När hemmet fylls av saker kan Samlarteamet ge stöd

Samlar du på så mycket att det bidrar till svårigheter i din vardag? Gör samlandet att du inte vill släppa in människor i ditt hem? Har du svårt att ta beslut om vad du ska kasta eller spara? I Göteborgs Stad finns ett specialiserat team som kan ge stöd när samlandet har blivit ett problem.

Samlarteamets verksamhet har flera syften:

– Det handlar inte bara om att hjälpa människor att slänga saker utan vi jobbar tillsammans med klienten med den bakomliggande problematiken för att få till ett förändrat beteende, berättar Erik Jansson som arbetar i Samlarteamet.

Även om fokus ligger på individens situation bidrar teamets arbete till en bredare samhällsnytta.

– Det här är absolut en verksamhet som sparar pengar sett till hur mycket en vräkning kostar samhället eller hur mycket det kostar att sanera en lägenhet, säger Erik.

Cirka 2–6 procent av befolkningen beräknas ha en samlarproblematik som bidrar till svårigheter i vardagen.

– Det handlar om hur man tänker om och värdesätter saker. För personer med samlarproblematik kan det bli en övermäktig uppgift att gå igenom en plastkasse och avgöra vad som ska sparas och vad som ska slängas, förklarar Björn Lignell som är teamets samordnare.

Samlarteamets grundläggande förhållningssätt bygger på motiverande samtal (MI) med inslag av kognitiv beteendeterapi (KBT).

– MI som förhållningssätt sätter grunden för en fungerande allians mellan klienten och oss. Det handlar om att visa empati och om autonomi, att respektera individens självbestämmande, säger Björn.

Arbetet utgår från en överenskommelse med klienten, tydliga krav och ett värderingsfritt bemötande.

– Något så här illa har ni väl aldrig sett? Det hör vi ofta klienter säga. Det är så viktigt att vi har ett icke värderande förhållningssätt för många av klienterna har mött mycket skam och skuld tidigare i livet, berättar Björn.

Samtidigt som en person får stöd i att rensa i hemmet så övar hen tillsammans med teamet på det som inom KBT kallas exponering.

– Vi ger stöd i att utmana känslor och lära in ett beteende. Exponering innebär att utsätta sig för den bakomliggande ångesten och lära sig hantera den. Det är jobbigt men inte farligt, säger Erik Jansson.

När hjärnan tror att något är farligt är det vanligt att försöka undvika det som skapar obehaget. Det kan kännas som en lättnad i stunden men i det långa loppet kan det leda till att obehaget består eller ökar. För att vara verksamt behöver exponering utföras regelbundet under en längre tid.

– Det handlar inte bara om rena exponeringsövningar. Det kontinuerliga arbetet att göra sig av med saker som har ett "värde" och att jobba med att bryta mönster är också en del i exponeringen, säger Björn.

Tydliga krav – och frivillighet

Klienterna hittar till Samlarteamet på olika sätt. Många har boendestöd sedan tidigare och kommer den vägen. Det kan också handla om ett myndighetsbeslut efter kontakt med Störningsjouren eller en orosanmälan från grannar.

Den som får stöd av Samlarteamet behöver vara villig att arbeta med sin problematik, inklusive att göra sig av med saker. Klienten får skriva på ett avtal där det tydligt framgår att målet med insatsen är att hen ska få hjälp att minska antalet saker hemma.

– Motivation och beredskap till förändring är ett måste. Vi kan förstärka befintlig motivation men det är svårt att skapa den, säger Björn.

Björn beskriver skillnaden mellan vanligt boendestöd och Samlarteamet så här:

– I båda fallen rör det sig om frivilliga insatser men Samlarteamet är mer kravstyrt. Det finns krav och förväntningar både på individen och på oss och vi gör en överenskommelse om detta.

Så här går det till

Erik berättar att de brukar uppmuntra klienterna att välja vilket område de ska börja arbeta med i hemmet. Teamet pratar om att skapa ”levnadsytor” så att det ska gå att laga och äta mat, sova i sängen, sitta i soffan och kolla på tv eller använda badrummet.

– Sen sitter vi och går igenom sak för sak och fattar beslut om att kasta eller spara. Vi rör inte sakerna om inte personen samtycker till det och vi lägger inga värderingar i vad de sparar eller slänger.

Samlarteamet arbetar alltid i par, så att man är två personer som möter klienten. Man träffas en gång i veckan, under en och en halv timme. Klienterna får hemuppgifter mellan besöken. Var tredje månad görs en uppföljning med klienten för att se hur det har gått. Har man tagit emot besök, hur ser in- och utflödet av saker ut, har man jobbat med något som är ångestframkallande (exponering), hur uppfattar man bemötandet från teamet, vad har funkat bra och vad vill man jobba mera med?

Erfarenheter från Stockholm och Malmö där det har funnits samlarteam under en längre tid, visar att ett ärende i genomsnitt pågår i ett och ett halvt år.

– Målet är vidmakthållande, att klienten ska kunna upprätthålla den ordning som har skapats under ärendet eller också kunna fortsätta rensa. Vi rekommenderar fortsatt boendestöd ett tag om man inte redan har det för att vidmakthålla det man har uppnått, säger Björn.

Samlarteamet i Göteborgs Stad har funnits sedan 2023. Teamet skapades i den befintliga verksamheten med befintliga medel. Det är alltså inte ett projekt. I dag består teamet av åtta boendestödjare på halvtid, en samordnare/stödpedagog och två enhetschefer.

Några medskick

När teamet i Göteborg skapades fick man hjälp och stöd av de samlarteam som redan fanns i Malmö (som var först) och Stockholm. På några håll i landet finns projekt och verksamheter som hämtat inspiration från samlarteamen i de tre storstäderna.

Björn berättar att många kommuner hör av sig och vill veta mer om Samlarteamet. Han och Erik har några medskick till den som vill inspireras av deras arbete:

• Vad tydlig med att förklara i förväg vad syftet med insatsen är och vilka krav som ställs.
• Det är viktigt att nå ut så att andra verksamheter och allmänheten vet att insatsen finns.
• Erfarenheter från Malmö visar att det är gynnsamt att fokusera på problematiken kopplad till samlandet och inte låta eventuella andra frågor som exempelvis ekonomi komma i vägen. I avtalet som klienten skriver på när insatsen börjar står det att teamet inte kommer att hjälpa klienten med andra saker. I stället hänvisar de vidare till exempelvis kollegor inom boendestöd.
  
• En annan erfarenhet från Malmö är att målgruppen som får ett myndighetsbeslut om att de måste göra ordning i hemmet tenderar att fokusera på det som behöver göras akut för att undvika att bli vräkt. Det blir fokus på att släcka bränder snarare än att jobba med den egentliga problematiken.
  
• Att jobba med motivation är A och O. I de fall människor inte söker stöd med den egna motivationen som grund får teamet försöka jobba med klienten så att hen blir motiverad att behålla lägenheten i ett bra skick även efter ett akut skede. För att kunna jobba med att motivera krävs kontinuitet. Brister kontinuiteten riskerar motivationen att sjunka.
  
• Sist men inte minst är det icke värderande förhållningssättet helt avgörande. Många av klienterna har mött mycket skam och skuld tidigare i livet. Professionella kan behöva jobba med den egna toleransen för ibland kan man kanske känna; ”Hur svårt kan det vara?”. Det måste man se upp med.
  

Kontakt