar ett gemensamt team), Göteborg, Mölndal, Stenungsund och Värnamo.

Varje kommun utser ett team med 6–8 teammedlemmar som ansvarar för att leda förändringsprocessen, men det krävs att kollegor och chefer är införstådda och beredda att delta i analyser och i att prova nya arbetssätt. Teamet är länken till arbetslaget och arbetsplatsen; motorn i förbättringsarbetet. En av teammedlemmarna är teamkoordinator.

Även representanter från brukar- och anhörigorganisationer bjuds in för att bidra med perspektiv och erfarenheter.

Föräldrar i de aktuella kommunerna intervjuas vid tre tillfällen för att ge sin syn på hur befintligt och önskvärt stöd bör utformas.

Forskningsprojektet är upplagt enligt genombrottsmodellen, se bild. Modellen bygger på att team utifrån en kunskapssammanställning får chans att testa nya arbetssätt för att hitta det som fungerar i den egna organisationen/kommunen. Genom att systematiskt testa nya idéer och samtidigt förankra dem hos kollegor läggs grunden för att hitta arbetssätt som kan spridas i större skala, t.ex. inom hela kommunen.

En schematisk figur som visar hur man arbetar efter genombrottsmodellen.

LS i figuren står för lärandeseminarier som är heldagar där teamen träffas tillsammans för att få inspiration, utbyta erfarenheter och få tid för arbete och reflektion. Fyra-fem lärandeseminarier genomförs. Mellan dessa lärandeseminarier arbetar teamen självständigt på hemmaplan, med kontinuerlig handledning av en forskare. Teamen behöver träffas ungefär två–tre timmar i månaden för att följa upp hur arbetet framskrider.

En nationell vägledning för socialtjänsten i Norge: Oppfolging av foreldre med barn/ungdom plassert i fosterhjem eller på institusjon Länk till annan webbplats.

En brukarstyrd brukarrevision om föräldrar till familjehemsplacerade barn genomfördes i Region Jönköpings län 2018: Föräldrar till familjehemsplacerade barn. En rapport om de biologiska föräldrarnas upplevelser. Länk till annan webbplats.

Ett stöd för bedömning av umgänge mellan föräldrar och placerade barn har tagits fram av Socialstyrelsen. Det publicerades i mars 2019: Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra närstående. Kunskapsstöd till socialtjänsten. Länk till annan webbplats.

Ett av de största projekten med placerade barns föräldrar som tidigare genomförts i Sverige kan du läsa om i Föräldrars röster – hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem Länk till annan webbplats.. Ingrid Höjer, numera professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, träffade cirka 40 föräldrar och studerade bl.a. två kommuners arbete med föräldragrupper.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF) Länk till annan webbplats. ansvarar för frågan om hur den offentliga förvaltningen kan och bör stödja föräldrar.

Den statliga LVU-utredningen (SOU 2015:71) Länk till annan webbplats. behandlar bl.a. placerade barns föräldrar och pekar på förbättringsbehov.

Information till dig som förälder när ditt barn ska placeras eller är placerat i familjehem Länk till annan webbplats.

En informationsfolder som tagits fram av Kommunal utveckling, Region Jönköpings län.

Nulägesanalys och fokusgrupp

Under våren 2019 och 2020 genomfördes nulägesanalyser och fokusgrupper med personal från socialtjänsten i varje kommun. Nulägesanalysen bygger på en enkät till alla barnsekreterare där de svarar på frågor om de barn och föräldrar som just nu är aktuella.

Inventeringarna har påvisat att i stort sett alla föräldrar bedöms behöva ett stöd, men att det bara är en knapp tredjedel som får det i tillräcklig utsträckning.

Resultaten diskuterades sedan i fokusgrupperna.

Såväl nulägesanalyserna som fokusgruppsintervjuerna kommer att ligga till grund för vetenskapliga publikationer.

Lärandeseminarium

Alla team träffas varje år under en heldag (lärandeseminarium) i januari och augusti. Heldagen syftar till kompetensutveckling, inspiration och tid för teamet att planera sitt arbete. Ett viktigt syfte är att teamen får chans att lyssna in varandra och byta erfarenheter.

Träffarna har haft tre olika teman:

  • föräldrars upplevelser och önskemål
  • familjehemmens och HVB-personalens uppdrag i förhållande till föräldrar
  • stöd till föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar.

