Artikel

Socialtjänsten på schemat i skolan

För att elever ska få mer kunskap om vilket stöd de kan få från socialtjänsten har flera kommuner inspirerats av ett material som tagits fram i Haninge kommun. I Göteborgsregionen har Öckerö och Härryda börjat använda egna varianter av detta material och Mölndal ligger i startgroparna.

Eva Knoph är verksamhetschef för grundskolan i Öckerö kommun med ansvar för elevhälsa, skolbibliotek och utveckling.

– Från skolans sida välkomnar vi den nya socialtjänstlagens bestämmelser om att socialtjänsten ska bli mer tillgänglig och jobba mer förebyggande och främjande. Det är ett guldläge när vi nu båda ska jobba på det här sättet, säger hon.

Verksamhetscheferna för socialtjänsten och grundskolan i kommunen träffas regelbundet. Tillsammans bestämde de sig i vintras för att ta sig an det material som Haninge kommun tagit fram.

Soc för unga i Haninge

Soc för unga i Haninge är ett stödmaterial för att öka kunskapen om socialtjänsten bland skolpersonal och elever i grundskolan och gymnasiet. Materialet ger skolan stöd i att undervisa om socialtjänsten så eleverna vet när och hur man kan ta kontakt med socialtjänsten.

Stödmaterialet har utarbetats av socialtjänsten och utbildningsförvaltningen i Haninge kommun. Det bygger till stor del på en lärarhandledning som socialtjänsten i Sollentuna tagit fram och utvärderat tillsammans med forskare vid FoU Nordväst.
Materialet bygger även på underlag från barnrättsorganisationen Maskrosbarn.

Läs mer om Soc för unga i Haninge

– Det slog an på lätt tillgänglig socialtjänst, ökad tillit och mycket av det som den nya socialtjänstlagen handlar om. Det kändes väldigt görbart här i Öckerö kommun. Vi behöver hitta vägar för att nå ut. Barn och föräldrar ska vilja kontakta oss, säger Lisa Taheri som är enhetschef för Stöd och behandling inom socialtjänsten.

Efter ett informationsmöte där chefer, medarbetare, kuratorer, rektorer, behandlare, socialsekreterare och specialpedagoger deltog fick en arbetsgrupp i uppdrag att ”Öckeröfiera” det material som Haninge tagit fram.

Två kvinnor sitter bredvid varandra i en soffa och ler mot kameran.

Från vänster: Eva Knoph och Lisa Taheri.

Öckerö tog fram ett stödmaterial till skolpersonal och ett informationsmaterial till elever. Elevmaterialet beskriver vilka ansvarsområden socialtjänsten har, vad socialtjänsten är, förklarar olika begrepp och tar upp barns rättigheter. En viktig del av elevmaterialet är olika case som eleverna får diskutera: Vad kan ett barn som hamnar i en specifik situation göra? Vart kan man vända sig?

– Elevmaterialet är en SO-lektion som ligger inom ramen för vad elever ska få till sig i det ämnet. Vi inspirerades av Haninge men utvecklade case mer anpassade efter oss, berättar Lisa.

Lektionerna genomförs av Öckerös skolsociala team.

– En viktig förutsättning innan lektionen hålls är att teamet får till ett möte med lärarna i de berörda klasserna. De känner sin grupp väl och vet både vilka case som kan vara angelägna och vilka som kan vara känsliga och kanske inte bör diskuteras i en viss klass. Det är också viktigt att läraren finns i klassrummet under den här lektionen. Frågorna kan komma efteråt och då måste läraren vara beredd på att fånga upp och kanske ta dem vidare. Lärarna ska också känna en trygghet i att kunna vända sig till det skolsociala teamet, säger Eva.

Skolsociala team

Skolsociala team är ett sätt för skolan och socialtjänsten att arbeta tillsammans för att stärka förutsättningarna för elever att uppnå målen med utbildningen, skapa en lugn och trygg skolmiljö, öka elevers närvaro i skolan och ge stöd för att bryta en ogynnsam utveckling.

Teamen har ett tvärprofessionellt arbetssätt där socialtjänsten kan bistå med förebyggande och tillitsskapande arbete i skolmiljön. (Källa: Skolverket)

Öckerös skolsociala team består av en förebyggande socionom och två kuratorer.

Materialet innehåller även en checklista vid oro som riktar sig till skolpersonal. Den ska vara ett stöd när skolan känner oro kring en enskild elev.

Man har också bestämt att föräldrar är en målgrupp i det här arbetet och därför får de information på föräldramöten.

– Vi kan inte ha elever där vi sänker trösklarna till socialtjänsten utan att ha föräldrarna med på tåget, säger Lisa.

Under våren genomförde det skolsociala teamet den här lektionen i alla sjuor och åttor på de två kommunala högstadieskolorna i kommunen. Erfarenheterna är i huvudsak positiva men det finns också saker som kommer att justeras, se faktaruta.

Öckerös erfarenheter av lektioner om socialtjänsten i årskurserna 7 och 8

Lektionerna väckte engagemang, eleverna hade många frågor och responsen var positiv.
Det finns ett reellt behov bland elever att få veta mer om vad socialtjänsten gör.
Vissa elever upplevde att det var mycket information att ta till sig. En fråga är om det går att anpassa materialet ytterligare så att det blir enklare att ta till sig.
Elever har efter lektionen uttryckt saker som ”Vad skönt, jag är inte ensam”.
Elever har kontaktat socialtjänsten efteråt.
Eleverna i årskurs 8 hade fler frågor, var mer intresserade och hade en större förmåga att fokusera på lektionen. Det var svårare i årskurs 7. Ambitionen är nu att lektionen ska hållas på hösten i alla åttor i kommunens två högstadieskolor.
Det är viktigt att lärarna är förberedda för eleverna kan behöva stöd och komma med frågor efter lektionen.
Det skulle vara bra att ta fram en hel bank med olika case för att ytterligare kunna anpassa efter vilka frågor som är på agendan i olika klasser.
Den nya socialtjänstlagen berör hela socialtjänsten. Därför skulle det kanske kunna finnas ett inslag om andra saker som socialtjänsten gör, exempelvis inom äldreomsorgen? Många elever kan relatera till äldre släktingar. Detta skulle kunna bidra till att bredda synen på socialtjänsten.
En framgångsfaktor har varit att arbetet har kunnat utgå från skolans och socialtjänstens befintliga samverkansstrukturer.

Källa: Utvärdering av lektioner under våren 2025 och Richard Holmén, behandlare och en av dem som genomfört lektionerna.

Eva och Lisa är glada över den goda samverkan som präglat det här arbetet.

– Skolan har verkligen bidragit. Ni har verkligen satsat! Det har varit väldigt lätt att samarbeta kring detta. Vi har ett gemensamt ansvar, säger Lisa.

Eva instämmer:

– Det är absolut ett gemensamt ansvar och det är angeläget för vi ser ett behov. Även om Öckerö är en relativt välmående kommun så finns det saker att arbeta med.

De är båda glada över att lektionerna redan verkar ha gett resultat men betonar att det är viktigt att tänka långsiktigt.

– Om det är ett enda barn vi hjälper i tid är det värt så mycket. Samtidigt handlar detta om att långsiktigt bygga upp förtroendet för socialtjänsten, säger Lisa.

Härryda: ”Vi når ut till elever direkt”

Även Härryda kommun har tagit fram en egen variant av Haninges material.

– Vi kan själva nå de som redan kommer till socialtjänsten men just att nå alla barn och ungdomar är viktigt om vi ska försöka vända bilden och visa att det inte är så farligt med socialtjänsten. Vi når ut till elever direkt på det här sättet, berättar Linnea Sigeskog, Sektorn för socialtjänst i Härryda. Hon är projektledare för kommunens arbete med det som de kallar för ”Soc för barn och unga i Härryda”.

