Sex steg för utvecklande kulturmöten och interkulturell kompetens

De flesta av oss upplever olika kulturmöten i vår vardag, vilket kan vara både givande och utmanande. Patrick Gruczkun, som är utbildningsledare på GR, bjuder i föreläsningar och kurser in till att ”provtänka” tillsammans om interkulturalitet och kulturmöten. Begrepp som etnocentrism, perspektivmedvetenhet och nyfikenhet är användbara när vi diskuterar och upplever kulturmöten.

Förmågan att kunna samarbeta över kulturgränser och skapa förståelse mellan människor med olika bakgrunder blir allt viktigare för medarbetare och ledare. Det vet Patrick Gruczkun, som är utbildningsledare på Göteborgsregionen och mångårig föreläsare om kultur, inkludering och samarbete.

Sverige har gått från att vara ett utvandringsland till att bli ett invandringsland. 1930 var 1 procent av Sveriges befolkning födda utomlands, 1980 var det 7,5 procent och 2022 var det 20 procent.
– Det är en stor och snabb förändring som Sverige gått igenom. Från att ha varit etniskt, kulturellt och religiöst relativt homogena har vi blivit ett land som präglas av en heterogen befolkning med många kulturmöten, betonar Patrick.

Han konstaterar att vi sedan 1960-talet blivit fem miljarder människor fler på jorden och att vi, när vi utgår från Sverige som jordens medelpunkt, kan tänka på att 99,87 procent av dem är inte svenskar.
– Svensk kultur är inte heller normen – vi är en ganska udda kultur, betonar Patrick.

Sverige har en hög grad av sekularisering och självuttryckande värderingar enligt The World Value Survey Länk till annan webbplats. (kulturkartan) från Institutet för framtidsstudier, vilket också visar att Sverige sticker ut bland världens länder.

1. Självkännedom (Detta är min sanning)
2. Perspektivmedvetenhet (Min sanning är inte sanningen)
3. Nyfikenhet (Jag är intresserad av din sanning)
4. Kunskap och färdigheter
5. Erfarenheter
6. Reflektion

Steg 1, självkännedom, handlar om att reflektera över vad som format ens eget sätt att se på världen och att inte ta det som självklart. Ett exempel är världskartan. Den karta vi utgår ifrån som ”rätt” ser olika ut beroende på var på Jorden vi befinner oss – vanligtvis med just vår del av världen i mitten.

Begreppet etnocentrism används inom forskningen och betyder just att vi tenderar att betrakta allting utifrån att vi själva är i centrum.

Steg 2 i modellen är perspektivmedvetenhet – min sanning är inte sanningen.
När jag möter människor med en annan sanning innebär det inte att de har fel, det kan också bara vara olika sätt att se saker på. Patrick nämner Sören Kierkegaards citat från 1800-talet, som ofta har uttryckts kopplat till omsorgsarbete i Sverige: ”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör, men först och främst förstå det hon förstår.”

Patrick berättar om när han och hans fru tidigare i livet fick ett sent missfall och frun, som är född och uppvuxen i Tanzania, sa till kuratorn på sjukhuset att ”det känns som att någon har lagt en förbannelse på mig; det känns som att någon inte vill att jag ska bli mamma”. Kuratorn svarade avfärdande: ”Nej, det tror jag inte – så har det nog inte gått till”.
– Det är inte hennes roll att omvandla min fru från andligt spirituell till sekulärt rationellt. Det är hennes roll att pausa sitt behov att ha rätt och möta en människa där hon befinner sig. Om hon inte kan det så kan hon inte hjälpa den här människan att hantera situationen, säger Patrick.

Det här är till exempel relevant för medarbetare inom vård, stöd och omsorg, som möter människor och ska hantera deras eller anhörigas känslor.
– Ibland behöver vi pausa vårt behov av att ha rätt, för att kunna hjälpa personerna där de är.

Att inse att vi alla har olika perspektiv hänger ihop med steg 3 i modellen – Nyfikenhet. Vi behöver vara intresserade av andras sanning och ha en vilja att möta andra människor. Att vara intresserade och fråga en gång till, för att ta reda på varför ett beteende eller en åsikt blir rationell för den andra personen – att vi försöker förstå innan vi värderar och avfärdar.

Steg 4 i Patricks modell är Kunskap och färdigheter – att kunna förstå och förmedla den information jag behöver. Här är det relevant att få insikt i hur kulturer skiljer sig åt.
– Samtidigt är det inte så enkelt att sätta ord på vad en kultur är, för kulturer är inte enhetliga och vi har alla många olika kulturer inom oss. Det vi ändå kan säga är att svensk kultur sticker ut i en internationell jämförelse exempelvis när det gäller synen på föräldraskap, jämställdhet, tillit till institutioner och religionens roll i samhället, säger Patrick.

Steg 5 är Erfarenheter, vilket handlar om att utsätta sig för situationer där jag kan lyckas eller misslyckas i kulturmöten.
– Målet med interkulturell kompetens kan inte vara att du aldrig ska göra fel. Men du kan lära dig att vara uppmärksam på när det uppstår friktion, att stanna upp i det och fråga personen i fråga hur den uppfattade dig, för att sedan hitta en väg framåt, menar Patrick.

Interkulturella möten kan alltså innebära utmaningar. Språket är en stor utmaning när det gäller migration – att lära sig ett nytt språk och göra sig anställningsbar. Det finns också en äkthetsutmaning, som handlar om hur mycket man kan anpassa sig och fortfarande vara sann mot sig själv.
– Hur hanterar vi en situation där det visserligen inte är komplicerat för mig att anpassa mig men där jag upplever att jag behöver ge upp något viktigt i min identitet för att göra det? Vem ska anpassa sig i ett sådant möte och varför? reflekterar Patrick.

Steg 6 i modellen är Reflektion. Det handlar om att fundera över sina erfarenheter, att lära av dem och våga prata om dem med andra.
– Jag vill uppmana till att fortsätta provtänka ihop och fortsätta samtalet. För även om ett samtal inte löser allt så är det värt att ha. Vi måste våga ta upp frågor och berätta för varandra om hur vi tänker och känner, annars blir det svårt att leva ihop, sammanfattar Patrick.

Kontakt