Yrkesresan Funktionshinder bidrar till en kunskapsbaserad socialtjänst

Elisabeth uttryckte stolthet över hur alla inblandade tagit sig an uppdraget från Sveriges kommuner och regioner (SKR) att driva Yrkesresan Funktionshinder för utförare. Hon menade också att det är av stor betydelse att det nu finns ett program för kompetensutveckling inom Funktionshinderområdet.

I november 2024 är 276 kommuner anslutna. 10 000 användare finns registrerade i lärplattformen och antalet ökar för varje dag.

Vilka ansvarar för vad i arbetet med Yrkesresan?

• Sveriges kommuner och regioner (SKR) är projektägare och samordnar arbetet.
• Adda tillhandahåller läroplattformen och ansvarar för de tekniska delarna.
• Socialstyrelsen tillhandahållet kvalitetssäkrat underlag och bistår med expertkunskaper.
• RSS:erna (de regionala stöd- och samverkansstrukturerna) planerar kurstillfällen samt rekryterar och samordnar utbildare.
• RSS:en med nationellt ansvar (Kommunförbundet Västernorrland) producerar kurser för målgruppen, det vill säga förpackar befintligt kunskapsunderlag och tillgängliggör det i lärplattformen.
• Kommunerna lyfter fram sina behov, bidrar med utbildare och arbetsgrupper samt skapar förutsättningar för sina medarbetare att delta.
  "Era behov leder oss. Det kommer många inspel till oss via de regionala projektledarna – det är ett otroligt engagemang", betonade Elisabeth.

Utgångspunkter i arbetet med Yrkesresan Funktionshinder:

• Förstudien, det vill säga kommunernas behov, vägleder
• Vi bygger från början – konceptet gäller men måste anpassas.
• Ta tillvara erfarenheter från barn och unga men anpassa
• Pedagogiska upplägget i innehåll och plattform viktigt – enkelt att förstå
• Avvägningar för att skapa genomförbarhet
• Minimera administrationen för chefer

De olika stegen i yrkesresorna för utförare benämns bas, fördjupning och spets. Utgångspunkten är att alla ska gå allt och det ska ske i den bestämda ordningen. Varje kurs innefattar förberedelse, kurstillfälle och efterarbete.

Vad tycker deltagarna?

Elisabeth visar statistik över vad medarbetarna tycker om kurserna. I november såg medarbetarnas omdömen om introduktionskursen så här: Cirka 70 procent anger att de tycker att de lärt sig mycket eller ganska mycket, cirka 66 procent säger att de har användning av kursen i sitt arbete, cirka 80 procent tycker att kursens upplägg upplevs mycket eller ganska bra och cirka 90 procent anger helhetsintrycket av kursen är mycket eller ganska bra.

– Vi följer regelbundet utvärderingarna för att se om vi behöver förändra något, sa Elisabeth.

Vad kommer bli klart under 2025?

• Baskurserna 3–5
• En fysisk kurs för chefer
• Verktyg för systematisk uppföljning som ska passa för alla resorna
• Verktyg för arbetsplanering för arbetsledare
• Kurser och innehåll i Fördjupningssteget

När det gäller Yrkesresan Funktionshinder för myndighet är avtal skrivet som börjar gälla 1 januari 2025. Målet är att kunna publicera första kursen under våren 2026.

Implementering är:

• en planerad förändring
• att gå från teori till praktik; från idé till handling
• att införa något nytt (exempelvis ett nytt arbetssätt, en modell eller en metod)
• en process

Anna tipsar om Socialstyrelsens broschyr Om implementering Länk till annan webbplats. där det finns kunskap och råd.

Ett viktigt budskap från Anna, och broschyren, är att implementering ofta tar lång tid. Studier visar att ”med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av det planerade förändringsarbetet efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14 procent av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år.” (Källa: Om implementering, Socialstyrelsen). Tålamod är med andra ord avgörande för en lyckad implementering.

Ett vanligt misstag är att inte följa upp om en implementering verkligen har skett. Forskning och utvärdering visar att många nya metoder eller arbetssätt inte implementeras alls eller bara till viss del.

Broschyren ”Om implementering” tar upp fem myter:

• Sådant som är bra sprider sig av sig självt
• Information räcker för att åstadkomma förändring
• Utbildning leder till användning
• Förändring sker snabbt
• Det räcker att tro på det man gör för att det ska bli bra

Delar i myterna, som information, utbildning och att det som införs behöver vara bra, är ofta nödvändigt för att lyckas med implementering, men det är inte tillräckligt.

Implementering innebär hårt arbete. Det finns många modeller, men en genomgång av 25 ramverk visar att det verkar handla om 14 steg uppdelat i 4 faser. De flesta stegen behöver tas innan implementering sätts i gång.

Faserna är:

1. Förberedelse
2. Skapa struktur
3. Vidmakthålla
4. Dra lärdomar

En stor utmaning är att få alla som berörs att bli delaktiga i förändringen.
– Det största misstaget vi gör vid implementering är att förutsätta att alla berörda är engagerade. Själv är man redan uppfylld av sin idé, man brinner för den, men alla är inte där man själv är. Det gäller att få dem att hamna där, betonar Anna.

Hon nämner de fyra faserna inom förändringspsykologin som vi människor genomgår när vi står inför en förändring:

• Förnekelse – vi tänker att ”det handlar nog inte om mig”.
• Oro – ”det handlar nog om mig och det kanske kommer att påverka mig negativt”.
• Utforskande – ”vad handlar det om, vad är det de vill göra och varför”
• Engagemang – ”det här kanske kan bli riktigt bra”.

– Vi människor är lagda så här och det finns en vinst med det. När vi ska implementera något behöver vi ta hänsyn till detta, säger Anna.

Vi är också olika när det handlar om att förhålla sig till nya saker. Vissa av oss är ”early adopters”, vissa är ”över min döda kroppare” och andra är någonstans mitt emellan.
– Vi kan inte tro att vi ska kunna få med oss alla från början, för det kommer inte att lyckas. Däremot är det viktigt att lyssna på alla, för de som uppvisar det som brukar kallas ”motstånd” kan ha viktiga medskick. Alla idéer är inte bra.

För att kunna delta i en förändring behöver vi människor också ha förutsättningar för det; vi behöver vilja (vara övertygelse om att förändring behövs), kunna (ha kompetens, tid och resurser) och förstå (vad som ska göras och varför).

Om vi ska börja göra något nytt måste vi samtidigt sluta göra något annat.
– Det är en process där de som berörs behöver av-lära, lära nytt och bemästra det nya. I den här processen behöver vi mycket hjälp, inte bara utbildning utan också direkt handledning med feedback.

Alingsås har uppstart för pilotgrupper januari 2025. I projektorganisationen ingår en referensgrupp (där avdelningscheferna för de två funktionsstödsavdelningarna samt fackliga representanter ingår) och två projektgrupper: en för planering och en för utbildning. I projektgruppen för utbildning träffar de utbildarna (metodutvecklare) en gång i månaden och går igenom utbildningen.

Ale håller på att starta successivt och daglig verksamhet är först ut. Brukarenkäter och medarbetarsamtal har visat på behov av kompetensutveckling och då passade Yrkesresan väl in.

I Kungsbacka är alla verksamheter nu i gång (sedan november 2024). De ville komma i gång med Yrkesresan snabbt och utsåg några enheter som piloter. De såg att Yrkesresan motsvarade de behov av kompetensutveckling som fanns.

Sagt i diskussionerna – exempel:

• Att utförandet tar tid behöver inte vara negativt – snarare kan det vara positivt att utbildningsprogrammet sträcks ut och att det finns reflektionstid mellan tillfällena.
• Bra att komma i gång med en eller några grupper först som piloter, innan breddinförande. Då skaffar man sig erfarenheter.
• Det kan vara en fördel att blanda deltagare från flera verksamheter i kurserna.
• Utbildningsmaterialet i Yrkesresan är tydligt och enkelt, med struktur, körschema, checklista med mera. Man kan variera själv vad man vill använda utifrån vad man har för frågor i enheten.
• Kurserna är välgjorda och det är tydlig vad de innehåller och vad som förväntas av medarbetarna.
• Det är viktigt som utbildare att förbereda sig väl och att sprida engagemang och lust – visa att det är kul!
• ”Den mest negativa kommentaren som vi fått är att det går för långsamt”. Det finns ett sug efter kompetensutveckling.
• Bra att ha nätverk för utbildare så att man kan ta stöd av varandra.
• Positivt att alla medarbetare får likvärdig kompetens och pratar samma språk.
• Därför är det viktigt även för den som arbetat länge att repetera, och att man diskuterar tillsammans vad kunskapen innebär i praktiken.
• Yrkesresans upplägg gör att det är lätt för utbildarna att gå in i varandras verksamheter och köra utbildningen.

Proposition med ny socialtjänstlag kommer troligen i januari och den nya lagen kan träda i kraft 1 juni 2025.

Syftet med nya socialtjänstlagen:

• Perspektivförflyttning, från akuta insatser till förebyggande
• Nå individer tidigt
• Nå nya grupper
• Sänka trösklarna till socialtjänsten
• Erbjuda insatser på ett enklare och snabbare sätt
• Bedriva verksamheterna i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet

Många insatser inom Funktionsstöd styrs av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Den kom till för att övriga lagar inte räckte till för dessa grupper. 2023 gjorde Socialstyrelsen en lägesrapport som visade en del problem med lagstiftningen för personer med funktionsnedsättningar, till exempelvis en ojämlik tillgång till LSS-insatser över landet och att kommunerna haft svårt att verkställa beslut där det krävts omfattande resurser.

– Efter 30 år med LSS ser vi att det inte blivit som man tänkt sig. I relation till den nya socialtjänstlagen ser vi att det nya lagförslaget sätter fokus på att kommunens ansvar gäller alla, vilket betyder att man måste samverka om ansvaret är fördelat på olika nämnder. Jag ser det som att den nya socialtjänstlagen blir en kvalitetssäkring – den täpper igen hålen som uppstått, säger Ann-Sofie.

Samverkan för individens bästa

Verksamheten Funktionshinder står inte med i lagrådsremissen till nya socialtjänstlag, men personer med funktionsnedsättning nämns genomgående och tydligt.

Lagförslaget trycker på att samordning och samverkan är nödvändigt och att stöd och insatser är ett gemensamt ansvar för hela kommunen. Det finns sekretessgränser men också principer för hur man kan samverka även när det finns sekretess. Det betonas också att en person kan ha insatser både genom LSS och socialtjänstlagen – det är helheten som räknas.

Den nya socialtjänstlagen är del i en stor omställning som sker i samhället där även nära vård, digitalisering och samsjuklighetsutredningen innebär förändrade synsätt och arbetssätt.
– Alla dessa omställningar pekar i samma riktning: att skapa större förutsättningar för människor att ta ansvar för sin egen hälsa och sin egen livssituation och få stöd i att förebygga att problem uppstår eller blir mer omfattande, sa Cecilia.

Vilken roll spelar Yrkesresan Funktionshinder?

Ann-Sofie och Cecilia betonar att Yrkesresan är just ett sätt att samverka genom att kommunerna gått samman för att ge förutsättningar för att uppfylla lagen.
– Yrkesresan ger en gemensam grund och ett gemensamt språk för alla oss som ska ge individerna stöd. Resultatet blir att vi kan stärka personernas rättigheter att leva aktivt i samhället som alla andra, menade de.

Målbild för socialtjänsten är att den ska främja människors jämställda levnadsvillkor (begreppet ”jämställda” är nytt), inriktas på att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (gällde tidigare äldreomsorgen men gäller nu alla), arbeta förebyggande samt vara lätt tillgänglig.

Yrkesresan kan bidra genom att stärka kompetens och yrkesstolthet, ge bästa tillgängliga kunskap, bidra till kunskapsbaserad, jämställd och jämlik socialtjänst samt bidra till att ge kvalitet i varje möte.
– Yrkesresan är en pusselbit i arbetet med målen i den nya socialtjänstlagen. Med mer kunskap och kompetens i ryggsäcken kan jag som medarbetare utgå från individen och inte bara göra på samma sätt som jag gjort för tidigare individer.

Lagrådsremissen lyfter fram fem områden som ska vara centrala i den nya lagen:

• Förebyggande arbete
• Lätt tillgänglig
• Planering
• Kunskap
• Insatser utan behovsprövning

Förebyggande arbete

När det gäller förebyggande arbete handlar det på individ- och gruppnivå om att socialtjänsten ska arbeta hälsofrämjande och funktionsstödjande, minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer, erbjuda stöd tidigt, samverka med andra verksamheter och ge insatser utan föregående behovsprövning.

Förstudien till Yrkesresan Funktionshinder visade på ett antal kända utmaningar, bland annat kompetensförsörjningen, behov av kompetensutveckling och behov av Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för delaktighet och självbestämmande. Här finns en koppling till hur Yrkesresan genom kompetensutveckling kan bidra till det förebyggande arbetet.

Lätt tillgänglig socialtjänst

Lätt tillgänglig socialtjänst handlar om att det ska vara enkelt att ta och ha kontakt med socialtjänsten, oavsett ens individuella förutsättningar. Socialtjänsten ska vara utåtriktad och synlig och möta människor där de finns och på tider som passar.

Yrkesresan är ett koncept som är uppbyggt utifrån att det ska vara enkelt att ta till sig kunskap som kan omsättas i praktiken. Yrkesresan ger kunskap till medarbetarna för att de ska kunna hjälpa människor att få tillgång till socialtjänstens alla delar. Många idag söker inte all hjälp de behöver utan behöver stöd för att kunna göra det.

Kunskap

Socialtjänsten ska vara kunskapsbaserad, vilket betyder att den bland annat ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att verksamheterna systematiskt ska följa upp, utveckla och kvalitetssäkra verksamheterna.

Här bidrar Yrkesresan genom att bland annat stärka kompetens och yrkesstolthet bland socialtjänstens medarbetare och bidra till en samlad och effektiv kompetensutveckling samt en kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst.

Insatser med och utan behovsprövning

I och med nya socialtjänstlagen ska det bli möjligt för en individ att gå ”direkt genom dörren” och få en stödinsats utan behovsprövning. Detta sätt att göra stöd mer lättillgängligt måste planeras gemensamt mellan myndighetsutövande och utförande verksamheter. Insatser med behovsprövning kommer dock fortsatt att vara socialtjänstens huvudarbetssätt.

Insatser som alla kommuner måste ge

Det finns ett antal insatser som alla kommuner ska tillhandahålla och som det är bra för alla medarbetare att känna till för att kunna slussa individer rätt. Dessa är:

• Brottsofferstöd
• Budget- och skuldrådgivning
• Familjerådgivning och samarbetssamtal
• Kontaktperson, kontaktfamilj och särskilt kvalificerad kontaktperson
• Stöd för att ändra beteendet hos våldsutövare
• Stöd till den som vårdar eller stöder en närstående
• Stöd vid skadligt bruk eller beroende

TIPS

Läs mer om förslaget till ny socialtjänstlag och vad GR gör kopplat till det: Ny socialtjänstlag