Linnea Sigeskog.

Liksom Öckerö har Härryda anpassat materialet – och dessutom lagt till ett par ämnen.

– Vi har ett avsnitt som handlar om våld i nära relationer och ett som fokuserar på barns rättigheter kopplat till barnkonventionen. Vi ser detta som en bra ingång till att kommunicera med elever om många ämnen, säger Linnea.

Soc för barn och unga i Härryda

Soc för barn och unga i Härryda är ett stödmaterial för lärare och skolpersonal i grundskolan och gymnasiet. Det hjälper till att informera barn och ungdomar om vilken hjälp de kan få från socialtjänsten, myndigheter och organisationer. Materialet tar också upp våld i nära relationer och barns och ungdomars rättigheter enligt barnkonventionen.

Läs mer om Soc för barn och unga i Härryda

Härryda har anpassat materialet för att det ska kunna användas i grundskolans alla stadier och även på gymnasiet. Detta har skett i tre olika arbetsgrupper där rektorer, samhällskunskapslärare och kuratorer ingått. För att kvalitetssäkra materialet har socialsekreterare läst igenom materialet.

Det finns en styrgrupp där verksamhetscheferna inom barn och familj, grundskola respektive gymnasiet ingår. I projektgruppen ingår förutom Linnea som är projektledare även en utvecklingsledare på Sektorn för utbildning, kultur och fritid och en familjebehandlare som jobbar förebyggande inom barn- och familjeområdet.

– Det här är ett bra exempel på hur skola och socialtjänst kan samverka – vilket också är ett politiskt mål. Vi kan sprida information om hur vi jobbar och vi har fått mycket förståelse för hur skolorna arbetar. På så sätt ökar förståelsen för varandras arbetssätt och det är viktigt för samverkan, säger Linnea.

En skillnad jämfört med Öckerö är att det är SO-lärarna som håller i de här lektionerna i Härryda. Men rekommendationen från projektgruppen är att kuratorerna ska delta i klassrummen och vara beredda på att det kan komma frågor från eleverna som behöver fångas upp.

Under 2025 genomförs en pilotomgång i en låg- och mellanstadieskola, en högstadieskola och en gymnasieskola. Även om pilotprojektet fortfarande pågår finns det några saker som går att lyfta fram redan nu, se faktaruta.

Soc för barn och unga i Härryda – några erfarenheter från pilotprojektet

Lärare och kuratorer på pilotskolorna är överlag positivt inställda till materialet. De tycker att det är bra att dessa frågor lyfts för det är viktiga ämnen.
Lärarna behöver få del av stödmaterialet i förväg så att de känner sig mer bekväma att prata om de ämnen som lektionen handlar om.
Det är viktigt att få med kuratorerna för de kan bistå läraren och vara ett stöd.
Skolans planeringshorisont är lång och för att få in arbetet i skolans årshjul är det viktigt att vara ute i mycket god tid.

Källa: Linnea Sigeskog, projektledare.

När piloten är genomförd senare i höst ska resultatet av en enkät som eleverna har fått besvara sammanställas. Utvärderingsmöten med kuratorer, lärare och rektorer kommer också att genomföras.

– Utifrån detta ska vi se över materialet och göra eventuella förbättringar innan vi förhoppningsvis kan påbörja ett breddinförande till våren, säger Linnea.

Omställning social välfärd

Göteborgsregionens 13 medlemskommuner har beslutat att samverka i arbetet med omställningen till en ny socialtjänstlag och nära vård. Arbetet sker inom ramen för en gemensam plan för perioden 2025–2028. En av de saker man har enats om är att genomföra kommunikationsinsatser för att stärka kunskapen om och förtroendet för socialtjänsten. Den här artikeln är ett led i detta arbete.

GR:s medlemskommuner samverkar i omställningen av social välfärd