Projekt avslutat

Hälsogreppet

Hälsogreppet var ett ESF-finansierat projekt som fokuserade på psykisk hälsa på arbetsplatser. Under projektet gjordes bland annat två verktyg till verksamheter i kommunerna: en modell för att stärka analysen av personalhälsa och en guide för samverkan i rehabiliteringsprocessen.

Syfte och mål

Hälsogreppets övergripande målsättning var att stärka individers ställning på arbetsmarknaden genom att förebygga och förhindra sjukskrivningar som orsakas av psykisk ohälsa bland anställda inom kvinnodominerade arbetsplatser i GR:s medlemskommuner.

Fyra spår

Projektet var uppdelat i fyra delprojekt, eller fyra spår:

  1. Utveckla en modell för att stärka analysen av personalhälsa i arbetsmiljöarbetet.
  2. Stärka samverkan kring rehabiliteringsprocessen.
  3. Öka chefers kunskap om ledarskapets betydelse för hälsan.
  4. Ökad medvetenhet och kunskap bland medarbetare och chefer kring den egna hälsan och framgångsrika insatser på arbetsmiljöområdet.

Finansiär

Hälsogreppet finansierades av Europeiska socialfonden (ESF), och drevs av GR tillsammans med tolv av medlemskommunerna.

Fördjupning

Bakgrund

Projekt Hälsogreppet initierades av Göteborgsregionens nätverk för personalchefer och har en stark koppling till det årliga arbetet med nyckeltal inom personalområdet: Nyckeltal Personalhälsa. Bakgrunden till att projektet startades är det ökande antalet sjukskrivningar som orsakas av psykisk ohälsa.

Anknytning till redan befintliga mål

Hälsogreppet nådde totalt 1 686 chefer och medarbetare i kommunerna. Projektet drevs av en projektledningsgrupp på Göteborgsregionen, men det var de lokala projektledarna i kommunerna som arrangerade större delen av aktiviteterna i projektet. De lokala projekten anknöt till redan befintliga mål i verksamheten. Tanken var att sannolikheten är större att projektet ger positiva effekter även efter projektslut om målen kopplas till sådant som ligger nära befintlig verksamhet.

Organisatoriska förutsättningar i fokus – inte individerna

Fokus i Hälsogreppet var verksamheter i kommunerna där huvuddelen av personalen består av kvinnor, eftersom det är dessa verksamheter som har högst sjukfrånvaro. Aktuell forskning pekar på att de organisatoriska förutsättningarna har mycket stor betydelse för psykisk (o)hälsa på arbetsplatsen. Därför var fokus i Hälsogreppet att sprida kunskap om risk- och friskfaktorer på organisations- och ledningsnivå, i stället för att skuldbelägga kvinnor som grupp utifrån deras högre sjukfrånvaro.

Resultat

Aktiviteter både regionalt och lokalt

Spår 1 och 2 drevs på regional nivå av arbetsgrupper med representanter från kommunerna. Arbetet resulterade i en modell för analys av personalhälsa, respektive en guide för samverkan i rehabiliteringsprocessen (du hittar dem nedan under Verktyg).

Arbetet i spår 3 och 4 omfattade insatser för kompetensutveckling, både regionalt och lokalt i kommunerna, i form av utbildningar, seminarier, konferenser med mera. Exempel på regionala aktiviteter var kursen Medskapande mötesledning för chefer, konferensen Mötesplats Hälsa, regional workshop kring personalhälsa i förskolan, deltagande på konferensen Hjärnhälsa samt utbildning i Motiverande samtal (MI).

Lokala exempel

Det mesta i projektet har skett lokalt i kommunerna. Nästan alla kommuner utgick från spår 3, det vill säga att kompetensutveckla ledarskapet. De lokala projekten handlade om exempelvis utvecklande, hälsofrämjande eller coachande ledarskap, styrkebaserad organisationsutveckling, hälsosam schemaläggning, grupputveckling och medarbetarstöd.

  • Tre kommuner valde att skapa en ny tjänst med fokus på arbetsmiljö/hälsa/bemanning (Partille, Alingsås, Stenungsund)
  • Nya metoder för grupputveckling (GDQ) kommer att fortgå (Härryda)
  • De verktyg som cheferna fick genom utbildning och coachning används i det ordinarie arbetet (Kungälv)
  • Utbildningsinsatserna med mellanliggande workshoppar implementerades i ordinarie verksamhet (Mölndal)
  • Förändring i organisationen med färre antal medarbetare per chef till följd av insikter genom kompetensutveckling om ledarskapets betydelse för hälsa (Kungsbacka)
  • I Lerum upplevde deltagande medarbetare ökad kunskap och att de fått verktyg för att hitta balans och välmående i vardagen.

Modell för att stärka analysen av personalhälsa i arbetsmiljöarbetet

Analysmodellen kan användas som underlag för chefer, HR-funktioner och skyddsombud som i dialog med medarbetarna ska undersöka och stärka arbetsmiljön.

Modell för att stärka analysen av personalhälsa i arbetsmiljöarbetet

Guide för samverkan i rehabiliteringsprocessen

Målet i denna del av projektet var att förbättra och utveckla samverkan mellan Försäkringskassan, kommunerna och primärvården, det vill säga de centrala aktörer som är involverade i rehabiliteringsprocessen när en arbetstagare blir sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. Denna guide vänder sig till dig som arbetar som chef eller har en HR-befattning i kommunen och vill inspirera kommunen som arbetsgivare till att starta en dialog med berörda aktörer och komma igång med lokal samverkan.

Kom igång med lokal samverkan

Kontakt

Björn Wallermark

Utbildningsledare och projektledare

031-335 53 64

I korthet

Pågick

1 april 2017–31 januari 2020.

GR:s roll

Projektägare och projektledare.

Medverkande

Tolv av GR:s medlemskommuner deltog: Ale, Alingsås, Härryda, Lerum, Lilla Edet, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen (Närhälsan) medverkade som samverkansparter, och Göteborgs stad deltog i vissa delar av projektet.

Utmaning i GR:s strategiska inriktning

Utbildning och kompetensförsörjning

Bidrar till globala målen

Mål 5. Jämställdhet
Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Mål 10. Minskad ojämlikhet