Kompetensförsörjning på sikt – men vem tar ansvar för vägen dit?

Under 2016 drev GR pilotprojektet Regionalt snabbspår VA-ingenjörer. Ambitionen var att utveckla och pröva en modell som syftade till att minska kompetensbristen inom kommunernas samhällsbyggnadssektorer genom att ta vara på kompetensen hos nyanlända. Den yrkeskategori som stod i fokus var ingenjörer inom området vatten och avlopp.

Kompetensmatchningsmodellen

Lite förenklat kan man säga att modellen omfattade en urvals- och matchningsprocess, handledarledd praktik på en arbetsplats inom någon av de medverkande kommunernas samhällsbyggnadssektorer eller inom ett kommunalt bolag, samt utbildning i yrkessvenska. En utbildning för handledarna på arbetsplatsen ingick också.

Pilotprojektet utvärderades och baserat på de lärdomar som gjordes reviderades modellen. Den reviderade modellen har nu prövats inom ramen för ett nytt projekt; På rätt plats. Den här gången ingår fler yrkeskategorier och även privata arbetsgivare har kunnat delta.

Behovet av handledning och introduktion uppfattas som ett hinder

En erfarenhet från pilotprojektet var att många arbetsplatser har svårt att avsätta tid för handledning och introduktion.

De praktikanter som deltog i pilotprojektet var å sin sida tydliga med att handledningen på arbetsplatsen var en viktig förutsättning för att de skulle få möjlighet att synliggöra sin kompetens. Detta är också centralt för att arbetsgivaren ska kunna bedöma kompetensen och utifrån den bedömningen ta ställning till eventuell anställning eller ge ett omdöme, skriva ett intyg eller liknande, som praktikanten sedan kan använda för att söka arbete på annat håll.

Handledning och fungerande arbetsplatsintroduktion är också viktiga inslag ur ett socialt perspektiv.

Utvärderingens syfte och frågeställningar

Utvärderingen fokuserar på hur arbetsplatser som på grund av kompetensbrist befinner sig i ett trängt personalläge och av det skälet upplever att det är svårt att ta emot praktikanter kan arbeta för att möjliggöra handledning och introduktion. Och om kompetensmatchningsmodellen är ett fungerande verktyg i det sammanhanget.

Utvärderingen belyser följande frågor:

• Inom vilka yrkes- eller kompetensområden finns en brist?
• Hur ser de medverkande organisationerna på orsakerna till kompetensbristen?
• Vilka initiativ uppfattas behövas för att komma till rätta med kompetensbristen?
• Vilka kompetensförsörjningsstrategier använder de medverkande organisationerna?
• Hur fungerar dessa strategier?
• Bidrar kompetensmatchningsmodellen till att arbetsgivare hittar efterfrågad kompetens?
  

Den del av arbetsmarknaden som står i fokus är primärt den kommunala samhällsbyggnadssektorn i Göteborgsregionen, men utvärderingen av kompetensmatchningsmodellens funktion knyter an till kompetensförsörjningsproblem som präglar den svenska arbetsmarknaden i stort.

Ladda ner

• Kompetensförsörjning på sikt, men vem tar ansvar för vägen dit? En utvärdering av kompetensmatchningsmodellen ur arbetsgivarnas perspektiv.
  

Deltagarnas erfarenheter av att delta i projektet På rätt plats har utvärderats tidigare:

• På rätt plats? En uppföljning av praktikanters erfarenheter av att delta i kompetensmatchningsprojektet ”På rätt plats”.

Vill du veta mer om kompetensmatchningsmodellen?

• Kompetensmatchningsmodellens webbplats