Artikel

Välfärdsteknikens konsekvenser

Att införa mer välfärdsteknik inom vård och omsorg är en central fråga för kommunerna. Men hur påverkas personalen av införandet av ny teknik, och hur påverkar personalens värderingar och förväntningar användningen av tekniken?

En kvinna använder ett par vr-glasögon.

Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Dörrsensorer, videokommunikationsteknik och robotkatter är exempel på välfärdsteknik. De används såväl inom socialtjänsten som inom den kommunala och regionala hälso- och sjukvården.

Både förväntningar och farhågor

I Sverige antas välfärdsteknik bidra positivt till befolkningens välfärd. Dessutom syftar tekniken till att öka både kvalitet och effektivitet inom den kommunala vården, och att bidra till ett mer hållbart arbetsliv (Socialstyrelsen 2018).

Samtidigt finns det en oro över välfärdsteknikens negativa konsekvenser för både patienter och personal. Till exempel finns det en oro för att tekniken kommer att ersätta omsorgen och den mänskliga interaktionen och isolera brukare i deras hem. För personalen fruktas utvecklingen leda till arbetsförluster och ökad övervakning av deras arbetsprestationer. Förväntningar och farhågor kan komma att påverka både om välfärdsteknik implementeras och hur den integreras på arbetsplatserna.

Syfte och tillvägagångssätt

Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet FoU i Väst genomför en studie om välfärdsteknikens konsekvenser för vårdpraktik och arbetsvillkor.

Det här projektet undersöker hur olika förväntningar på välfärdsteknik, både i form av risker och löften, påverkar dess användning och konsekvenser för vårdpraktik och arbetsvillkor inom välfärdssektorn.

Projektet syftar till att undersöka hur omvårdnadspersonal påverkas av och interagerar med välfärdsteknik när det introduceras på deras arbetsplatser. Undersökningen görs genom en etnografisk fallstudieapproach, som kombinerar intervjuer och observationer med medarbetare, chefer och inköpare.

Tillsammans med Göteborgs universitet

Projektet pågår från februari 2020 till februari 2023 och är ett så kallat Flexit-projekt, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Det innebär att forskaren under de två första åren är anställd av en gästorganisation utanför universitetet, i detta fall Göteborgsregionen, för att det tredje året återigen bli anställd av Göteborgs universitet för att färdigställa projektet.

Kontakt

Uppdaterad