Två träffar har på grund av pandemin fått genomföras digitalt, men vi hoppas kunna genomföra det avslutande seminariet analogt och därför är det framskjutet till oktober 2021.

Teamledar- och forskarträffar

Varje månad träffas teamledare och forskare på ett digitalt möte. Syftet är att utbyta erfarenheter teamledare emellan, att få hjälp att komma framåt i arbetet och att hålla varandra uppdaterade på hur projektet framskrider både när det gäller forskning och förbättringsarbeten.

I samband med lärandeseminarierna har gruppen också träffats under en heldag, för att fånga upp vad som kom upp under seminariet men också för att få inspiration till teamledaruppdraget t.ex. genom kompetensutveckling.

Intervjuer med föräldrar

Föräldrar med barn som bor i familjehem eller på institution har rekryterats från samtliga projektkommuner. Målet är att intervjua varje förälder vid tre tillfällen över tid, med ett drygt halvårs mellanrum.

Syftet med intervjuerna är att fånga föräldrarnas upplevelse av att vara förälder på avstånd, i olika skeden av en placering.

45 föräldrar har intervjuats minst en gång och uppföljande intervjuer har genomförts med flertalet.

Resultatet från intervjuerna återkopplas – på en sammanfattande nivå – till teamen och kommer att ligga till grund för vetenskapliga publikationer.

Projektet kommer att avslutas med en spridningskonferens i varje län där personer från relevanta verksamheter lokalt, regionalt och nationellt bjuds in att delta. Teamen får då chans att berätta om sina erfarenheter.

Resultat

Här kan du läsa om de förbättringsarbeten som kommunerna i projektet genomför för att förbättra stödet till föräldrar på avstånd:

Fakta om kommunen

  • Antal invånare: Cirka 41 000
  • Antal placerade barn: Cirka 100

Teamledaren Hanna Stendahl berättar om arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd:

Vilka förändringar testar ni?

FoU Södertörns bedömningsmodell för umgänge. Socialsekreterare, barnsekreterare och familjehemssekreterare gör en umgängesplanering där man inhämtar synpunkter från barnet, de biologiska föräldrarna och familjehemsföräldrarna. Detta påbörjades under våren 2020. Vi arbetar fortsatt med att få detta att fungera systematiskt. Vi har gått från att endast använda verktyget vid nya placeringar till att utöka till även pågående placeringar.

– Vi har tagit fram en rutin för att erbjuda akut krisstöd till föräldrar i samband med placering och det bygger på att vi betraktar den situation som uppstår som en kris. Krisstödet är tänkt som ett samtalsstöd på mellan 3–5 samtal. Detta är tänkt som en serviceinsats och kommer att starta igång i januari 2021.

– Vi har tittat på den informationsfolder som Region Jönköpings län har tagit fram Länk till annan webbplats. och som riktar sig till förälder när deras barn ska placeras eller är placerat i familjehem. Vi har tagit hjälp av kommunikatören i kommunen och har nu arbetat fram ett första utkast till vår egen broschyr som vi hoppas kunna färdigställa och börja använda under våren 2021.

– Vi har under våren 2020 arbetat fram en systematisk umgängesrutin Pdf, 159 kB. för de ärenden där vi behöver ha ett umgängesstöd. Rutinen är framtagen i samverkan mellan alla inblandade enheter och har informerats om på bred front i vår förvaltning. Denna umgängesrutin är nu igång och revideras löpande vid behov.

Apropå att barnkonventionen blivit lag; på vilket sätt är det här arbetet viktigt ur barnens perspektiv?

– Det skapar en stor trygghet för barnen om de får kunskap om att deras föräldrar får stöd, för många av barnen har tagit ett stort ansvar för föräldrarna. Det ansvaret kan de känna för föräldrarna även när de inte bor ihop längre. Det kan innebära en känslomässig avlastning som går hand i hand med barnkonventionen. Barnen får bättre förutsättningar att ha en sund relation till föräldern om vi tar ansvar för stödet till föräldern och skapar en föräldra-barnrelation som blir mer positiv för barnen. Förhoppningsvis skapar det större stabilitet i placeringen för barn och föräldrar.

