Artikel

Så fokuserar branschråden på kompetensförsörjning

Vad gör ett branschråd? Och vad är egentligen skillnaden mellan ett branschråd och ett kompetensråd? GR:s Isabella Enbågen reder ut begreppen.

Isabella Enbågen på avdelning Utbildning.

Göteborgsregionen (GR) driver tre branschråd tillsammans med medlemskommunerna: förskola, grundskola och äldreomsorg. Isabella Enbågen jobbar med de två förstnämnda på avdelning Utbildning.

Vad gör branschråden?

– Branschråden fokuserar på kompetensförsörjning. Det handlar bland annat om hur man ska få in, utveckla och behålla personal. Framför allt handlar arbetet om att hitta nya lösningar på att organisera verksamheterna för att samtidigt minska behovet av den kompetens det är brist på. Det kan exempelvis vara att ta fram nya befattningar, gemensam titulatur och karriärvägar.

Vad är skillnaden mellan ett branschråd och ett kompetensråd?

– Vi arbetar på lite olika sätt. Kompetensråden samlar branscher inom näringslivet. Branschråden arbetar med kommunernas verksamheter och består av representanter från hela styrkedjan: förvaltningschefer, verksamhetschefer, HR-direktörer samt representanter från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). På så sätt blir det ett brett perspektiv på frågorna. Kommunerna blir starkare och kan lösa gemensamma utmaningar. Göteborgsregionen får också en röst nationellt.

Kan du ge ett exempel på hur branschråden jobbar?

– Arbetet sker på uppdrag av Göteborgsregionens utbildningschefer och socialchefer. En process börjar ofta med att en specifik fråga, där det finns behov av ett regionalt samarbete, lyfts i branschrådet. Ofta tillsätts sedan en arbetsgrupp med representanter från kommunerna som processleds av GR. Arbetet stäms även av med olika berörda nätverk och med facken innan man får fram en rekommendation till kommunerna.

– Ett konkret exempel är när Branschråd förskola tog fram den nya befattningen förskoleassistent. Facken, nätverken och branschrådet diskuterade en befattningsbeskrivning och hur en införandeprocess skulle kunna se ut, som utbildningschefsnätverket sedan beslutade om som en rekommendation till kommunerna. 8 av 13 kommuner har nu infört befattningen.

På samma tema, gemensam titulatur, arbetar branschråd grundskola just nu med en befattningspalett inom fritidshem. Mer information om detta arbete kommer längre fram.

Vad har den nya befattningen inneburit för kommunerna?

– De kommuner som har infört befattningen har bland annat sagt att de nu kan annonsera efter utbildade barnskötare vilket de inte alltid har kunnat innan, när även personal som saknat barnskötarutbildning stått före utbildade i kön till dessa arbeten. Det har även tydliggjort vilka som bör erbjudas utbildning till barnskötare och har gett ytterligare incitament för personal att vidareutbilda sig, säger Isabella och avslutar:

– Så kom också ESF-projektet Kompetensförstärkning förskola till. Genom det kunde personal som saknade barnskötarutbildning, och många gånger fått en ny titel som förskoleassistent, få validera och utbilda sig till barnskötare. Grunden för det var dessutom ett regiongemensamt yrkespaket för barnskötare som tagits fram inom ramen för branschrådsarbetet.