Praktiknära forskning och samverkan för ökad måluppfyllelse

Praktiknära forskning och samverkan mellan akademi och skola kan bidra till bättre undervisning och ökad måluppfyllelse. Det var utgångspunkten när Göteborgsregionen och Göteborgs universitet samlade forskare, skolledare och medarbetare från regionens kommuner till konferensen Praktiknära forskning i samverkan 2026.

Årets tema var måluppfyllelse i skola och förskola. Under dagen presenterades aktuell forskning och pågående samverkansprojekt med fokus på undervisning, lärande och bedömning.

– En övergripande ambition i vårt samarbete är att lärande och kunskapsutveckling ska vara ett gemensamt fält för akademi och praktik. Forskningen ska bedrivas nära skolans verksamhet och ha sin tillämpning där, sa Christina Osbeck, dekan vid utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.

Hon lyfte också universitetets nya uppdrag inom det strategiska forskningsområdet Excellens i skolan, en satsning som Göteborgs universitet genomför tillsammans med Karlstads universitet. Tanken är att forskningsresultat ska få större genomslag i undervisningen genom en modell som bygger på tre steg: att utveckla undervisningsinnovationer, pröva dem systematiskt i verksamheterna och därefter införa dem i större skala.

– Det är ett ansvarsfullt uppdrag vi har fått, med stor potential. Ett uppdrag som inte hade varit möjligt utan de strukturer för samverkan som utvecklats mellan universitetet och skolhuvudmän under lång tid i vår region. Uppdraget hade inte heller varit möjligt om inte vår forskning hade hållit allra högsta internationella kvalitet. Vi har forskning att vara stolta över, sa Christina Osbeck.

Fredrik Zeybrandt, utbildningschef på Göteborgsregionen, betonade också betydelsen av de strukturer för samverkan som byggts upp mellan universitetet och kommunerna.

– Vi har haft en lång samverkan med Göteborgs universitet och under de senaste tio åren har vi tagit flera stora kliv tillsammans. Det senaste exemplet är satsningen på Excellens i skolan. Vi krokar arm och försöker ta oss an de här frågorna gemensamt.

Från forskning till undervisning

Under förmiddagen gav Angelika Kullberg, Kajsa Hansen Yang och Åsa Hirsch vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik olika perspektiv på det strategiska forskningsområdet Excellens i skolan och det blivande centret Center for Teaching and Learning (CTL). En central fråga var hur forskning om undervisning kan utvecklas och prövas i större skala, utan att tappa kopplingen till den lokala praktiken.

Förskolans roll i barns lärande lyftes av Johan Olofson, förvaltningsdirektör för Förskoleförvaltningen i Göteborgs Stad. Han pekade på behovet av mer forskning om förskolans kvalitet och hur den kan följas upp.

– Om vi ska utveckla förskolan tror jag att det är helt avgörande att arbetet vilar på vetenskaplig grund. Det behövs mer forskning inom flera områden som rör förskolans kvalitet.

Charlotte Kaleb Johansson, utbildningschef i Partille kommun, lyfte i sin tur utmaningen i att nå alla medarbetare och skapa ett gemensamt engagemang för måluppfyllelse.

Olika vägar till ökat lärande

Under dagens seminarier presenterades flera exempel på praktiknära forskning i samverkan mellan forskare och verksamma i skola och förskola.

Projekten handlade bland annat om hur konversationsbaserad AI kan användas i språkundervisningen, hur berättande kan stödja barns lärande i förskolan och hur poesi kan bidra till elevers läs- och skrivutveckling.

I ett projekt om kontroversiella frågor hade forskarna Olof Franck och Anna-Lena Lilliestam från Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet låtit elever på två gymnasieskolor med olika socioekonomiska förutsättningar diskutera om det borde vara tillåtet att bära flaggor från olika länder vid studenten. Eleverna fick argumentera utifrån tilldelade ståndpunkter i stället för sina egna. Studien visade att eleverna använde olika typer av argument beroende på skolornas sociala sammanhang.

– Vi såg att eleverna som kom från ett utsatt område var de som glänste och hade en bredare repertoar av argument. Frågan låg ju närmare dem, så det kanske inte var så konstigt, men de lyckades utnyttja sina erfarenheter på ett konstruktivt sätt, berättade Anna-Lena Lilliestam.

De pekade också på att samverkansforskning kräver både tid och organisatoriska förutsättningar. Kontakten mellan forskare, lärare och skolledare är avgörande för att arbetet ska fungera.

– Lite idealist måste man också vara för att få det att fungera. Det är ett omfattande arbete, sa Olof Franck.

Gemensam kunskapsutveckling

På eftermiddagen fortsatte diskussionerna med seminarier om bedömning av måluppfyllelse. Här presenterades bland annat studier om laborationer i fysik, elevers lärande i matematik, bedömning i dans och teater samt undervisning i fritidshemmet.

En återkommande fråga under konferensen var hur kunskap kan utvecklas gemensamt och sedan omsättas i undervisningen. Forskningen behöver ta sin utgångspunkt i verksamheternas frågor, samtidigt som skolhuvudmän och skolledare behöver skapa förutsättningar för att lärare ska kunna delta och använda resultaten.

Det handlar inte bara om att sprida forskningsresultat, utan också om att skapa strukturer där forskare och verksamma tillsammans kan undersöka, pröva och utveckla undervisningen.

Kontakt