Kontakt: Hanna Stendahl

Fakta om kommunerna

Antal invånare, Eksjö: Ca 18 000
Antal placerade barn, Eksjö: Ca 30
Antal invånare, Sävsjö: Ca 12 000
Antal placerade barn, Sävsjö: Ca 20

Teamledaren Åsa Löfkvist om arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd i Eksjö och Sävsjö (kommunerna bildar ett gemensamt team i projektet):

Vilka förändringar testar ni?

Information är så viktigt och då tänker vi dels gentemot föräldrar, dels internt gentemot våra handläggare och behandlingspersonal. Vi använder informationsfoldern som tagits fram här i regionen Länk till annan webbplats.. Den ska vara en hjälp för handläggaren och gås igenom tillsammans med föräldern. Vi har gjort en rutin och en checklista för det man som handläggare ska informera om i samband med, under och vid avslut av placering. Rutinen för arbetet implementeras och handläggare är med i arbetet och ger feedback. Vi har tittat på olika kommunikationskanaler för att på olika sätt nå ut med information om projektet och dess syfte samt föräldrars möjlighet till stöd när deras barn är placerade: hemsidan, Facebook, informationsplanscher, hushållstidningar, utskick till föräldrar som har barn placerade och även utskick till familjehemmen.

– Under två perioder, april 2020 och januari 2021, har föräldrar med placerade fått möjlighet att besvara en enkät om den informationen som de fått. Brukarundersökningen är en del av Team Eksjö/ Sävsjös uppföljning av teamets gemensamma arbete inom projektet förälder på avstånd. Svarsfrekvensen för 2021 har ökat till att drygt hälften besvarat den. Resultatsammanställningen visar både att flera föräldrar tycker att de får information och eget stöd men också att ungefär lika många tycker att de inte får det. En majoritet vet hur och vart de ska vända sig för kontakt med socialtjänsten om sitt placerade barn.

– Vi har även tagit fram en utvärderingsblankett där handläggarna ska kryssa i att de har lämnat information och hur detta har gått till. Om föräldrarna har kontakt med öppenvården ska de också fylla i den.

– Under projekttiden har team Eksjö/ Sävsjö byggt upp ett stödprogram för föräldrar med placerade barn. Det är viktigt att socialtjänsten kan erbjuda föräldrar hjälp och stöd i det som föranlett placeringen för att barnet eller den unge, om möjligt, ska kunna flytta hem.​ Stödet kan även handla om krisbearbetning i samband med omhändertagandet, stöd i att upprätthålla kontakten med barnet, umgänge, föräldrautbildning eller öppenvård.​

Hur gör ni för att veta att det faktiskt blir bättre för föräldrarna (att detta inte blir ett projekt som sedan dör)?

– För oss handlar det om att förankra arbetet inom både socialtjänstens arbete för barn och unga samt gentemot vuxna. För att det ska bli hållbart över tid måste det även finnas med både före, under och efter en placering. Förälder på avstånd ska ingå i befintliga placeringsrutiner och vid uppföljning av insatser.

Kontakt: Åsa Löfkvist

Fakta om kommunen

  • Antal invånare: Cirka 570 000
  • Antal placerade barn: Cirka 1 850

Teamledaren Lejla Mesinovic Klecina om arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd:

Vilka förändringar testar ni?

– Vi har tittat på stödverksamheten Stella i Stockholm och kommer att starta en liknande stöd- och krismottagning för föräldrar vars barn blir omhändertagna. Vi har anställt två personer på heltid för detta.

– Vi har uppmärksammat att information som ges är bristfällig och jobbar med förbättringar inspirerade av informationsfoldern i Region Jönköpings län Länk till annan webbplats.. Det är information som socialsekreterare tillsammans med föräldrar kan använda för att berätta om den juridiska processen, vad som händer med ekonomin när barn placeras och information om skyldigheter och rättigheter.

– Hur kan frågor kring umgänge få bättre status bland professionella så att man inte känner att man är fängelsevakt och övervakar umgänge eller känner sig överflödig? Socialstyrelsen gav ut ett stödmaterial om umgänge förra året Länk till annan webbplats.. Med hjälp av det kan vi prata om de här frågorna och stötta de som ska utföra arbetet – barnsekreterare och familjebehandlare. Det kan finnas olika syn på vad umgänge är och kan vara, det behöver inte innebära fysiskt umgänge exempelvis. Men vi behöver prata om det och se så att vi lever upp till lagstiftningen.

Vad har du som teamledare lärt dig under det här året?

