Återvändare i fokus

Göteborgsregionens Socialchefsnätverk har under våren konstaterat att det i kommunerna kan finnas behov av ökad kunskap kring återvändare från före detta IS-kontrollerade områden i Syrien och Irak, samt hur man som kommun kan hantera mottagandet av dessa. Ämnet har fått stort utrymme i medierna, vilket i sin tur lett till viss oro och mycket frågor från allmänheten.

Med anledning av detta bjöd Göteborgsregionen (GR), tillsammans med Center mot Våldsbejakande Extremism (CVE) och Västra Götalandsregionen (VGR) in till ett dialogseminarium kring ämnet den 27 maj i GRs lokaler. Flera av regionens kommuner deltog i dagen och deltagarna representerade områden som socialtjänst, utbildning, flyktingmottagning och säkerhetssamordning.

Sari Römpötti – rådgivare på CVE – inledde och berättade om centrets verksamhet och hur de arbetar med stöd till kommuner. CVEs uppdrag är att stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige, och att förebygga ideologiskt motiverad brottslighet och terrorism. En tydlig del i CVEs uppdrag är att stötta kommunerna.

CVE jobbar med ett myndighetsnätverk där 15 olika myndigheter är involverade. På kommunal nivå är de mest centrala aktörerna socialtjänst, skola och polis. Därför samlar CVE dessa myndigheter på nationell nivå för att tydliggöra olika roller och ansvar som man har, vilket i sin tur ska förenkla samverkan på lokal nivå. CVE jobbar även med att samla forskning och göra kunskapen lättillgänglig, till exempel genom utbildningar, så väl traditionella som webbaserade.

Använd befintliga strukturer i kommunen

CVE betonar att man ska lägga in frågan i befintliga strukturer i kommunen, t.ex. tvärgrupper, samverkansgrupper och brottsförebyggande grupper. Det behövs ingen egen organisation för dessa ärenden. Utöver skola, socialtjänst och polis är det också bra att involvera fritidsverksamhet, andra förvaltningar och berörda organisationer, t.ex. arbetsmarknadsförvaltning, civilsamhällesaktörer och bostadsbolag. Arbetet som ska göras skiljer sig egentligen inte från det man redan gör med andra grupper inom socialtjänst, sjukvård och ordinarie handläggning.

Utgångspunkten för att arbeta förebyggande i kommunerna är att göra en lägesbild för att veta vilken problematik som finns i kommunen, vad är det man behöver jobba med, vilka särskilda insatser behöver sättas in, finns det områden med riskgrupper som är extra sårbara. En förutsättning för denna lägesbild är just att samla de nämnda aktörerna.

CVE har kontaktat alla kommuner som enligt Säkerhetspolisen hade tagit emot återvändare eller som kan förväntas ta emot återvändare från före detta IS-kontrollerade områden. Man har erbjudit enskilt stöd till kommunerna och bjöd in till en kunskapsdag den 24 april. De flesta av dessa kommuner har tackat ja till stöd.

CVE försöker tydliggöra vad olika myndigheter har för ansvar i den här frågan.

  • Säkerhetspolisen utreder terroristbrott och gör också orosanmälningar på barn till socialtjänsten.
  • Polisen utreder folkrättsbrott och ger stöd i de kommunala verksamheterna.
  • UD ger stöd i konsulära frågor.
  • CVE stöttar kommunerna.

Alla de återvändare som kommer att behöva ID-handlingar kommer ju också att vara tvungna att gå via UD, vilket gör att UD kommer få kännedom om dessa. CVE har därför förmedlat till UD att det är viktigt att kommunerna får information så tidigt som möjligt om de vet att det finns personer som kommer återvändare till kommunen.

Den största skillnaden från vanlig flyktingmottagning kanske är den oro som kan finnas i samhället kring återvändarna, oro som också väcker starka känslor och reaktioner. Därför är det viktigt att vara förberedd med en övergripande kommunikationsplan kring ämnet och att samarbeta med civilsamhällesaktörer.

Även i vården handlar det om att nyttja befintliga strukturer

Lina Gustin är Regional samordnare för hälso- och sjukvård när det kommer till asylsökande, nyanlända och tillståndslösa. Även hon pratar om att barn och vuxna som återvänder från före detta IS-kontrollerade områden inte skiljer sig särskilt mycket från de grupper man redan jobbar med.

Lina Gustin nämner att barnen i första hand behöver trygghet och en så normal vardag som möjligt. Eventuella trauman kan inte behandlas förrän en lugn och trygg vardag finns. Därför är det viktigt att snabbt få till en hälsoundersökning av barnen som anländer då det finns krav på genomförd hälsoundersökning hos en del skolor och förskolor. Ansvaret för vem som ska genomföra dessa hälsoundersökningar skiljer sig lite beroende på om barnen skall placeras eller om de har kvar sina vårdnadshavare.

Både Lina och Sari tar upp att vård och socialtjänst är skyldiga att ge hälsovård, sjukvård och insatser till alla och att eventuella utredningar om krigsbrott eller andra brott ska hanteras av rättsvårdande myndigheter.

En sammanfattning av råden som togs upp under seminariet är.

  • Samla tvärgrupp av relevanta aktörer
  • Ta fram plan
  • Nära dialog med polis
  • Uppsökande arbete
  • Uppdatera lokala lägesbilden
  • Arbeta förebyggande runt sårbara grupper
  • Lita på ordinarie metoderna och verktygen räcker långt
  • Ta hjälp när de inte räcker
  • Använd civilsamhället
  • Kommunicera för att motverka oro och polarisering

Senast uppdaterad: 2019-05-29 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund