Välfärdsteknikens värden – en delrapport

I den här delrapporten presenteras resultatet från en undersökning om hur personal i äldreomsorgen i en mellanstor kommun i Västsverige påverkas av och interagerar med den välfärdsteknik de möter i sitt dagliga arbete.

Undersökningen är del av ett större forskningsprojekt kallat ”Välfärdsteknikens Värden” som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. I denna delrapport finns den del av projektet som rör den mellanstora kommunen i Västsverige.

Syftet med studien

Projektet ”Välfärdstekniken Värden” syftar till att undersöka hur personal i äldreomsorgen påverkas av och interagerar med välfärdsteknik när det introduceras på deras arbetsplatser. De frågeställningar som ligger till grund för studien är:

1. Vilka värden och förväntningar om välfärd, omsorgsarbete och teknik uttrycker olika personalgrupper när de pratar om välfärdsteknik?
2. Hur återspeglar sig dessa värden och förväntningar i användningen av nya tekniker? Hur reflekteras detta i hur olika personalgrupper gör motstånd mot eller accepterar tekniken, samt eventuell utveckling och anpassning av tekniken?
3. Hur beskriver personalen att deras arbetssätt och arbetsförhållanden har förändrats efter att man introducerat välfärdsteknik?

Exempel på resultat

Ett resultat av studien är att det finns en rad olika värden – i denna rapport kallade förväntningar och farhågor – på välfärdstekniken. Förväntningarna är i klar majoritet och generellt är enhetschefer och personer med stödfunktion mest positiva till välfärdstekniken. Man förväntar sig att välfärdstekniken ska innebära ökad trygghet, värdighet och delaktighet. Samtidigt finns farhågor för att tekniken i för hög utsträckning kommer att ersätta den mänskliga kontakten.

Ett resultat är också att all den välfärdsteknik som beskrivs i intervjuerna och som observerats under skuggning faktiskt används i äldreomsorgen. Detta innebär att personalen accepterar tekniken. Studien har inte identifierat motstånd mot tekniken men det finns dock en försiktighet inför viss teknik.

Studien visar att personalen snarare än att anpassa tekniken anpassar sitt arbete och sitt arbetssätt när välfärdsteknik införs och när problem uppstår.

Sammanfattningsvis så illustrerar denna studie att välfärdstekniken har stor påverkan på äldreomsorgens personal. Detta är inte i sig något problematiskt, eftersom en del av påverkan är positiv och innebär nya möjligheter, förenkling, relationer och välmående. Samtidigt uppstår problem, vilka inte sällan innebär extra arbete.

Kontakt