Rapport

Hur personcentrerad upplevde legitimerad personal att vården var 2024?

För fjärde året i rad har FoU i Väst skickat ut en enkät till anställda i kommunal hälso- och sjukvård för att undersöka hur personcentrerat de arbetar. 905 sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter i alla Göteborgsregionens medlemskommuner utom Kungsbacka besvarade enkäten.

Ta del av enkätresultaten här:

Så personcentrerad är kommunal primärvård enligt legitimerad personal 2024 Pdf, 788 kB.
Uppdaterad 2025-03-03

Bilaga: Hur personcentrerat arbetar legitimerad personal i kommunal primärvård 2022–2024 Excel, 70 kB.
Uppdaterad 2025-03-03

Majoriteten av respondenterna bedömer att den vård de ger är personcentrerad, men andelen är lägre bland de som uppger att de ofta eller alltid känner sig stressade i arbetet och bland de som tycker att samarbetet mellan legitimerad personal och omsorgspersonal fungerar ganska eller mycket dåligt.

Enkät till anställda i tolv kommuner

I omställningen till en god och nära vård betonas att vården ska vara personcentrerad. Idag följer kommuner inte upp i vilken utsträckning som vården är det. På uppdrag av Göteborgsregionens socialchefsnätverk har FoU i Väst därför för fjärde året i rad skickat ut en digital enkät till samtliga sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter som varit anställda i minst en månad i den kommunala primärvården i tolv av Göteborgsregionens medlemskommuner (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö).

Enkäten innehöll två delar. Den första utgjordes av bakgrundsfrågor kring anställningskommun, ålder, kön, yrke, eventuell specialistutbildning, var majoriteten av patienterna som man vårdar bor, anställningsform, om man arbetar hel- eller deltid, hur man upplever att samarbetet mellan legitimerad personal och omsorgspersonal fungerar på arbetsplatsen, hur stor tillit man har till sin närmaste chef samt en fråga om upplevd stress i arbetet. Den andra delen innehöll en modifierad version av det validerade instrumentet mP-CAT (1) som syftar till att mäta i vilken utsträckning personalen bedömer att den vård de ger är personcentrerad.

I årets undersökning ställdes för första gången frågan Hur personcentrerad upplever du att den vård och omsorg är som ni ger till patienter på din arbetsplats? De flesta kommuner som fick höga värden på denna fråga fick också höga värden på mP-CAT, men inte alla. Detta kan bero på att personalen gör andra tolkningar av vad personcentrerad vård är än vad som betonas i instrumentet mP-CAT och i forskningen om personcentrerad vård.

Exempel på resultat

Det genomsnittliga resultatet för hur personcentrerat den legitimerade personalen upplever att de arbetar mätt med mP-CAT var 49,0. Förra året var resultatet 49,2. Skalan går från 13 till 65 där högre värden innebär att man arbetar mer personcentrerat. Resultatet varierade i kommunerna från 52,1 poäng (Tjörn) till 46,0 poäng (Öckerö och Lilla Edet).
21 procent av sjuksköterskorna, 24 procent av arbetsterapeuterna och 20 procent av fysioterapeuterna har svarat att de ofta eller alltid känner sig stressade i sitt arbete.
12 procent av sjuksköterskorna och arbetsterapeuterna samt 22 procent av fysioterapeuterna har svarat att samarbetet mellan legitimerad personal och omsorgspersonal fungerar ganska eller mycket dåligt.
Det finns ett signifikant samband mellan personcentrering och upplevd stress samt hur samarbetet mellan legitimerad personal och omsorgspersonal fungerar. Ju mer stressad personalen är och ju sämre samarbetet fungerar, desto mindre personcentrerad är den vård som ges.

Instrumentet mP-CAT

mP-CAT är en bedömningsskala som bygger på självrapportering, och som har utvecklats av forskare i Sverige och Australien (2). Ursprungsversionen är anpassad för vårdpersonal (framför allt sjuksköterskor) som arbetar med äldre patienter och patienter med demenssjukdom på sjukhus och vård- och omsorgsboenden, och syftar till att mäta i vilken utsträckning personalen bedömer att den vård de ger är personcentrerad. Forskare i Sverige har utvecklat och testat en kontextoberoende, modifierad version (mP-CAT) (3). mP-CAT består av 13 påståenden om vårdens utformning, arbetsmiljö och organisation. Varje påstående ger mellan 1–5 poäng. Ett totalvärde beräknas (13–65 poäng). Högre poäng indikerar högre grad av personcentrering.

Fotnoter

(1) Larsen, T. & Lydahl, D. (2022) Hur personcentrerad är kommunal hälso- och sjukvård? - patienters och sjuksköterskors upplevelser. Göteborgsregionen, FoU i Väst.

(2) Edvardsson, D., Fethersonhaugh, D., Nay, R., Gibson, S. (2010). Development and initial testing of the Person-centred Care Assessment Tool (P-CAT). International Psychogeriatrics. 22(1)101–108.

(3) Selan, D., Jakobsson, U., Condelius, A. (2017). The Swedish P-CAT: modification and exploration of psychometric properties of two different versions. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(3):527–535.