Inspiration och erfarenhetsutbyte på Mötesplats Hälsa

Den 21 mars 2019 ägde Mötesplats Hälsa rum – en arena för lärande och erfarenhetsutbyte om hur vi kan öka hälsan och minska sjukfrånvaron på våra arbetsplatser. 360 deltagare tog del av två storföreläsningar och valde mellan 17 olika seminarier. Här följer en sammanfattning av innehållet under dagen. Föreläsarnas bildpresentationer finns längst ned.

Det var projektet HälsoGReppet som bjöd in till Mötesplats Hälsa. HälsoGReppet finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och drivs av GR tillsammans med tolv av medlemskommunerna. Projektets övergripande mål är att stärka individers ställning på arbetsmarknaden genom att förebygga och förhindra sjukskrivningar som orsakas av psykisk ohälsa, bland de anställda i kommunerna i Göteborgsregionen. Läs mer på https://goteborgsregionen.se/halsogreppetlänk till annan webbplats.

FILM OM DAGEN

Clas Malmström, läkare och författare, föreläser under Mötesplats Hälsa 21 mars 2019.

Clas Malmström, läkare och författare

Ett bra liv är inte bekvämt. En ny syn på hälsa och ohälsa.

Clas Malmström, föreläsare, författare och läkare.

Clas inledde med att betona att om du blir sjuk och snabbt får behandling i sjukvården så betyder det inte per automatik att du blir frisk.
– Du kan vara frisk med god hälsa men också otillräckligt frisk för att må bra. Den del av dig som inte fått det den behöver på sistone kan då inte fungera på ett riktigt sätt och då uppstår funktionell ohälsa. Denna ohälsa beror inte på skadlig påverkan utan på brist och det är denna form av ohälsa som ökar idag.

De negativa stresstillstånd som leder till funktionell ohälsa handlar om att man hamnar i ett oroligt tillstånd. O-ro betyder brist på ro. Om man inte kan försätta sig själv i ett rofyllt tillstånd framkallar detta ett bristtillstånd.
– Om du är opigg behöver du göra saker. Du blir piggare genom att anstränga dig lite mer och vila med kvalitet och anstränga dig lite mer och vila ännu mer och så vidare. Det kickar igång de anabola processer som gör att vi återhämtar oss.

Människor som är bra på att hålla sig friska har promotiv kompetens och perspektivförmåga. De ställer sig frågan om deras situation är bra nog och tar initiativ till att ändra på den – tillsammans med arbetskamrater, familjemedlemmar eller andra berörda. Clas menar att den viktigaste orsaken till funktionell ohälsa är att vi inte tillräckligt ofta frågar oss själva vad vi behöver för att tillfredsställa våra fysiska och psykiska behov. En vanlig orsak till att vi inte gör det är att vi är stressade och då nedprioriterar vi våra egna behov.

Ett dilemma är att det inte alltid är på jobbet man blir trött utan ofta är det hemma.
– Men det kan vi inte sjukskriva ifrån utan då blir det jobbet man pekar på och sjukskriver ifrån. Att bara peka på arbetsmiljön, chefen och så vidare leder då inte till att man tar itu med det egentliga problemet. Läkare kan skriva ut symptomdämpande mediciner men det räcker inte för att komma åt den funktionella ohälsan. Resursförstärkningar i sjukvården löser inte heller dagens psykiska ohälsoproblem utan det som krävs är prevention – och promotion.

BOKTIPS! Ett bra liv är inte bekvämt – en bok om mental styrketräning, av Clas Malmström

Ann-Sofie Karlsson och Ann-Charlotte Laurell, Sunt arbetsliv.

Ann-Sofie Karlsson och Ann-Charlotte Laurell, Sunt arbetsliv.

Arbeta främjande med friskfaktorerna

Ann-Sofie Karlsson och Ann-Charlotte Laurell, Sunt arbetsliv

Föreningen Sunt arbetsliv ska bidra till friskare arbetsplatser i kommun- och regionsektorn genom att utveckla stöd, verktyg och sprida kunskap. Både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer står bakom Sunt arbetsliv.

Forskning visar att det finns ett antal faktorer som är viktiga för friska organisationer: ledarskapet, stöd till ledarna, kommunikation, kompetensutveckling, feedback, rättvis organisation samt kunskap om sjukskrivningsstatistik för att kunna sätta in tidiga insatser.

Ann-Sofie och Ann-Charlotte representerar Sunt arbetslivs resursteam, som arbetar tillsammans med organisationer som vill jobba med friskfaktorer som ett sätt att bli en frisk och attraktiv arbetsplats med låg och stabil sjukfrånvaro. I det arbetet börjar man med en nulägesanalys utifrån ett antal friskfaktorer och sätter in kunskapshöjande insatser för att få till ett önskat agerande och ett önskat tillstånd. Ett inslag i det arbetet är en workshop om friskfaktorer för att få en bild av situationen och sedan prioriterar man vilka friskfaktorer som är mest relevanta att arbeta med. För att få till ett nytt beteende behöver det konkretiseras och man måste diskutera vad som möjliggör ett sådant beteende och därefter pröva åtgärder och följa upp. Sunt arbetsliv erbjuder verktyg kopplade till de olika friskfaktorerna som är fria för alla att använda.

