Mötesplats Funktionsstöd 2026 – en sammanfattning

Emelie Kröönström, verksamhetschef; Elin Söderberg, socialsekreterare; Maja Riheim, socialsekreterare och Olivia Nilsson, socialsekreterare. Myndighetsenheten för Vuxna LSS inom förvaltningen för funktionsstöd i Göteborgs Stad.

I Göteborg har man genomfört ett pilotprojekt där AI-assistenten Svea använts för att se om socialsekreterarna kan minska den administrativa arbetstiden och skapa mer tid för det brukarnära arbetet.

Efter en grundutbildning och workshop om AI ville 11 av 14 socialsekreterare vara med i pilotprojektet, som pågick under ett halvår.

Projektgruppen tog fram mätetal för att se om projektet hade någon effekt. Bland annat tittade de på utredningstiden för olika insatser och den så kallade uppföljningsskulden (de beslut som ska men inte har följts upp inom en 12-månadersperiod). De kunde se att uppföljningsskulden minskade något och för en av de tre beslutstyper man mätte hade utredningstiden kortats.

Svea användes främst i utrednings- och uppföljningsprocessen av Bostad med särskild service (BmSS) och daglig verksamhet – för att bedöma behov och formulera mål.

Den administrativa tiden minskade från 70–75 till 60–65 procent. Det gjordes också en kartläggning av administrativ tid och brukartid per socialsekreterare som visade att det administrativa arbetet fortsatt tar en stor del av tiden. Mätresultaten bör tolkas försiktigt eftersom det finns andra faktorer än projektet som kan spela in.

När socialsekreterarna reflekterade över fördelarna med att använda AI så framhöll de effektivisering och tidsvinster, stöd i skrivande och formuleringar, sammanfattningar och analysstöd, stöd i mötesarbete samt språkstöd och översättning. Upplevelsen av Svea var överlag positiv.

De utmaningar de såg handlade om att verktyget inte kan generera bilder och skapa bildstöd, att det blir mindre tillförlitligt när uppgiften omfattar komplex information, att Svea kan generera felaktiga svar och inte är integrerat i verksamhetssystemet Treserva.

Pilotprojektet har gett en ökad förståelse för vad AI kan användas till i handläggningsarbete, insikt i begränsningar och möjligheter med AI-stöd i praktiken, att AI kräver manuell kontroll och professionellt omdöme för att säkerställa kvaliteten.

Framöver är en viktig fråga om det går att få till ett integrerat AI-stöd i verksamhetssystemet. Elin, Maja och Olivia utgör en AI-grupp som utbildar och stöttar kollegor, såväl på enheten som runt om i staden.

Liselott Larsson, Therese Bring och Sofia Ahlstrand från Förvaltningen för funktionsstöd i Göteborgs Stad berättade om hur stadens dagliga verksamhet organiserar arbetsspåret för att fler ska närma sig arbetslivet.

Förvaltningen har antagit en riktning för likvärdighet, effektivitet och kvalitet inom daglig verksamhet genom ett processbaserat arbetssätt och tydliga ansvarsområden inom den nya ledningsstrukturen. Bakgrunden är utmaningar som följde med att alla stadsdelsförvaltningar 2021 gick ihop till en enda funktionsstödsförvaltning: Deltagarna hade inte samma stöd i hela kommunen, verksamheterna använde olika metoder, det var svårt att samverka, man hade personberoende arbetssätt och olika yrkestitlar, med mera.

– Vår lösning blev arbetsspåret, som är aktivt styrt av chefer i förvaltningen, med en gemensam struktur och tydliga roller. Vi arbetar i nätverk, använder samma metod (Supported employment) och har ett gemensamt system för uppföljning.

Arbetsspåret utgår från Göteborg stads mål att ”personer med funktionsnedsättning har arbete eller meningsfull sysselsättning.”. Inom arbetsspåret erbjuds deltagarna olika möjligheter att närma sig arbetsmarknaden:

• Jobbskuggarvecka: I maj varje år får deltagare, utifrån eget önskemål, följa en person på en arbetsplats.
• Företagsgrupper: Flera deltagare besöker företag tillsammans med personal.
• Individuell placering: Deltagaren är på en arbetsplats själv, men med stöd av handledare från verksamheten på plats och kontakt med en stödassistent på förvaltningen. Förvaltningen kan exempelvis utbilda personalen på arbetsplatsen i att kommunicera med bilder och teckenspråk så att de kan tillgodose deltagarens behov.
• Daglig verksamhet Skola: Samarbete med ArbVux, där deltagarna får gå utbildningarna ”Jag i arbetslivet”, ”Jag i samhället” och ”Jag och mina relationer”.

Arbetsspåret hålls ihop av nätverk: chefsnätverk, medarbetarnätverk och stadsgemensamma nätverk. I arbetet ingår metodutvecklare.

– Metodutvecklarna har en jätteviktig roll hos oss. De bär med sig våra frågor och gör mycket av det praktiska arbetet i att exempelvis samordna arbetsmaterial.

Med stöd av metoden Supported Employment vägleds deltagare steg för steg från trygghet till arbetsplats.

– Vi jobbar för ett flöde mellan traditionell daglig verksamhet och att ta steget närmare arbete.

Linda Bengtsson, enhetschef; Adisa Demir, socialpedagog och Åsa Lindkvist, arbetsledare på korttidsverksamhet barn och unga i Ale.

Korttidsverksamheten för barn och unga i Ale erbjuder tillsyn på vardagar för barn som går i anpassad skola. Efter 12 års ålder finns inget fritids men då kan eleverna komma hit före och efter skolan. Verksamheten tar även emot barn som bor där ett antal helger om året (vistelse).

Sedan i januari förra året har man bedrivit ett stort förbättringsarbete.

– Vi behövde börja om från början. Vad fungerar, vad behöver förändras? Vi behövde börja med arbetsmiljön. Om personalen inte mår bra kan vi inte föra vidare ett bra arbete till barn och unga eller trygghet till vårdnadshavarna. Om kommunikationen mellan vuxna inte fungerar då spelar det ingen roll om vi är bra på resten. Kan vi inte kommunicera med varandra går inget annat. Det gäller oss som jobbar och det gäller kommunikationen med vårdnadshavarna, sa Linda.

De har arbetat mycket med strukturen för att skapa begriplighet och tydlighet så att personal och deltagare vet vad som ska hända.

– Vi behövde tydliga ramar, planering och ansvarsfördelning. Och delaktighet. När barn är delaktiga och kan påverka vardagen ökar självkänslan, de känner sig tryggare och vill vara hos oss. Idag får alla barn vara med och påverka aktiviteter och göra val utifrån sina egna förutsättningar. Vid helgvistelse avslutar vi med en samtalsstund med barnen och pratar om hur helgen har varit. Alla barn har sin planering inför nästa gång med sig när de går hem.

Adisa har varit med under hela förändringsresan:

– Vi gjorde en kartläggning för att se vad vi som personal behövde. En sak var en närvarande chef och därför har Linda nu ett rum hos oss. Hon ser mig och frågar mig hur jag mår. Jag har aldrig fått den frågan av en chef förut. När personalen mår bra mår barnen bra.

Åsa jobbar med schemaläggningen. Hon berättade att de har satsat på att stärka kontinuiteten och tryggheten för barnen genom mer tillsvidareanställd personal. De har tagit fram arbetspassbeskrivningar för arbetet med barnen och ett annat för städning och andra praktiska göromål som vem som har telefonen, vem som fyller i kostlistor, stänger fönster, slänger sopor etc.

– Kärnan i vårt arbete är att våga testa, våga lära och våga utveckla. Det kräver närvaro och att vi gör det tillsammans, i varje ögonblick när vi väljer hur vi bemöter varandra. Det är ett arbete som aldrig tar slut, avslutade Linda.

Rapporten Nära vård för vuxna personer med LSS-insatser i Göteborgsregionen (GR, 2023) visade att LSS-målgruppen har stor ohälsa som till största delen är livsstilsrelaterad och därmed kan förebyggas.

– Rapporten var omskakande för oss. Vi bestämde att det här måste vi försöka ändra på, och har sedan dess jobbat intensivt för att bland annat skapa fler hälsofrämjande aktiviteter, berättar administratör Matilda Gunnarshed.

Alfred Lindhage och Stephanie Langseth berättar om en matsatsning på servicebostaden de arbetar på. De har börjat använda appen MatGlad 2.0 tillsammans med brukarna. De lagar mat individuellt med brukarna och köper in bra mat som brukaren klarar att laga själv.

– Det är en balansgång mellan brukarens rätt att välja själv, samtidigt som vi försöker främja god hälsa. Vi jobbar med deras motivation och små hållbara förändringar.

Lena Koskinen berättar om Kreativt center, där de gör många olika aktiviteter utifrån brukarnas önskemål.

– Vi jobbar med frivillighet, det man orkar för dagen. Stor del är deltagarstyrt, vi har möten och bestämmer tillsammans.

Deltagaren Ann-Margreth Deiro berättar att hon har deltagit i flera aktiviteter som gör att hon mår bättre idag, som vinterbad, simning, bordtennis och måla tavlor.

– Det är ingen press och inga krav. Jag känner mig alltid välkommen, det är en ödmjuk atmosfär och vi har roligt.

Amanda Simpanen på Solvindens dagliga verksamhet berättar hur de arbetar med att motivera brukarna att röra på sig – ofta med belöning. Ett exempel är när de har clementin-promenad med en brukare som absolut inte har intresse av att röra på sig, men gör det för att han vet att han får en clementin.

– Vi går till tappen en kilometer bort, tar med en clementin som vi låtsasbetalar i kassan. Tack vare den underbara personalen på tappen kan vi hålla detta vid liv.

Ett annat exempel är Solvarvet – ett lopp runt Massetjärn med flera dagliga verksamheter tillsammans som förbereder och genomför loppet. Företag sponsrar och exempelvis delar ut goodiebags. Syftet är att alla ska känna gemenskap, delaktighet och glädje.

Joakim Sandberg och Roberto Garcia berättar om att flera dagliga verksamheter tränar innebandy tillsammans varje fredag, efter förslag från en brukare. Innebandyn skapar lagkänsla och de tränar på samarbete och konflikthantering.

Gängets tips för att lyckas med hälsofrämjande aktiviteter: Våga testa! Prova i liten skala – kanske växer det, annars testa nytt. Arbeta i projektform och sen utvärdera.

Helen Björknert, Anna Ingemansson och Suzan Sharif, förvaltningen för funktionsstöd, Göteborgs Stad.

Många föräldrar som har barn med funktionsnedsättning har svårt att få ihop vardagen och behöver ha kontakt med flera olika myndigheter och aktörer. Förvaltningen för funktionsstöd i Göteborgs Stad har därför inrättat ett koordinatorstöd som ska stödja till en mer hållbar situation, avlasta föräldrar och bidra till att barn får det stöd som behövs.

Koordinatorstödet har funnits i sin nuvarande form sedan 2024. Sedan tidigare finns erfarenheter av koordinatorfunktionen i sydvästra Göteborg och ett antal andra kommuner. Ett nationellt projekt 2019–2021 visade bland annat att koordinatorstöd hade positiva effekter på föräldrars stress och oro, förvärvsarbetande och sjukskrivningar.

Målgruppen för koordinatorstödet är föräldrar som har barn med funktionsnedsättning (upp till 21 år), som har kontakt med flera aktörer, som är motiverade att ta emot stöd och har behov av ett praktiskt koordinerande stöd. Stödbehovets omfattning varierar och barnen har olika funktionsnedsättningar.

Vägen in till koordinatorstödet går via yrkesverksamma som i sitt arbete uppmärksammar familjer med behov av stöd. Som förälder kan man kontakta Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning för information om Koordinatorstöd och om vägen in.

Koordinatorerna arbetar på uppdrag av och tillsammans med föräldrar. De börjar med att kartlägga kontakter och behov kring barnet, vad som är viktigast att börja med och så görs en gemensam plan som sedan följs upp. Det kan handla om att stötta föräldrarna i samordning mellan olika aktörer, söka information, ringa Försäkringskassan, ansöka om skolskjuts, vara med som stöd vid möten etc.

Koordinatorns roll är med andra ord att ge praktiskt koordinerande stöd – med föräldrarnas samtycke. De är inte en behandlande eller utredande funktion och ska inte ta över någon annan yrkesgrupps uppgifter eller ansvar. Stödet är frivilligt, tillfälligt och kostnadsfritt.

Uppföljning visar att det som föräldrarna mest behöver stöd med är ansökningar, insatser från samhället och information från olika aktörer.

Erfarenheten så här långt är att mötena med föräldrarna har fungerat bra, stödet är mycket efterfrågat och att samverkan med andra aktörer och myndigheter fungerar bra.

Lästips!

Nationellt kompetenscentrum anhöriga har mycket information om koordinatorstöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Göteborgs Stad och Kungsbacka kommun berättade på Mötesplats Funktionsstöd 2024 om sitt påbörjade arbete med peer support inom Bostad med Särskild Service (BmSS). På årets mötesplats berättade de om hur arbetet har gått. En peer supporter är en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och som är anställd för att stötta individer, i detta fall inom Bostad med särskild service (BmSS) i Kungsbacka och Göteborg.

Mukhtur Abdullahl arbetar som peer supporter på BmSS i Angered i Göteborg.
– Det bästa är att kunna se andra människor, att möta dem på deras nivå. Jag har själv haft ångest och vet vad det innebär.

Jeanette Darwisch är peer supporter på ett BmSS och ett aktivitetshus i Göteborg. Hon har själv erfarenhet av psykoser och missbruk.

– Kaffekoppen är mitt bästa arbetsredskap. Jag sitter mycket i soffan med kaffekoppen och pratar med boende och deltagare om det dagliga livet och motiverar dem att komma på möten och aktiviteter. Det gäller att möta dem utifrån deras dagsform.

Jessica Wullf, är peer supporter på BmSS i Kungsbacka.

– Min tillgång är att jag kan möta människorna där de är. Jag vet hur det är att ha en psykos exempelvis. För den som vill kan vi prata om det och få en fin dialog.

Jessica jobbar bland annat med aktiviteter som exempelvis att vara i naturen (i samarbete med Friluftsfrämjandet) och halv tre-fika.

– Ett av de stora problemen vi har på BmSS är isolering och att arrangera fika är ett enkelt sätt att bryta isolering. Vi jobbar så nära hyresgästen som möjligt.

Jonas Strömberg var med och drog i gång Friskvårdsklubben, som är en ideell förening som ordnar aktiviteter runt om i Göteborg för personer som har eller haft psykisk ohälsa. En av framgångsfaktorerna menar han var att aktiviteterna leds av personer med egen erfarenhet – det ger kraft när de kan relatera till egna erfarenheter.

Sanna Lundberg är chef till en peer supporter och ser hur det gör stor skillnad för hyresgästerna på boendet.

– Det blir en mycket större kraft i att en person som har egen erfarenhet samtalar och stöttar hyresgästerna. En peer supporter kan säga samma saker som den övriga personalen men det blir något annat om personen själv vet vad hyresgästen går igenom.

Jessica lyfter betydelsen av att det inte blir samma maktförhållande när en peer supporter pratar med hyresgästerna som när övrig personal gör det. Som peer supporters är de också bärare av hopp; de visar att det går att bli bättre och kunna leva ett annat liv.

Jeanette använder mycket humor i sitt arbete när det passar, att skratta och skämta mycket samtidigt som man berättar om hur det kan kännas.
Det kan så klart uppstå utmaningar ibland men alla är överens om att peer supporters har viktiga roller i verksamheterna och kompletterar den övriga personalen med ett viktigt perspektiv.