Så kan undervisning utvecklas gemensamt av skola och akademi

Hur kan skola och akademi samarbeta för att utveckla undervisningen på vetenskaplig grund? Det var temat för ett digitalt symposium om praktiknära forskning och ULF-samarbetet. Flera exempel visade hur praktiknära forskning och utvecklingsprojekt kan bidra till att stärka skolors verksamheter.

Cecilia Ferm Almqvist, professor i pedagogik och vetenskaplig ledare för CULF – en samverkansorganisation som omfattar forskarskolan CUL samt regeringsuppdraget ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) vid Göteborgs universitet – inledde med att berätta om bakgrunden till ULF-samarbetet. Hon betonade bland annat vikten av att skola och akademi lär av varandra och möts som jämbördiga parter.

– Vi som forskare pratar ofta om forskningslitteracitet, att de som arbetar i skolan kan behöva utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och förstå vetenskapliga metoder. Samtidigt behöver akademin stärka sin praktiklitteracitet och lära sig mer om hur saker fungerar i och ställa frågor till praktiken.

Därefter presenterades flera konkreta exempel och erfarenheter från praktiknära forskning. Diskussionerna handlade bland annat om hur frågor som växer fram i undervisningen kan göras forskningsbara, vad det innebär att delta i och samverka i praktiknära forskningsprojekt samt hur samverkansstudier kan utformas.

Under symposiet lyftes också frågor om hur kunskap som utvecklas i forskningen kan spridas tillbaka till praktiken på ett hållbart sätt och hur kontakter mellan lärare, skolledare och forskare kan byggas upp.

Utvecklar frågor gemensamt

En utmaning för många som vill arbeta med praktiknära forskning är att formulera forskningsbara frågor utifrån undervisningens behov. Då kan forskningscirklar vara en bra metod för samverkan – det är en metod där skola och akademi gemensamt kan utveckla frågor från undervisningen genom samtal, litteratur, prövande och analys.

Under symposiet deltog också forskare som presenterade exempel på projekt som vuxit fram ur konkreta behov i skolors verksamheter.

Pernilla Ahlstrand, lektor vid Göteborgs universitet och verksam vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, berättade om ett ULF-projekt om bedömning i dans och teater (länk). Lärare och forskare använde metoden Learning Study för att tillsammans planera, pröva och analysera undervisningen. Arbetet gav stöd för en mer systematisk undervisning och en mer likvärdig bedömning.

Ola Henricsson, biträdande lektor vid Göteborgs universitet, berättade om ett utvecklingsprojekt i Bergsjön med fokus på muntligt berättande i flerspråkiga klassrum. Projektet växte fram ur skolans utmaningar med sjunkande resultat och många nyanlända elever, men tog samtidigt vara på verksamhetens styrkor.

Får möjlighet att påverka

Att driva utvecklingsprojekt i stället för forskningsprojekt har både för- och nackdelar. I ett forskningsprojekt kan vetenskapliga förhållningssätt bidra till att förmedla erfarenheter och kunskaper på ett mer systematiskt sätt. Samtidigt lyfte Ola Henricsson vikten av att bevara den demokratiska aspekten av utvecklingsprojekt, där medarbetare får möjlighet att påverka verksamheten på ett konkret sätt, även i samverkansforskning.

– Vi utvecklade arbetssätt för språkutveckling som spreds vidare till andra skolor och förskolor. Projektet gav oss också en gemensam riktning och stärkte det professionella samtalet i skolan, sa Ola Henricsson.

Det ena behöver inte heller utesluta det andra. För skolor som vill medverka i praktiknära forskning kan ett utvecklingsprojekt vara ett första steg.

– Det kan komma frön i ett utvecklingsprojekt som kan växa till en forskningsidé och till ett forskningsprojekt, säger Ola Henricsson.

Kontakt