– Jag har funderat en del kring hur vi bedömer föräldraförmåga. Vad har vi för normer och föreställningar? En annan sak är vikten av att stödja föräldrar som en slags mänsklig rättighet – att inte bara tänka att det ska gagna barnet. Det ska absolut gagna barnet, men det är viktigt att erbjuda en typ av krisstöd till en människa som befinner sig i kris. När man blir varslad blir man erbjuden samtal med psykolog, men när ens barn blir omhändertaget lämnas man idag ensam i det.

Kontakt: Lejla Mesinovic Klecina

Fakta om kommunen

  • Antal invånare: Cirka 69 000
    Antal placerade barn: Cirka 70

Teamledaren Olivia Broström om arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd:

Vilka förändringar testar ni?

– Vi ska snart testa att erbjuda krisstöd till alla föräldrar vars barn blir placerade utanför hemmet. Främst är det familjebehandlare i vår öppenvård som ska utföra detta. Men vi ska ha en öppenhet kring om det t.ex. finns en pågående kontakt med en annan handläggare som kan ge krisstödet. Vi gör en lathund, en arbetsbeskrivning av vad krisstödet ska innehålla och så ser vi över vad som behövs i form av handledning och utbildning.

– Vi ska börja använda den informationsfolder som Region Jönköpings län har tagit fram Länk till annan webbplats., tillsammans med annan information om vad som händer vid en placering, rättigheter med mera. För att broschyrerna ska användas så skrivs det in i checklistor inför placering så att handläggarna ska veta att nu behöver föräldern få information och här kan jag hitta den informationen. Vi har också skapat en rutin för överlämning mellan enheter som handlar om vilka möten som ska äga rum etc. Vi ser även över informationen på vår hemsida.

– Familjehemmen är en stor del av den här frågan och de som många föräldrar tycker att det kan vara svårt att ha kontakt med. Därför vill vi att familjehemmen ska veta att projektet är igång. Under våren ska vi bjuda in till en temakväll för familjehem då vi berättar om projektet och de får möjlighet att delge oss tankar och förslag.

– Vi ska göra en egen variant av den så kallade Västermodellen där vi ska fråga barn och unga som blivit placerade vad de tänker. Vad är viktigt för dem? Vilket stöd hade varit viktigt för dem att föräldern hade fått?

Hur gör ni för att veta att det faktiskt blir bättre för föräldrarna (att det inte blir ett projekt som sedan dör)?

– Vi får upp ögonen för mycket som kan göras ännu bättre. Det gäller att hitta en balans och inte göra för många saker för då kanske det blir svårare att ro det i land. PGSA-hjulet påminner oss om att komma varvet runt och inte bara starta nya hjul. Vi ska skapa rutiner och jobba in dem i vårt arbetssätt, i våra checklistor och uppföljningar. PGSA-hjulet tvingar oss att ha en idé om hur vi ska följa upp och utvärdera och det är bra.

Kontakt: Olivia Broström

Fakta om kommunen

  • Antal invånare: Cirka 27 000
  • Antal placerade barn: Cirka 35

Teamledaren Barbro Carlhamre om arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd:

Vilka förändringar testar ni?

Krissamtal i samband med att en familj står inför ett omhändertagande.

FoU Södertörns bedömningsstöd för umgänge. Det är en manual man går igenom för att göra en bedömning av hur umgänget ska genomföras utifrån ett risk- och skyddsperspektiv. Då gör både barn och unga och familjehemsenheten samma sak. Vi testar detta nu.

Vilka i en kommun behöver vara med i arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd?

– I huvudsak socialtjänsten. I teamet har vi representanter från Barn och unga, Familjehemsenheten, Utförarenheten och Vuxenenheten. En representant från funktionshinder/LSS är också på väg in i teamet. Många av föräldrarna har en psykisk ohälsa och kontakt med funktionshinder. Vi har också en hel del barn som tillhör målgruppen. Därför är den kunskap som finns där viktig. Jag tycker också att det skulle vara intressant att få en större kontaktyta med t.ex. öppenvården och psykiatrin.

Vilka frågor har du fått syn på genom projektet?

