Får man älska en förälder som har mördat?

Det kan vara en fråga som barn som kommer till verksamheten Solrosen har att förhålla sig till. Solrosen ger stöd till barn och unga som har eller har haft en familjemedlem som varit frihetsberövad.

Detta är ett referat från ett seminarium som arrangerades den 4 december 2018 av Solrosen, Göteborgs räddningsmission, Erikshjälpen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgsregionen FoU i Väst.

Får man älska en förälder som har mördat?

Line Fuchs är verksamhetsledare på Solrosen, som drivs av Göteborgs räddningsmission i samverkan med Erikshjälpen. Verksamheten ska stödja och förbättra situationen för barn och unga som har eller har haft en förälder eller annan familjemedlem som varit frihetsberövad. Familjerna kommer från alla samhällsskikt och ser mycket olika ut.

– Får man älska en förälder som har mördat? Det kan vara en sån fråga som barn som vi möter har att förhålla sig till, berättade Line.


Motstridiga känslor

Solrosen arbetar mycket med att hjälpa barn och unga att rymma de motstridiga känslor de kan ha inför en förälder som begått ett brott. En förälder kan ha mördat men samtidigt ha varit en närvarande, fin förälder.

– Hur kan man både nästan hata en förälder och längta? För oss handlar det om att visa att det kan finnas plats för de här känslorna samtidigt.

Solrosen möter å ena sidan barn som behöver skyddas från sin förälder, å andra sidan barn som behöver få hjälp att hålla kontakten med sin förälder under hela verkställighetstiden.

Line berättade att cirka 30 000 barn i Sverige har en förälder i fängelse eller frivård. I den siffran är inte barn med häktade föräldrar inräknade. Inte heller barn som har andra nära familjemedlemmar (exempelvis syskon) ingår i den siffran.


Familjepedagoger, musikpedagog och volontärer

Solrosen finns i Göteborg och Borås och i verksamheten finns familjepedagoger, en musikpedagog och volontärer. Det finns även verksamheter som arbetar på liknande sätt som Solrosen i Umeå och Jönköping. Solrosen finansieras genom kommunala föreningsbidrag, statsbidrag från kriminalvården, Erikshjälpen samt genom insamlade medel och gåvor.

Solrosen jobbar mycket med att klargöra för barn att de inte bär ansvar för sina föräldrars svårigheter och för att minska känslan av skuld och skam.

– Nästan alla barn jag möter har under nån period trott att det har varit deras fel att föräldern blivit frihetsberövad. De tror att de har tjatat för mycket efter nya saker, varit för bråkiga och så vidare.

En viktig del av verksamheten är att stärka barns och ungdomars självkänsla och självförtroende. Detta sker inte minst genom musik. I Göteborg finns en musikpedagog som arbetar med barnen individuellt eller i grupp. Genom Solrosen får barn hjälp att se att de inte är ensamma om sin situation och de får träffa andra som befinner sig i en liknande situation.

Solrosen vill också bidra till bättre kommunikation inom familjen.

– Det är mycket skuld och skam och föräldrar vill skona sina barn. Hur blir det för mitt barn om nån får veta att jag sitter i fängelse? Därför kanske man inte berättar hur det är och barnen får leva med halvlögner. Barn kanske får höra att föräldern jobbar i Norge. Vår erfarenhet är att barn många gånger spelar med i detta trots att de vet hur det ligger till. Det är bättre att de får möjlighet att prata om det som händer i deras liv, sa Line.

Den tvetydiga förlusten

Det är nästan som om en förälder har gått bort men barnet kan inte sörja och får inte samhällets förståelse och omsorg som när en förälder går bort – snarare motsatsen.

Verksamheten utgår ifrån ”Solrosmodellen”. ”Solrosmodellen” är en sammanställning av de olika delarna i de stödjande insatser Solrosen erbjuder, där själva grunden är samtalsstöd. Den första kontakten med Solrosen är ofta ett informationssamtal där man får information om verksamheten och tillfälle att berätta om sin situation och man diskuterar hur det individuella stödet kan läggas upp. Oftast är det vårdnadshavaren i frihet som kommer själv till detta samtal. Därefter kan det bli så att flera i familjen, eller hela familjen involveras i stödet. Solrosen erbjuder individuella samtal för barn från tre år och uppåt. Om det blir individuella samtal, samtal där både föräldrar och barn är med samt hur många samtal det blir varierar utifrån behov och situation.


Allt från följeslagare till tacotisdag

Solrosen jobbar uppsökande i kriminalvården. De kan också vara följeslagare när barn ska besöka sin förälder i häktet eller på anstalt. Ibland kan Solrosens lokaler vara en bra plats för barn och förälder att träffas på. Solrosen erbjuder anhöriggrupper där vuxna kan träffas, de har minst ett läger om året för barn och föräldrar (hemmavarande föräldrar deltar ofta men även föräldrar med fotboja eller föräldrar som har permission). Varannan vecka bjuder Solrosen in till tacotisdag och de har en årlig julfest.

Solrosen arbetar även med rådgivning, information, studiebesök, handledning, vägledning, föreläsningar, utbildning, opinionsbildning och påverkansarbete.

Vilken betydelse har Solrosen för barn, ungdomar och föräldrar?

Under hösten 2017 och våren 2018 utvärderades Solrosen av Lisbeth Lindahl, forskare vid Göteborgsregionen FoU i Väst.

Det finns inte så mycket svensk forskning på området men amerikansk forskning visar att barn till frihetsberövade föräldrar löper ökad risk att drabbas av exempelvis psykisk ohälsa, sämre ekonomi, de kan tvingas flytta för att de inte har råd att bo kvar och det finns en risk för parentifiering – att barnet blir förälder åt sin egen förälder och när det sker så går barnet miste om sin egen utveckling.

Men alla barn drabbas inte av detta. Det finns skyddsfaktorer som kan motverka på individnivå, familjenivå och i nätverket runtomkring barnet. På individuell nivå har intelligens, självkänsla och självständighet en skyddande effekt, på familjenivå kan ett värmande och stöttande klimat verka skyddande och uppmuntran och hjälp från omgivningen kan också skydda barnet. Och det är där Solrosen kommer in.

Till grund för utvärderingen ligger intervjuer, fokusgrupper, enkäter, observationer och en genomgång av aktuell forskning.

Lisbeth intervjuade ett antal barn och ungdomar som haft kontakt med Solrosen. De framhöll vikten av att ha en plats där du kan prata utan att behöva dölja något. Solrosen gjorde att de kände sig mindre ensamma. De gillade också att Solrosen är en plats där man bara kan ta det lugnt, pyssla, sjunga och spela. Solrosen kan också hjälpa barn att behålla kontakten med den frihetsberövade föräldern. Personal från Solrosen kan följa med till häktet eller fängelset. Intervjuerna vittnade också om att Solrosen stärker barnens självkänsla.

– Barnen uppskattade också att det inte finns någon slutpunkt. Man blir inte utskriven från Solrosen.


Föräldrarnas upplevelser av Solrosen

Föräldrarna på utsidan berättade att de upplevde att Solrosen var ett stöd för barnet, att barnet där fick lära sig att sätta ord på sina känslor och hantera dem, lära sig sätta gränser samt att barnets självförtroende växte. Solrosen utgjorde ibland länken mellan barnet och föräldern som var frihetsberövad. Det kunde också vara en plats för speciella möten, exempelvis med en barnsekreterare eller föräldern på permission. Föräldrarna såg Solrosen som en frizon där barnet kunde prata öppet utan att behöva dölja något. Föräldrarna uppskattade de tillitsfulla relationerna till personalen och deras expertkunskaper som hjälpte dem att förstå vad som hände i en situation som kändes ohanterlig. De uppskattade även Solrosen som en arena för att lära känna andra familjer i en liknande situation.

En förälder som tidigare varit frihetsberövad beskrev att Solrosen hade utgjort en länk till barnet under den tiden. En annan förälder som också varit frihetsberövad upplevde att verksamheten var viktig för mammor och barn men att han själv inte hade behov av samtal.

Utvärderingen visar att de flesta som har kontakt med Solrosen är ensamstående mammor i åldern 30–49 år. Det vanligaste skälet till att man valde att ha kontakt med Solrosen var att man upplevde att personalen var bra, att man kunde träffa andra i samma situation och att det var ett stöd för barnen. Solrosen förknippas med glädje, avkoppling, avlastning, minskad oro och stärkt föräldraskap.

– Solrosen ger ett stöd som är relativt unikt. De har samlat på sig mycket kunskap om vad som händer när en person blir frihetsberövad. På frågan vart besökarna skulle gå om Solrosen inte fanns var svaret ”ingenstans”. Det är också viktigt att det är frivilligt att komma dit och ingen myndighetsutövning.


Kriminalvårdens bild av Solrosen

Lisbeth genomförde även en fokusgrupp med personal från kriminalvården som möter Solrosen. De beskrev Solrosen som kunniga, kompetenta, engagerade, professionella, ödmjuka och flexibla. De upplevde att Solrosen hjälper dem genom att öppna upp för samtal, att de är bra samarbetspartners men att de samtidigt ställer krav på kriminalvården och kan vara ett ”pain in the ass”.

Utvärderingen visar sammanfattningsvis att Solrosen upplevs ha en stödjande, stärkande och frigörande betydelse för sina besökare. Samtidigt har verksamheten även en kopplande kraft genom att bygga broar och vara en arena för möten.

Vill du veta mer?

Solrosen kommer gärna ut och berättar om sin verksamhet. Kontaktuppgifter och mer information finns på Solrosens webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Göteborgsregionen FoU i Västs utvärdering av Solrosen: På båda sidor av muren men alltid på barnets sida Utvärdering av Solrosen. En verksamhet som stödjer barn, unga och föräldrar med en frihetsberövad familjemedlemlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Välkommen att kontakta Lennart Rådenmark, 0736-60 52 89.

Text: Märit Malmberg Nord, Göteborgsregionen FoU i Väst
Bild: Misak Nalbandian, Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Senast uppdaterad: 2018-12-11 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund