Ungas livssituation i nio kommuner i Göteborgsregionen

Så tänker ungdomar om fritid, skoltid, inflytande, trygghet och hälsa – och så jobbar kommunerna med dessa frågor.

Den så kallade Lupp-undersökningen tar ett brett grepp om ungas vanor och attityder. Hösten 2017 har Lupp genomförts i nio kommuner i Göteborgsregionen i samverkan och med stöd av Göteborgsregionen, FoU i Väst. Kommunerna är: Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.


Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Lupp är ett enkätverktyg som tillhandahålls av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Den innehållsliga bredden gör resultaten särskilt användbara som underlag i kommunövergripande dialoger med unga, tjänstepersoner och politiker om sådant som rör ungas livssituation. Enkätsvaren bidrar med ungdomars perspektiv på förhållanden som berör dem.


"Det är väldigt bra att vi gör Lupp tillsammans"

Samarbetet mellan kommunerna ger varje kommun referenspunkter från grannkommunerna. Det sammantagna regionala svarsunderlaget gör det möjligt att analysera mindre grupper av ungdomar som är för små för lokala analyser.

– Det är väldigt bra att vi gör Lupp tillsammans över kommungränsen. Det erfarenhetsutbyte vi får med andra kommuner är ett jättebra stöd i genomförandet, att man inte är lika ensam i de utmaningar som finns med att göra Lupp. Sen är det förstås viktigt att det blir mer kostnadseffektivt, att vi gemensamt kan använda GR för att ta fram rapporter. Utöver våra lokala rapporter är det intressant med analyserna i den regionala rapporten, som bygger på många fler enkätsvar och kan undersöka hur det ser ut även i mindre grupper av ungdomar, säger Jennifer Yannelli Dehlén i Mölndals stad.


Några resultat

Lupp-undersökningen är omfattande och det är svårt att framhålla vissa resultat framför andra.

– Men ett intressant resultat för oss och många andra är att ungas psykiska hälsa blivit sämre och framförallt bland tjejer. Detta har gjort att vi har ett fokus på att jobba med den frågan, säger Jennifer Yannelli Dehlén i Mölndals stad.

I rapporten redovisas och analyseras enkätsvaren utifrån följande teman:


En meningsfull fritid?

Många ungdomar är nöjda med sin fritid. Resultaten visar att goda kompisrelationer är en särskilt viktig grund, men även att trivas med familjen och skolan samt att träna och ha en bra hälsa. En negativ faktor är att sakna fritidsaktiviteter där man bor. Resultaten pekar på en viss strukturell ojämlikhet i ungdomarnas förutsättningar för en meningsfull fritid. Identifierade riskgrupper är ungdomar i ekonomiskt sårbara familjer, unga med funktionsnedsättning eller dålig hälsa samt unga i social utsatthet.


Förutsättningar för lärande i skolan?

Flertalet elever är nöjda med såväl undervisning som möjlighet till extra stöd vid behov i skolan. Det finns dock tecken på att sårbara elevgrupper är mindre nöjda, vilket innebär att skolans kompensatoriska uppdrag behöver stärkas för att alla elever ska kunna få det stöd de behöver. Resultaten pekar på att skolans sociala miljö brister på flera håll, vilket utöver att försämra förutsättningen för lärande innebär en hälsorisk för utsatta elever. Elevernas bild av sitt eget inflytande i skolan visar på ett ansenligt gap mellan viljan att vara med och bestämma och uppfattningen om att få vara det. Ett sådant inflytandegap tenderar att göra eleverna mindre nöjda med skolan.


Förutsättningar för samhällsinflytande?

Ungefär var fjärde åk8-elev och var tredje gy2-ungdom är ganska eller mycket intresserad av politik, medan lite fler är intresserade av samhällsfrågor och vad som händer utanför Sverige. I båda åk8 och gy2 uppger ungefär varannan att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Relativt få bedömer att de har ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter ”till de som bestämmer i kommunen”. Det finns därmed ett slags inflytandegap i övergripande kommunfrågor: fler ungdomar vill påverka än tror på möjligheten att föra fram sina åsikter.


Trygghet i vardagen?

Hemmet är en av få vardagsmiljöer där flertalet ungdomar uppger att de alltid är trygga. Beträffande kollektivtrafiken och ”stan/centrum” är bara ungefär var fjärde ungdom i åk8 och gy2 alltid trygg, medan tvärtom nästan var femte är otrygg (flertalet är oftast trygga). Nästan var tredje åk8-elev och var fjärde gy2-ungdom uppger att de har blivit utsatta för brott eller hot under det senaste halvåret. Nästan var tredje åk8-elev och var femte gy2-ungdom har utsatts för mobbning under senaste halvåret, 7 respektive 3 procent uppger att de varit utsatta under en längre period.


En god hälsa och livstillfredsställelse?

Lite drygt tre av fyra åk8-elever uttrycker att de har en åtminstone ganska bra hälsa. Det gäller dock fler killar än tjejer, och könsskillnaden är särskilt tydlig sett till andelen som uttrycker att de har en mycket bra hälsa: ungefär varannan åk8-kille mot var fjärde åk8- tjej. Tjejer rapporterar också psykosomatiska hälsobesvär i högre grad än killar, och har i genomsnitt också fler besvär än killar. Hälsobesvären är dock ännu vanligare i gruppen med annan könstillhörighet än kille/tjej.

Det är 3 procent av åk8-eleverna och 12 procent av gy2-ungomarna som uppger att de röker (minst varje vecka). Hälften av gy2-ungdomarna uppger att de dricker alkohol (starköl, starcider, alkoläsk, vin eller sprit) minst någon gång i månaden, och detsamma gäller 8 procent av åk8-eleverna. 12 procent av gy2-ungdomarna och 3 procent av åk8-eleverna uppger att de använt narkotika minst någon gång. Att trivas med sin fritid framträder som den viktigaste faktorn för en god (självskattad) hälsa. Andra mycket tydliga friskfaktorer är att vara nöjd med skolan och att träna regelbundet. Den starkaste riskfaktorn (av de undersökta) är frekvent stress.


Synen på framtiden

Drygt 60 procent av åk8-eleverna tror att de kommer att läsa vidare på gymnasiet, direkt eller senare. Drygt 80 procent av gy2-ungdomarna tror att de kommer att läsa vidare efter gymnasiet. I båda åldersgrupper är det lite vanligare att tjejer räknar med att de ska läsa vidare jämfört med killar. Flertalet unga har en positiv syn på framtiden, ungefär nio av tio i både åk8 och gy2. Men det gäller inte alla.


Kontaktperson på GR: Åsa Nilsson

Senast uppdaterad: 2018-12-04 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund