”Varje dag räknas” i den nya nationella demensstrategin

Den utvecklade strategin har två utgångspunkter: Den första att demenssjukdom inte är en del av det naturliga åldrandet och det andra att det ska vara möjligt att leva ett värdigt och meningsfullt liv med en demenssjukdom. Strategin innehåller tre nya områden: förebyggande arbete, hälso- och sjukvård samt tandvård. En annan nyhet är betoningen på uppföljning.

I enlighet med strategin har Socialstyrelsen ett uppdrag att främja utvecklingen av vården, omsorgen och tandvården för personer med en demenssjukdom. Insatser för personer som har en demenssjukdom ska vara anpassade efter den enskildas förutsättningar och behov, insatserna ska vara samordnade och främja hälsa och förebygga ohälsa, personalen ska arbeta enligt evidens och beprövad erfarenhet och anhöriga ska få tillgång till adekvat stöd och kunskap för att kunna vårda anhöriga på ett hållbart sätt. För att nå dessa mål behövs ett arbete inom följande utvecklingsområden:

• Kunskap om demenssjukdomar
• Förebyggande insatser mot demenssjukdom
• Behovsanpassad hälso- och sjukvård
• God samverkan för personcentrerad vård och omsorg
• Anhöriga

Konkret kommer Socialstyrelsen att arbeta med informationsinsatser, kunskapsstöd, uppföljning samt göra en översyn över och revidera de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom.

Frida konstaterade avslutningsvis att den nya socialtjänstlagen kommer att innebära ett omställningsarbete för äldreomsorgen genom kraven på en mer kunskapsbaserad, förebyggande och lätt tillgänglig äldreomsorg som främjar jämställda och lika levnadsvillkor.

Läs mer

Varje dag räknas – Nationell demensstrategi 2025–2028

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

– FINGER-modellen är en evidensbaserad metod som visar hur vi med enkla, samordnade livsstilsåtgärder kan förebygga kognitiv svikt och främja hjärnhälsa. Även den som drabbats av en demenssjukdom kan få bättre kognition och bättre livskvalitet genom ändrade vanor. Hjärnhälsa är viktigt och det är aldrig för sent, sa Liss Elin Larsson.

Model­len omfattar fem livsstilsfaktorer som alla är lika viktiga:

• Hälsosam mat
• Hjärngymnastik
• Fysiska aktiviteter
• Sociala aktiviteter
• Koll på hjärt- och kärlrelaterade värden

FINGER-modellen i kommunal verksamhet

Träna hjärna vänder sig till personer som bor på Lidingö, är 65 plus, har ökad risk för demens och är motiverade till livsstilsförändring. Deltagarna tränar tillsammans, lagar mat, deltar i seminarier och har kul ihop. Syftet är att inspirera och ge stöd till livsstilsförändring. 50 deltagare går programmet tillsammans under nio månader.

Träna hjärna är ett samarbete med Karolinska Institutet. Deltagarna följs av forskare, som även studerar själva processen och arbetssättet för att se hur FINGER-modellen kan användas i kommunal verksamhet på ett effektivt sätt. Utvärdering visar att alla delta­gare upplever att programmet har lett till en hälsosammare livsstil. De är mer nöjda med livet, upplever förbättrad fysisk hälsa, förbättrade kostvanor, förbättrat minne och att insatsen bidragit till social gemenskap.

– Att ändra livsstil är svårt. Kommunerna kan ge stöd och underlätta för människor att göra bättre val. Mycket av det FINGER innehåller är sånt ni redan gör. Det ni behöver göra är att sätta det i sammanhang, strukturera och paketera och det kan behövas ett ökat samarbete mellan kommun och region.

Elins tips är att börja med att läsa på om FINGER-modellen, gå webbutbildningen FINGER abc, bli medlem i FINGER-nätverket, skapa sig en bild av nuläge, befintliga resurser och samarbetspartners, involvera styrning och ledning – och sätta i gång!

Läs mer

FINGERS Brain Health Institute (FBHI)

Nätverk för kommuner som vill arbeta med FINGER-modellen

FINGER abc – en webbutbildning

Boken Hjärnhälsa på dina fem fingrar av Miia Kivipelto och Mai-Lis Hellénius finns att köpa i bokhandeln.

SveDem och BPSD-registret syftar till att kvalitetssäkra vården och omsorgen om personer med en demenssjukdom. Den utvecklade nationella demensstrategin rekommenderar en utökad användning av SveDem och BPSD-registret.

– Nu har vi fått en ny, utvecklad strategi. Det betyder inte att ni behöver uppfinna hjulet igen utan fortsätt jobba med era kvalitetsregister för när ni jobbar med dem så implementerar ni också riktlinjerna, konstaterade Anneli.

Arbetet med BPSD-registret bygger på att ett multiprofessionellt team samarbetar runt personen.

– Tillsammans ser de personen med sjukdomen, observerar mående, analyserar, åtgärdar och utvärderar. Vilka symtom ser vi, varför får personen dem, hur kan vi göra för att göra det bättre? Det finns ett förbättringsverktyg i BPSD-registret som är jättebra för er som ska jobba med förbättringsarbete. Jobbar man inte systematiskt med BPSD-registret tror jag man har en sämre arbetsmiljö, sa Carina.

