Artikel

Ny socialtjänstlag

Utredningen Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) föreslår att en ny socialtjänstlag ska ersätta nuvarande lag. På den här sidan samlar vi det arbete som pågår på GR och som ligger i linje med utredningens förslag.

Webbinarier om lagrådsremiss Ny socialtjänstlag

I september 2024 genomförde GR två webbinarier om lagrådsremissens innehåll. Klicka på respektive länk nedan för att se webbinarierna i efterhand:

Lagrådsremiss Ny socialtjänstlag: webbinarium för dig som är anställd inom äldreomsorg, funktionsstöd eller IFO Länk till annan webbplats.

Lagrådsremiss Ny socialtjänstlag: webbinarium för socialtjänstens samarbetsparter Länk till annan webbplats.

Frågor och svar om den nya socialtjänstlagen Pdf, 134 kB.

Frågor? Välkommen att kontakta Cecilia Axelsson, planeringsledare på GR.

Lagförslaget innehåller många delar som stärker det sociala arbetet och har fokus på prioritering, organisering och resurssättning. Lagförslaget bygger på fem viktiga områden som skapar förutsättningar för en hållbar socialtjänst. De fem områdena är förebyggande, lätt tillgänglig, övergripande planering, kunskapsbaserad socialtjänst och insatser till enskilda. De fem områdena bildar en helhet, är beroende av och förutsätter varandra.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall presenterade regeringens förslag om en ny socialtjänstlag på en pressträff den 2 juli 2024. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Lagrådsremissens innehåll följer i stort förslagen från utredningen om en hållbar socialtjänst, SoU 2020:47.

Utredningen innehåller förslag som stärker det sociala arbetet. En hållbar socialtjänst ska främja möjligheter till ett självständigt liv, ett värdigt liv och känsla av välbefinnande. Den enskilde ska kunna vara delaktig och uttrycka sina önskemål. Precis som i nuvarande lagstiftning ska det finnas respekt för människors självbestämmande och integritet.

Fem områden

Uppdelat på fem områden hittar du här länkar till utbildningar, kunskapsöversikter, rapporter och lärande exempel som kan ge mer kunskap, idéer och vägledning i socialtjänstens förberedelser inför den nya lagstiftningen.

Lagrådsremissen inför ny socialtjänstlag har fått namnet En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Lagrådsremissen säger att socialtjänsten ska arbeta förebyggande och detta gäller socialtjänstens samtliga verksamhetsområden. Förebyggande insatser ska finnas på samhälls-, grupp- och individnivå.

Regeringens avsikt är att ”förebyggande” ska ha samma betydelse som i allmänt språkbruk. Som regeringen angett inledningsvis är syftet med förebyggande arbete att förhindra eller motverka att behov uppstår, men även att förhindra eller motverka att redan uppkomna behov upprepas, förvärras eller blir mer omfattande (s. 208).

Läs mer:

Ett förebyggande perspektiv på ekonomiskt bistånd Länk till annan webbplats.

Rätt stöd i rätt tid – hälsofrämjande & förebyggande arbete för äldre Länk till annan webbplats.

Varför behöver vi arbeta förebyggande och hur gör vi? Länk till annan webbplats.

Lagrådsremissen säger att socialtjänsten ska vara lätt tillgänglig. Det ska vara lätt att få och ha kontakt med socialtjänsten.

Alla invånare ska ha kunskap om socialtjänsten. De ska vara enkelt att få information om vilket stöd man kan få och vad man har rätt till.

Tillgänglighet kan även handla om fysisk och digital tillgänglighet. Att få ett gott bemötande och kontakt med personal med rätt kompetens.

Läs mer:

AllAgeHub – Samlat stöd välfärdsteknik i Göteborgsregionen

Samhällsplanering

Sociala kunskaper och perspektiv ska tas tillvara i samhällsplaneringen. Ytterst handlar det om att det ska vara lätt att leva och bo för alla. Var människor växer upp och lever påverkar deras chanser i livet. Fysisk planering har en viktig roll att spela för att öka jämlikheten, så att invånarna får tillgång till bra boendemiljöer och viktiga samhällsfunktioner, oavsett bakgrund och förutsättningar. Socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen syftar till att aktivt förebygga och motverka sociala problem.

Läs mer:

Sociala perspektiv i fysisk planering Länk till annan webbplats.

Social hållbarhet i samhällsplaneringen – ett kunskapsunderlag

Planering av insatser

Kommunen ska planera insatser för alla. Det innebär en skillnad mot dagens lagstiftning där ansvaret för planering enbart avser äldre och personer med funktionsnedsättning. I förslaget handlar ansvaret för planering om kommunens behov av insatser och inte planering av insatser i det enskilda fallet. Målsättningen är att den som behöver stöd ska få tillgång till rätt insats i rätt tid.

I planeringen ska alla delar av utredningens förslag vävas in. Det innebär att följa målet om en lätt tillgänglig socialtjänst och att det förebyggande perspektivet ska finnas med. Kommunen ska även beakta behovet av förebyggande och tidiga insatser. När det behövs ska planeringen göras i samverkan med andra, både inom och utanför den egna kommunen. Det kan till exempel handla om samverkan med skola, samhällsbyggnad, organisationer eller regionen.

Verksamheten ska bygga på bästa tillgängliga kunskap. Ett krav införs i lagstiftningen att verksamheten ska bedrivas i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskap från forskning ska användas.

En kunskapsbaserad verksamhet har ett fungerande system för riskhantering, personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Det finns även metoder för att systematiskt och fortlöpande följa upp verksamheten. Resultatet av uppföljningen används i verksamhetsutveckling och för att säkerställa ett gott resultat. Beprövad erfarenhet handlar om att systematiskt pröva och ompröva, diskutera och kritiskt granska sitt eget och verksamhetens arbete.

Även ett gott bemötande har stor betydelse för en god kvalitet.

Utredningen nämner även att det är viktigt med en fungerande och effektiv kunskapsstyrning med samarbete mellan kommunerna och mellan kommunerna och staten.

Läs mer:

Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet, FoU i Väst

Utveckling av hälsofrämjande och förebyggande insatser för äldre Länk till annan webbplats.

Kunskapsbaserade insatser för social gemenskap med KUBINOL-modellen

Vilken bra idé! Eller? En handledning med några frågor som vi bör ställa oss innan vi inför nya arbetssätt.

Kollegialt lärande genom aktläsning inom den sociala barnavården

Insatser med biståndsprövning

Socialtjänstens arbete ska baseras på helhetssyn. Utredningen föreslår en uppdelning i bistånd för livsföring och ekonomiskt bistånd. Här byter man begrepp från skälig levnadsnivå till levnadsförhållanden. Levnadsförhållanden handlar om personens sammantagna livssituation. Med detta vill utredningen stärka att biståndet ska ges utifrån de individuella behoven och inte utifrån uppfattningar om generella behov hos personer i olika grupper.

Insatser utan behovsprövning

Utredningen föreslår att kommunen kan besluta att en eller flera insatser kan ges utan föregående individuell behovsprövning. Insatsen ska vara tillgänglig när den enskilda vill ta del av den och erbjudas på ett enkelt och effektivt sätt. Verksamheten ska anpassas efter ändrade förhållanden, lokala förutsättningar och behov. Insatser ska kunna ges till barn som har fyllt femton år oberoende av vårdnadshavares samtycke.

Ett antal insatser kommer fortsatt alltid kräva behovsprövning. Såsom vård utanför det egna hemmet för barn och unga samt ekonomiskt bistånd.

Centrala begrepp

Ramlag: Socialtjänstlagen ska vara fortsatt flexibel och möjliggöra individuella anpassningar. Utredningen vill att lagen ska behålla karaktären av ramlag och att den genom föreslagna förändringar ska lämna större utrymme för helhetssyn på individen. De övergripande målen ska finnas kvar men den målgruppsindelning med särskilt ansvar för vissa grupper som finns idag tonas ned.

Helhetssyn: Målgruppsindelningen som idag finns i kapitel fem tonas ned i förslaget. En lista med olika grupper konstateras aldrig kunna bli heltäckande. Parallella utredningar om ny äldreomsorgslag och samsjuklighetsutredningen kan komma att påverka.

Enhetlighet: En enhetlig begreppsanvändning föreslås. Bland annat innebär begreppet insatser ska användas konsekvent och begreppen service, stöd och hjälp försvinner. Även den kategoriserande termen missbrukare tas bort.

Jämställdhet: Socialtjänstlagens portalparagraf kompletteras med mål om jämställda levnadsvillkor.

”Socialtjänsten ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlika och jämställda levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet”.

Barnrättsperspektiv: Barnets bästa ska precis som idag alltid beaktas. Barnrättsperspektivet förstärks genom att barnets rätt till information särskilts lyfts. Förslaget trycker även på barnets rätt att framföra, och inte framföra, sina åsikter. Det kommer att finnas möjlighet, under vissa förutsättningar, att ha samtal med barn utan vårdnadshavares samtycke. Barnets behov av kontakt med närstående vid placering gäller såväl föräldrar som syskon och andra anhöriga och ska särskilt uppmärksammas.

Kontakt

I korthet

GR:s roll

GR ger sina medlemskommuner stöd i att förbereda sig inför den nya socialtjänstlagen.

Flera av våra kurser och utbildningar ger stöd i förberedelser inför ny socialtjänstlag:

Göteborgsregionens kurs och konferens

Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag

På regeringens webbplats kan du följa lagstiftningskedjan samt läsa utredningen i sin helhet. Länk till annan webbplats.

Framtidens socialtjänst

På den här webbplatsen har SKR samlat stöd och inspiration om den nya lagen. Länk till annan webbplats.

Uppdaterad