Hälsogreppet var ett ESF-finansierat projekt som fokuserade på psykisk hälsa på arbetsplatser. Under projektet gjordes bland annat två verktyg till er kommuner: en modell för att stärka analysen av personalhälsa och en guide för samverkan i rehabiliteringsprocessen.

Syfte och mål

Hälsogreppets övergripande målsättning var att stärka individers ställning på arbetsmarknaden genom att förebygga och förhindra sjukskrivningar som orsakas av psykisk ohälsa bland anställda inom kvinnodominerade arbetsplatser i GR:s medlemskommuner.

Fyra spår

Projektet var uppdelat i fyra delprojekt, eller fyra spår:

1. Utveckla en modell för att stärka analysen av personalhälsa i arbetsmiljöarbetet.
2. Stärka samverkan kring rehabiliteringsprocessen.
3. Öka chefers kunskap om ledarskapets betydelse för hälsan.
4. Ökad medvetenhet och kunskap bland medarbetare och chefer kring den egna hälsan och framgångsrika insatser på arbetsmiljöområdet.

Finansiär

Hälsogreppet finansierades av Europeiska socialfonden (ESF), och drevs av GR tillsammans med tolv av medlemskommunerna.

Fördjupning

Bakgrund

Projekt Hälsogreppet initierades av Göteborgsregionens nätverk för personalchefer och har en stark koppling till det årliga arbetet med nyckeltal inom personalområdet: Nyckeltal Personalhälsa. Bakgrunden till att projektet startades är det ökande antalet sjukskrivningar som orsakas av psykisk ohälsa.

Anknytning till redan befintliga mål

Hälsogreppet nådde totalt 1 686 chefer och medarbetare i kommunerna. Projektet drevs av en projektledningsgrupp på Göteborgsregionen, men det var de lokala projektledarna i kommunerna som arrangerade större delen av aktiviteterna i projektet. De lokala projekten anknöt till redan befintliga mål i verksamheten. Tanken var att sannolikheten är större att projektet ger positiva effekter även efter projektslut om målen kopplas till sådant som ligger nära befintlig verksamhet.

Organisatoriska förutsättningar i fokus – inte individerna

Fokus i Hälsogreppet var verksamheter i kommunerna där huvuddelen av personalen består av kvinnor, eftersom det är dessa verksamheter som har högst sjukfrånvaro. Aktuell forskning pekar på att de organisatoriska förutsättningarna har mycket stor betydelse för psykisk (o)hälsa på arbetsplatsen. Därför var fokus i Hälsogreppet att sprida kunskap om risk- och friskfaktorer på organisations- och ledningsnivå, i stället för att skuldbelägga kvinnor som grupp utifrån deras högre sjukfrånvaro.

Resultat

Aktiviteter både regionalt och lokalt

Spår 1 och 2 drevs på regional nivå av arbetsgrupper med representanter från kommunerna. Arbetet resulterade i en modell för analys av personalhälsa, respektive en guide för samverkan i rehabiliteringsprocessen (du hittar dem nedan under Verktyg).

Arbetet i spår 3 och 4 omfattade insatser för kompetensutveckling, både regionalt och lokalt i kommunerna, i form av utbildningar, seminarier, konferenser med mera. Exempel på regionala aktiviteter var kursen Medskapande mötesledning för chefer, konferensen Mötesplats Hälsa, regional workshop kring personalhälsa i förskolan, deltagande på konferensen Hjärnhälsa samt utbildning i Motiverande samtal (MI).

Lokala exempel

Det mesta i projektet har skett lokalt i kommunerna. Nästan alla kommuner utgick från spår 3, det vill säga att kompetensutveckla ledarskapet. De lokala projekten handlade om exempelvis utvecklande, hälsofrämjande eller coachande ledarskap, styrkebaserad organisationsutveckling, hälsosam schemaläggning, grupputveckling och medarbetarstöd.