Cirka 500 utbildare och 60 000 utbildade

Alla som arbetar i BPSD-registret behöver genomgå en 2,5 dagar lång utbildning. Det finns cirka 500 utbildare runtom i landet och cirka 60 000 personer har gått utbildningen. Där lär man sig hur ett kvalitetsregister fungerar och används, man får kunskap om demenssjukdomar, symtom att observera och varför de uppkommer, vad man kan göra för att underlätta och göra det bättre för den enskilda.

SveDem är ett stöd för utredning och uppföljning som gör det möjligt att se hur följsam man är till nationella riktlinjer för både regional och kommunal verksamhet. SveDem följer personen genom vårdkedjan och alla enheter som vårdar och behandlar personer med demenssjukdom kan använda registret. Allt registreras på individnivå men när man trycker på knappen Resultat i registret ser man resultatet för sin arbetsplats. Genom att arbeta med SveDem blir det tydligt vad man behöver bli bättre på.

Stjärnmärkt utbildning

Att personalen har kunskap om demenssjukdomar är a och o. Stjärnmärkt är en utbildningsmodell från Svenskt demenscentrum som syftar till att ge personalen kunskap och verktyg för att kunna utveckla det personcentrerade arbetet. Utbildningsmodellen omfattar fyra undervisningstillfällen med reflektionsträffar. För att få sin kvalitetsstjärna krävs det att minst 80 procent av personalen gått utbildningen och att man arbetar aktivt med SveDem, eftersom man då kan följa sin utveckling på ett enkelt och tydligt sätt.

Avslutningsvis berättade Carina och Anneli att det finns anhörigrepresentanter i styrgrupperna för både SveDem och BPSD-registret och de tipsade om att man bland annat anordnar webbinarier om anhörigstöd.

Läs mer

BPSD-registret

SveDem

Det är en satsning under 2025–2027 som ska bidra till hållbara strukturer för ökad personcentrering, förebyggande och hälsofrämjande, förbättrade arbetssätt och systematisk uppföljning samt stärkt stöd till anhöriga.

Just nu genomförs kommundialoger och en GAP-analys ska göras för att se vad vi gör idag och vad som behövs för att komma framåt.

GR kommer under hösten att genomföra en rad utbildningar och aktiviteter som är kostnadsfria för GR:s medlemskommuner

Nomineringen syftar till att uppmuntra ökat samarbete mellan kommunens olika verksamheter inom äldreomsorg och demensvård. Genom att lyfta fram framgångsrika projekt kan erfarenhetsutbyte mellan verksamheter leda till innovationer och förbättrad omsorg för äldre personer.

​Klicka här för att nominera någon – senast den 31 oktober 2025!

Läs mer om Queen Silvia Nursing Award

I en bilfabrik ligger fokus på det som produceras. Producenten producerar en vara som konsumenten övertar. Logiken i fabriken är linjär. Men medborgare som tar del av tjänsteproducerad verksamhet i offentlig sektor har olika förutsättningar och det ställer krav på att verksamheten kan hantera variation: Vad behövs i det här fallet för den här medborgaren? Här fungerar inte alltid fabrikslogiken för medborgarna kan komma tillbaka, det blir en cirkulär logik. Då uppstår frågan hur vi gör detta på bästa sätt över en längre tidsperiod. Därmed kanske det inte handlar om att stycka upp arbetet utan att lägga mycket resurser i början på processen så att det ska gå så bra som möjligt så fort som möjligt för en person.

”Inte resursproblem men vi använder inte resurserna optimalt”

Johan visade en skiss som illustrerade den stora mängd interaktioner som en 18-åring med NPF-diagnos haft med hälso- och sjukvården (på grund av att hon gjort många besök men också genom att hon fått träffa många olika sjuksköterskor, läkare, skötare och kuratorer vid sina många besök). Vid varje enskilt tillfälle kan detta verka logiskt (hon har fått träffa behörig personal) men inte ur ett användarperspektiv.

– I det här fallet har vi inte resursproblem men vi använder inte resurserna optimalt, sa Johan.

Han menar att offentlig sektor i högre utsträckning behöver utgå från ett användarperspektiv för att kunna se till enskildas behov och samtidigt använda resurserna optimalt. Han gav ett exempel ur verkliga livet när han själv var god man för ensamkommande barn. Ibland förväntades de göra resor som tog en hel arbetsdag för att uträtta ärenden som rimligtvis hade kunnat ordnas i hemkommunen – vilket hade kortat restiderna, minskat kostnaden för förlorad arbetsinkomst med mera.

– Vi behöver få in användarperspektivet, att medborgaren får en tydligare plats – och adressera systemproblem, sa Johan.

Läs mer

Johan är verksam vid Samhällsnytta vid Karlstad universitet.
Det är en nationell mötesplats för aktörer på olika nivåer i samhällsbygget, som behöver nya former för att arbeta tillsammans för att lösa dagens samhällsutmaningar