Tips!

På Suntarbetsliv.se finns digitala verktyg, metoder med mera som kan användas kostnadsfritt.
Om enkätverktyget Beredskap för förändring, ett verktyg som används för att mäta en organisations förutsättningar att genomföra ett framgångsrikt förändringsarbete: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-2-8länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Fokusera på det friska – en film med Eva Vingård, professor i arbetsmedicin: https://www.youtube.com/watch?v=jC8C2mYTet0länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Johan Sandström och Sofia Holz, Kungsbacka kommun

Johan Sandström och Sofia Holz, Kungsbacka kommun

Hälsofrämjande ledarskap – Fem utvecklande ledarbeteenden krävs för att balansera ett destruktivt

Johan Sandström och Sofia Holz, Kungsbacka kommun

Alla chefer i Kungsbacka kommun utbildas i Utvecklande ledarskap och på Förvaltningen för individ- & familjeomsorg har man tagit ytterligare ett steg med programmet Hälsofrämjande ledarskap. Syftet med programmet är att öka kompetensen om destruktivt ledarbeteende, om organisatorisk arbetsmiljö och att på olika sätt stärka cheferna i deras ledarskap.
– De ledarbeteenden vi vill sträva efter är de som både leder till organisatoriskt resultat och individuell utveckling. Ledarbeteenden definieras av omgivningen och dina medarbetare – inte av dig som chef, betonade Johan.

Han berättade att arbetet bland annat har lett till många reflektioner om vad organisatorisk arbetsmiljö är, att modiga insikter har tillkommit i en trygg miljö samt att det har lett till en ökad förståelse och kunskap om destruktiva ledarbeteenden.

Sofia Holz jobbar som enhetschef och vid seminariet delade hon med sig av sina erfarenheter av programmet Hälsofrämjande ledarskap – om hur det exempelvis var både ”smärtsamt och utvecklande” när en grupp medarbetare fick besvara frågor om henne och hennes ledarskap.

Sofia upplever att hon har fått hjälp att få syn på destruktiva beteenden hos sig själv, inte minst när stressen sätter in.
– Då brukade jag börja berätta för de andra vad de skulle göra. Idag försöker jag jobba med tillit och jag försöker ge bättre förutsättningar. Mitt tips är att lyssna och ta till sig! Jobba tillsammans och ta hjälp av varandra!

Helena Engelke, Suntarbetsliv

Helena Engelke, Suntarbetsliv

Utveckla er organisatoriska och sociala arbetsmiljö

Helena Engelke, Sunt arbetsliv

Helena berättade om det stöd och de verktyg som Sunt arbetsliv erbjuder arbetsplatser som vill jobba med OSA – organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk arbetsmiljö handlar om hur arbetet ordnas, styrs och kommuniceras samt hur beslut fattas medan social arbetsmiljö rör hur vi samspelar och pratar med varandra.

OSA-kollen vänder sig till alla i organisationen men kanske främst till första linjens chefer och skyddsombud. OSA-kollen ger en förståelse för vad organisatorisk och social arbetsmiljö är och hur man kan jobba med den.

OSA-utbildningen består av en halvdagsutbildning med för- och efterarbete och utgör en gemensam bas för chefer och skyddsombud.

OSA-kompassen är en vägledning som kan användas som en uppslagsbok om Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). OSA-kompassen innehåller grundläggande information om föreskrifterna, verktyg för att praktiskt jobba med dem, artiklar om hur andra löst sina utmaningar samt artiklar om aktuell forskning.

TIPS! https://www.suntarbetsliv.se/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Forskarnas råd för en bättre organisatorisk och social arbetsmiljö:

  • Avsätt tid och tänk långsiktigt
  • Använd det stöd som finns
  • Behåll fokus för social arbetsmiljö – när man ska besluta något i verksamheten låt tillit, förtroende och stöd vara vägledande
  • Behåll fokus för organisatorisk arbetsmiljö
  • Tydliggör roller och ansvar
  • Värna återhämtning
Annika Karlsson, konsult, och Victoria Ackermann, Lilla Edets kommun

Annika Karlsson, konsult, och Victoria Ackermann, Lilla Edets kommun

Hur kan vi jobba för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser?

Annika Karlsson, konsult i arbete med hälsofrämjande arbetsplatser, och Victoria Ackermann, Lilla Edets kommun

Annika och Victoria berättade om satsningar på hälsa på arbetsplatserna i Lilla Edet och Stenungsunds kommuner. De har båda satsat på tre roller på arbetsplatserna i sina kommuner, den så kallade triaden, och det är chef, skyddsombud och hälsoinspiratör. Dessa ska arbeta tillsammans för att uppnå hälsa på arbetsplatsen.