– Vi har en hel del att lära när det gäller den kris som en familj hamnar i. Vi genomför myndighetens uppdrag och det ska gå snabbt utifrån skyddet för ett barn. Men vad händer med de här föräldrarna och den kris de hamnar i? Jag förstår ju att det är lätt att fastna i den och inte komma vidare. Det bidrar också till att kontakten med oss inte blir den allra bästa och hur ska vi kunna ta oss förbi det och få till stånd ett så bra samarbete som möjligt utifrån barnens bästa?

Kontakt Barbro: Barbro Carlhamre

Fakta om kommunen

  • Antal invånare: Cirka 35 000
  • Antal placerade barn: Cirka 30

Teamledaren Hanna Lindahl om arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd:

Vilka förändringar testar ni?

– Vi vill få in informationsfoldern som har tagits fram här i regionen Länk till annan webbplats. i våra rutiner och säkerställa att alla föräldrar får del av den. Det ska gälla över hela vår förvaltning. Även om man jobbar med vuxna, så ska man känna till och kunna använda broschyren och länka över om det behövs till andra enheter på förvaltningen.

– Inför placeringen eller vid omedelbart omhändertagande vill vi ge akut stöd för man hamnar i en kris och behöver någon som stöttar i det akuta. Efter en testperiod har vi nu infört att vi har fyra krisstödjare som ger detta som en råd- och stödinsats. Vi vill korta vägarna för föräldrarna så att någon snabbt möter dem och kan motivera till fortsatt stöd. Vår förhoppning är att föräldrarna ska må bättre och vi tänker att det kan leda till färre sammanbrott och kortare placeringstider.

– Vi arbetar med Signs of safety, en modell för att utreda, bedöma och följa upp barns säkerhet och skydd. Vi vill skapa delaktighet och att föräldrarna är medskapande i vad som behöver förändras, vad de behöver för stöd för att åstadkomma förändring och vad de själva kan bidra med. Genom att använda metoden kan vi visualisera och göra det tydligare för föräldern vad som behöver hända för att barnet ska kunna komma hem. Det är också viktigt att se vad som fungerar bra och att göra mer av det.

Vilken har varit den största utmaningen hittills?

– Att begränsa sig, att komma vidare och att inte fastna i för många detaljer. Det är också en lärdom att våga prova och följa upp och inte bara fastna i att det är så många saker vi först måste ta reda på och förankra. Vi måste våga prova i liten skala, hålla i det och sprida.

Kontakt: Hanna Lindahl

Forskning

Här kan du ta del av en vetenskaplig artikel som skrivits inom ramen för projektet:

Social workers’ constructions of parents to children in foster care Länk till annan webbplats.
Av Therése Wissö, Anna Melke och Iréne Josephson

Kontakt

Anna Melke

Forskare och projektledare

031-335 51 80

Övriga forskare i projektet

Iréne Josephson
Region Jönköpings län
Kommunal utveckling
FoUrum social välfärd
Tel: 0722-30 33 01

Therése Wissö
Göteborgs universitet
Institutionen för socialt arbete
Tel: 0766-18 63 86

Teamledare i kommunerna

Alingsås: Hanna Stendahl

Eksjö och Sävsjö: Åsa Löfkvist

Göteborgs stad: Lejla Mesinovic Klecina

Mölndals stad: Olivia Broström

Stenungsund: Barbro Carlhamre

Värnamo: Hanna Lindahl

Aktuellt

Webbinarier

  • Kostnadsfritt webbinarium 28 januari 2022 kl 9–12. Forskare och teamledare från socialtjänsten delar med sig av erfarenheterna från projektet. Vi bjuder på många konkreta exempel på hur stödet till föräldrar kan förbättras – mer info kommer!
  • Socialstyrelsens kostnadsfria webbinarium Länk till annan webbplats. den 21 oktober 2021: Stärkt trygghet för barn som är långsiktigt placerade i familjehem. Ett av inslagen är Förälder på avstånd.

I korthet

Pågår

1 oktober 2018 – 31 december 2021

GR:s roll

Göteborgsregionen, FoU i Väst är projektägare.

Medverkande

Kommunerna Alingsås, Eksjö/Sävsjö (som bildar ett gemensamt team), Göteborg, Mölndal, Stenungsund och Värnamo.

Region Jönköpings län, Kommunal utveckling, FoUrum social välfärd.

Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete.

Utmaning i GR:s strageiska inriktning

Social sammanhållning och trygghet

Bidrar till globala målen

Mål 3. God hälsa och välbefinnande
Mål 10. Minskad ojämlikhet