Nyhet
Forskning och erfarenhetsutbyte
ska stärka arbetet med IM-elever
Gymnasiets introduktionsprogram stod i fokus när Göteborgsregionens IM-grupp samlade medarbetare från alla medlemskommuner till en gemensam utvecklingsdag. På Hvitfeldtska gymnasiet möttes lärare, rektorer och andra yrkesgrupper för att dela erfarenheter och hitta nya vägar framåt.

Torbjörn Ott, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
Hur skapar man en fungerande skolgång för elever som har haft problematisk skolfrånvaro eller svårt att nå målen i grundskolan? Och hur kan skolan stärka deras tilltro till den egna förmågan och rusta dem för nästa steg i livet?
Det var några av frågorna som diskuterades när IM-dagen arrangerades på Hvitfeldtska gymnasiet den 27 oktober. Bakom dagen stod Göteborgsregionens IM-grupp, som startades av GR gymnasienätverk år 2010. Gruppen arbetar för att stärka samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan kommunerna kring introduktionsprogrammen, IM.
I Göteborgsregionen går omkring 3 700 elever på IM. Många har en komplex skolbakgrund och erfarenheter av att inte lyckas i skolan. Uppdraget handlar därför om mer än att hjälpa eleverna att bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Skolan behöver också hitta arbetssätt som ger eleverna möjlighet att utvecklas och komma vidare till studier eller arbete.
– Vi räknade med att 200 personer skulle delta idag, men det blev 350 anmälda, säger Maria Wolfhagen, verksamhetsutvecklare i gymnasieområde Centrum i Göteborgs Stad och ordförande i IM-gruppen.
– Syftet med arrangemanget är framför allt nätverkande och att skapa kraft i att vi lär tillsammans. Jag hoppas att deltagarna går härifrån stärkta i sina yrkesroller och känner inspiration att fortsätta arbeta med målgruppen och samarbeta med varandra, fortsätter hon.
Forskning och konkreta exempel
Dagen innehöll en föreläsning, lärpass och dialoger mellan olika yrkesgrupper. Torbjörn Ott, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, presenterade en forskningsöversikt om förberedande utbildningar i Norden.
Området är fortfarande relativt lite beforskat. I översikten hittades 19 internationella studier. En slutsats var att elever på alternativa utbildningsvägar riskerar att hamna utanför det ordinarie utbildningssystemet. Individuellt stöd, flexibla utbildningsvägar och trygga relationer till engagerade vuxna kan bidra till att stärka elevernas motivation och möjligheter att lyckas.
Under lärpassen fick deltagarna ta del av konkreta exempel från regionens skolor.
Andreas Fridberg, rektor, och Petra Bohlin, studiepedagog på Alströmergymnasiet i Alingsås, berättade om hur de hade skapat en liten undervisningsgrupp för ett tiotal elever med problematisk skolfrånvaro. Tack vare en lugn och avskild miljö i en separat byggnad, tydliga strukturer och nära relationer till personalen hade eleverna fått möjlighet att återvända till skolan – flera hade sedan gått vidare till nationella gymnasieprogram eller andra studier.
– De här eleverna vill ha en fungerande skoldag, precis som alla andra. Vi har varit tydliga med att läser man här så är det en väg vidare någonstans, berättade Andreas Fridberg.
Ett gemensamt uppdrag
Behovet av att dela erfarenheter över skol- och kommungränserna var en viktig utgångspunkt för dagen. Under eftermiddagen diskuterade deltagarna gemensamma utmaningar och möjliga lösningar, både i yrkesspecifika grupper och tillsammans med kollegor från den egna skolan. Många återkom till hur viktigt det var att få möjlighet att utbyta erfarenheter med yrkeskollegor på andra skolor.
– Det är egentligen konstigt att vi inte har haft liknande regionala IM-träffar tidigare – det är så intressant att höra hur andra löser saker och ting, sa Magnus Persson, lärare på Älvgymnasiet i Ale
Samtalen handlade bland annat om hur skolan kan stärka elevernas självkänsla efter tidigare skolmisslyckanden och skapa tilltro till deras förmåga att lära. Deltagarna lyfte också utmaningar som hög frånvaro, stora skillnader i elevernas kunskaper, tidsbrist och brist på anpassade läromedel. Även skillnader i kommunernas förutsättningar och svårigheter att hitta platser för apl kom upp.
För Maria Wolfhagen är det viktigt att se till hela elevens situation.
– Syftet är inte bara att prata om undervisningen, utan om hela eleven. IM-elever behöver också bra vägledning från studie- och yrkesvägledare och stöd från elevhälsan.
Diskussionerna blir ett underlag för det fortsatta arbetet i Göteborgsregionens IM-grupp. Erfarenheterna ska tas vidare i andra GR-nätverk och kommande träffar, där kommunerna kan fortsätta att utbyta kunskap och utveckla arbetet med introduktionsprogrammen. Målet är att stärka skolornas förutsättningar att möta elevernas olika behov och ge fler elever möjlighet att fullfölja sin utbildning och gå vidare till studier eller arbete.
Kontakt

Uppdaterad