Stenungsund har satsat på så kallad Styrkebaserad utveckling (Appreciative Inquiry, AI). Denna modell fokuserar på vad som fungerar bra i en verksamhet och att stärka och göra mer av det.
– Det vi fokuserar på växer. Vårt motto är att ”Vi gör varandra bra”. Bara att säga denna mening gör att det händer något i rummet och i gruppen. Vi behöver öva oss i det som vi vill ha mer av i organisationen, betonade Annika.

Lilla Edet arbetar, förutom med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser genom triaden, med att utbilda alla chefer i kommunen i utvecklande ledarskap.

HälsoGReppets projektledare Christina Bouweng Andersson (till vänster) och Helen Persson, Partille kommun (till höger) tillsammans med gästande föreläsarna Danielle Cappetti, Hans Kerkhoven och Jan Feenstra från Nederländerna.

HälsoGReppets projektledare Christina Bouweng Andersson (till vänster) och Helen Persson, Partille kommun (till höger) tillsammans med gästande föreläsarna Danielle Cappetti, Hans Kerkhoven och Jan Feenstra från Nederländerna.

Två års sjuklön – hur löser Nederländernas arbetsgivare det?

Danielle Cappetti, Hans Kerkhoven och Jan Fenstra

Projektgruppen för HälsoGReppet var i höstas på utbytesresa i Leeuwarden tillsammans med representanter från kommunerna. Under Mötesplats Hälsa kom tre av de som tog emot dem där för att berätta om hur Nederländernas system för sjuklön fungerar.

I Nederländerna är arbetsgivaren skyldig enligt lag att betala sjuklönen i två år. HR-cheferna Danielle Cappetti och Hans Kerkhoven från kommunerna Leeuwarden respektive Súdwest-Fryslân berättade om hur de arbetar med arbetsmiljö och hälsa.

Jan Feenstra, som är projektledare inom ett projekt som kallas Pastiel, berättade om hur det projektet med tio kommuner i samverkan hjälper arbetstagare att komma tillbaka till arbete.

Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, och adjungerad professor i vårdens ledarskap och organisering/Högskolan Borås och i Ergonomi/KTH.

Lotta Dellve

Bygga kapacitet för hållbart och hälsofrämjande arbete i vardags- och utvecklingsarbete

Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, och adjungerad professor i vårdens ledarskap och organisering/Högskolan Borås och i Ergonomi/KTH.

Lotta inledde med att slå ett slag för delaktighet på våra arbetsplatser.
– Delaktigheten är viktig för att upprätthålla tillit, förtroende, maktbalans och tron på det vi gör.

Lotta framhöll att ett hållbart och hälsofrämjande arbete i vardagen kräver många och olika saker, bland annat att ledare har rätt förutsättningar och stöd, perspektivförståelse och kunskap om hållbart arbete, balans, relationer, konflikter och rättvisa. Ledare behöver också skapa och verka i ett större system och kunna delegera, distribuera och släppa kontrollen.

När det gäller hållbart utvecklingsarbete visar forskning att det krävs fokus på verksamheten och ett verksamhetstjänande ledarskap som balanserar behovet av styrning av utvecklingen med tillit. Detta skapar hållbart engagemang. Ett verksamhetstjänande ledarskap behöver vara transparent, ärligt, relations- och utvecklingsinriktat och ankra ledning och styrning till alla nivåer i organisationen. Det är viktigt att involvera, koppla samman, föra dialog och begripliggöra – hela tiden med ett tydligt praktik- och medarbetarfokus. Vidare betonar forskningen idag vikten av en distribuerad (delad) ledning, bottom up, att det finns tillräckliga organisatoriska stödresurser (chefer bör inte vara överbelastade) samt ett genomgripande lärandeklimat.

Lotta använde ett exempel från äldreomsorgen för att beskriva vad som kan främja respektive hindra hållbart utvecklingsarbete. Först och främst krävs en ledning som ger stöd till utveckling. Något som då kan verka hindrande är överbelastade chefer. För att främja arbetsgruppens sociala lärandeklimat är det viktigt med fokus på medarbetare och på ett distribuerat ledarskap där chefen inte bär allt själv. Ett hinder för att få till stånd detta är bristande socialt kapital och medarbetare som underordnar sig.

Att medarbetare och arbetsgrupper har ett aktivt engagemang kan främjas genom att man använder sig av reflektion och dialog som arbetsform. Samtidigt kan det hindras om möjligheterna till möten är begränsade. En lärande organisation främjas av tillit från ledningens sida medan ett hinder kan vara att man ägnar sig åt att implementera utan att reflektera. Ett stödjande ledningsklimat för lärande och reflektion främjas av att utvecklingsarbetet förankras men kan hindras av att mandatet för utveckling är begränsat.

TIPS! Ladda ner rapporter och verktyg som handlar om hållbart och hälsofrämjande ledarskap och arbetsliv: https://socav.gu.se/Samverkan/hallbart-och-halsoframjande-ledarskap-och-arbetslivlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Kontaktperson på GR: Björn Wallermark

Senast uppdaterad: 2019-04-08 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund